Diskussion kring en reformerad lagstiftning för gensaxade grödor

EU-kommissionen har påbörjat en översyn av Europas biosäkerhetslagstiftning. Målet är att möjliggöra en utveckling och odling av grödor förädlade med gensaxen CRISPR/Cas9 inom EU; om dessa bidrar till en grön omställning av EUs jord- och skogsbruk. Enligt EU-kommissionens färdplan ska ett färdigt förslag till en reformerad biosäkerhetslagstiftning ligga på bordet under första halvan av 2023, dvs samtidigt som Sverige innehar ordförandeskapet i EUs ministerråd.

Kan gensaxen bidra till den gröna omställningen?

Bakgrunden är en studie som EU-kommissionen presenterade våren 2021 som visade att grödor förädlade med gensaxen CRISPR/Cas9 kan bidra med ökad produktivitet och minskad miljöpåverkan. Studien visar även att den nuvarande juridiska klassificeringen av gensaxade grödor som genetisk modifierade organismer (GMO) sätter käppar i hjulet för en sådan utveckling. Som ett led i översynen av lagstiftningen har det under sommaren 2022 genomförts två parallella konsultationer, dels en öppen konsultation där allmänheten bjudits in att lämna sina synpunkter, och dels en konsultation riktad till intresseorganisationer, branschföreträdare, sakkunniga myndigheter och akademin.

EU-kommissionen har inte presenterat ett konkret förslag till en ny lagstiftning. Däremot diskuteras olika alternativ, allt från att behålla lagstiftningen oförändrad till att införa ett notifieringssystem kopplat till ett register där grödor som förädlas med hjälp av gensaxen CRISPR/Cas9 ska registreras. Ett liknande förslag behandlas förnärvarande i det brittiska parlamentet. Dessutom undersöker EU-kommissionen möjligheten att koppla frågor om hållbarhet till tillståndsprocessen, där ambitionen är att gensaxade grödor som bidrar till en hållbar utveckling lättare ska godkännas för odling inom EU.

EU-kommissionen påpekar att det är av största vikt att dessa alternativ nu diskuteras öppet, samt att lagstiftare informerar sig om vilka konsekvenser en oförändrad- eller reformerad biosäkerhetslagstiftning kan få.

SLU lyfter diskussionen

Förutom att lämna direkta bidrag till kommissionens konsultationer har forskare vid SLU på olika sätt bidragit till att lyfta denna diskussion. SLU Future Food har, i samarbete med KSLA-projektet Växtnoden, tagit fram en policy brief riktad till svenska beslutsfattare. Policy briefen föreslår att gensaxade grödor ska undantas från reglering på samma sätt som grödor som förädlats med slumpmässiga metoder för mutagenes nu undantas. I juni deltog SLU Future Food och forskare från Växtnoden vid en riksdagsfrukost för att diskutera gensaxen och den europeiska lagstiftningen.

Vid Borgeby fältdagar genomförde SLU ett seminarium om grödor förädlade med gensaxen CRISPR/Cas9. Vid seminariet diskuterade forskare och förädlare policyrapporten. Dessutom genomförde professor Erik Andreasson en fältvisning av gensaxade potatisar som är tåliga mot potatisbladmögel.

Slutligen, på DN-debatt den 25 juli 2022 ("Ovetenskapligt motstånd mot gensaxade grödor") uppmanar forskarna Jens Sundström och Torbjörn Fagerström EU-kommissionen att harmonisera sin lagstiftning avseende grödor förädlade med gensaxen CRISPR/Cas9 med resten av världen, för att på så sätt möjliggöra en integrering av olika metoder som kan bidra till ett hållbart jord- och skogsbruk.

Text: Jens Sundström, Växtnoden

Forskning vid SLU

Sedan gensaxen presenterades för snart tio år sedan har tekniken fått ett enormt genomslag i forskarvärlden. Tekniken används idag av forskare vid SLU för att bland annat ta fram potatis med nya egenskaper som ger bättre hållbarhet efter skörd, nya möjligheter att använda protein från potatis och stärkelse som kan minska livsmedelsindustrins miljöpåverkan:

Mer hållbar potatis med CRISPR/Cas9 

Nya användningsområden för potatis genom utvärdering med gensax

Läs mer

Policy brief från SLU Future Food: Gensaxen - ett kraftfullt verktyg för att nå hållbara mål

Växtförädling och djuravel - temasida från SLU Future Food med material från forskningsprogrammet Mistra Biotech