Idag släpps den 21:a volymen av Nationalnyckeln. I boken presenteras lungsnäckorna, Gastropoda. Arterna i den här boken finns i så gott som alla miljöer i landet, från kalfjäll till skogar, ängar, sjöar, bäckar och hav samt i varenda trädgård och villaområde. Vanligtvis hittar man dem i marknivå men vissa snäckor kryper gärna på trädstammar, som de avlånga spolsnäckorna. Det finns även snäckor och sniglar som är anpassade för ett liv under jord, som de ljusskygga arterna mullsnäcka och kaukasisk masksnigel.
– Få känner till att vi har fler än 100 olika arter av landlevande snäckor i Sverige. Utöver ”vanliga” snäckor behandlar boken även drygt 20 sniglar, vilka faktiskt också är snäckor, men de har under evolutionen reducerat sina skal, för att bli snabbare. Sniglar har ofta en liten skalrest kvar i ett hudveck, berättar Ulf Bjelke, projektledare för denna volym på SLU Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.
Boken inleds med de små marina snyltsnäckorna vilka lever ett mycket undanskymt liv vid svenska västkusten. Det finns 33 arter i landet. De är en sorts havets svar på myggor, med långa utkrängbara snablar försedda med en liten tagg. Men de stör inte på något vis badande människor utan andra blötdjur och maskar.
– Bland alla stora grupper av djur, växter och svampar finns det vissa mindre delgrupper som anses extra besvärliga. Ofta är det små arter som är svåra att hitta. Bland nakensnäckorna är det kottnudingarna och bland de grupper som lite löst kallas lungsnäckor så är det snyltsnäckorna. Ingen sammanställning har tidigare gjorts av de svenska arterna och jag är hemskt nöjd med att det faktiskt gick vägen, mycket tack vare landets museisamlingar, säger Kennet Lundin, en av författarna till boken.
Snäckor är en av de djurgrupper som har högst andel främmande arter, det vill säga arter som förts in i landet av människan och stannat kvar. Då lungsnäckor har den mycket speciella förmågan att befrukta sig själva räcker det att endast en individ kommer in i landet för att starta en helt ny population. Den ökade importen av trädgårdsväxter och ett varmare klimat har gjort att främmande snäckarter lättare fått fotfäste hos oss. Boken omfattar drygt 30 främmande arter som till exempel svarthuvad snigel och sydhedsnäcka.
Även om vissa snäckor, som den ökända mördarsnigeln, inte är speciellt önskvärda i våra trädgårdar finns det desto fler landlevande snäckor som är viktiga indikatorer för skoglig kontinuitet.
– De landlevande snäckornas speciella ekologiska krav och känslighet för förändringar i livsmiljön gör dem lämpliga i art- och miljöövervakningsstudier, säger Ted von Proschwitz.
Författare till boken är Ted von Proschwitz, vetenskaplig intendent vid Göteborgs naturhistoriska museum och docent i naturvårdsbiologi vid institutionen för Biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, Jonas Roth och Kennet Lundin, intendent på Göteborgs naturhistoriska museum och docent vid institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet. Jonas Roth har fotograferat de flesta av bilderna och Robert Back har gjort illustrationerna. Arbetet med boken har tagit fem år.
– Ett mål har varit att inte bara ha med tomma snäckskal i boken, utan att också visa att det handlar om levande djur. Det har varit en spännande utmaning som har lyckats bra. De allra flesta landlevande arterna har blivit avbildade även levande. För de små och svårfunna snyltsnäckorna i havet har utdelningen inte varit lika stor, men även för denna grupp finns det en del levandefoton. De har ett mycket speciellt och charmigt utseende, säger Jonas Roth, författare och fotograf.
Arbetet med att utforska, kartlägga, fotografera och ge svenska namn till Sveriges alla lungsnäckor har pågått länge. Boken domineras av landsnäckor som systematiskt inventerats sedan 1920-talet då markfaunaprojektet startades och som fortfarande pågår, även om det officiellt avslutades på 1980-talet. Men ända sedan Linnés tid har kunskapen om de svenska snäckorna kontinuerligt tagits fram. Helt nya arter upptäcks fortfarande, och flera som inte bara är nya för Sverige utan även för vetenskapen.
Arbetet med Nationalnyckeln har finansierats med medel från Svenska artprojektet.
