I Paris går man till skolan
”Nu går jag till skolan”. Ja, så lät det förr när jag och andra barn lommade i väg från hemmet på morgonen. Numera är det vanligt att en förälder följer barnet till skolan – och kanske för att spara tid och komma till jobbet snabbare – blir det ofta bilen i stället för att gå eller cykla. Sen det fria skolvalet infördes i Sverige har avstånden till skolan dessutom ökat för många barn så bilen har blivit nödvändig. Trafiksituationen kring skolorna är sedan länge ett hett diskussionsämne, berättar Fredrik Jergmo vid SLU Tankesmedjan Movium.
I Paris verkar barnen gå till skolan. I vilken omfattning de följs av föräldrar vet jag inte, men skolorna ligger nära hemmet i den egna stadsdelen i de allra flesta fall, och det är framför allt barn med specialinriktning, kanske musik eller idrott, som behöver ta sig till skolor lite längre bort.
Så föräldrar i bil som lämnar barn vid skolan är inte anledningen till att man i Paris har ambitionen att ställa om 300 gator till lugna ”skolgator” fram till 2026, där biltrafiken i regel stängs ute med grindar. Det finns andra motiv. Man vill göra livsmiljön mer välkomnande för barn, säkrare och hälsosammare, och skapa en hållbar plats att leva på för alla som bor i grannskapet.
Omkring hälften av de 300 gatorna ska göras om enligt ett koncept där man lägger ny markbeläggning som målas med lekfulla motiv, och asfalten bryts delvis upp för att nya planteringar ska mjuka upp miljön med grönska. Man har redan kommit långt i projektet som startade så sent som 2020–2021, drygt hundra av de planerade konceptgatorna är klara.
När man har identifierat en lämplig skolgata testar man att leda om trafiken. Om det faller väl ut, och om de styrande i stadsdelen ger klartecken, förs dialoger med boende och föräldrar för att förankra projektet innan skolgatan görs om med planteringar och nya beläggningar. När det är klart bjuds det in till festligheter där de lokala parisarna får fira och inviga.
I diskussioner med Jonathan Sorel, som presenterade på vår konferens Publika parker och stadsrum i Lund i april och som arbetar på borgmästare Ann Hidalgos kontor i centrala Paris, får jag intrycket att de har lägre ambitioner vad gäller växtligheten än vi är vana vid i Sverige. Inga landskapsarkitekter medverkar i projekten. Det verkar i stället som om ingenjörer och teknisk kompetens planerar och projekterar i sin helhet.
Hur som helst så har skolgatornas planteringar ersatt asfalt och kan nu ta emot regnvatten. Som om det var planerat så regnar det enligt prognoserna upp emot 40 mm dagen då vi besöker skolgatan på rue de la Cour des Noues med tre representanter från Paris stad. Sommaren i Paris var regnig fram till OS startade, sen blev det bättre väder till alla idrottsintresserades glädje. Det är mycket som går Paris väg nu.