SLU-nyhet

Kan växtmångfald minska behovet av bekämpningsmedel?

Publicerad: 17 oktober 2014

Det sker mer aktivitet mellan växter än vad man kan tro, visar forskning. Växter kan "kommunicera" med varandra via luftburna molekyler, bland annat för att öka motståndskraften mot insektsangrepp och samtidigt locka till sig nyttoinsekter. Velemir Ninkovic vid institutionen för växtproduktonsekologi har fått 6,8 miljoner kronor för att utveckla nya odlingssystem som med hjälp av växtmångfald kan minska behovet av bekämpningsåtgärder.

Velemir Ninkovic. Foto: Anna Lehrman, SLU.Växter samarbetar för att minska angrepp

Att luftburna signaler från angripna växter får grannplantor att dra igång sitt immunförsvar är sedan tidigare känt inom forskningen.
– Våra forskningsresultat visar att även friska, oangripna växter samarbetar genom att påverka varandra kemiskt. Därmed kan de minska bladlusangrepp och samtidigt locka till sig nyttoinsekter som kan bidra till biologisk bekämpning, säger Velemir Ninkovic.

Den här typen av motståndskraft ökar när olika kornsorter odlas tillsammans, istället för att de odlas i renbestånd. Kunskapen öppnar nya vägar för att utveckla långsiktigt hållbara odlingssystem som kan minimera användningen av bekämpningsmedel.

6,8 miljoner till utveckling av odlingssystem

Velemir Ninkovic har fått 6,8 miljoner kronor från Formas bidrag till forskning om ekologisk produktion och konsumtion för projektet "Multifunktionella odlingssystem - länkning av växt-växt interaktioner, insekt skadedjursbekämpning och djurlivet".
– Syftet med vårt projekt är att utveckla odlingssystem som minskar behovet av akuta bekämpningsåtgärder. Det främsta redskapet vi använder oss av är växtmångfald.

Strategin är att utnyttja grödornas förmåga att svara på kemiska signaler från grannväxter i två odlingssystem: insådd i kornodlingar och sortblandning av olika kornsorter. I labb- och fältförsök ska det undersökas i vilken utsträckning de flyktiga kemikalier som växterna avger inducerar morfologiska och fysiologiska förändringar i kornplantor och hur förändringarna påverkar bladlössens beteende.

Landskapsstrukturens påverkan

Komplexa landskap med en hög andel av obrukad mark och hög artrikedom av fåglar kan begränsa växternas möjligheter att locka till sig nyttoinsekter. Detta tyder på att en ökad gröddiversitet gör störst nytta i homogena slättlandskap med låg biodiversitet.
– Hur landskapsstruktur och gröddiversitet påverkar växelspelet mellan fåglar och nyttoinsekter och därmed risken för omfattande bladlusangrepp på sädesfält är knappt känt. Det ska också studeras i projektet, säger Velemir Ninkovic.

Målet ett hållbart lantbruk

– Genom att koppla ihop information från dessa olika forskningsdelar förväntar vi oss att i samråd med samtliga samarbetspartners kunna utveckla odlingssystem med hög acceptans hos lantbrukare, och hög effektivitet för ett långsiktigt hållbart jordbruk.


Kontaktinformation
Sidansvarig: Li Gessbo