SLU-nyhet

Sextio forskningsmiljoner till SLU-projekt

Publicerad: 02 oktober 2014

Professor Rishikesh Bhalerao, SLU tillsammans med kollegor vid SLU, Lunds och Umeå universitet, beviljas nästan 40 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för projektet Understanding the environmental regulation of the annual growth cycle in trees. I projektet ingår även SLU-professorerna Thomas Moritz och Ove Nilsson. Swedish Universities Metabolomics Platform, Nationell infrastruktur inom livsvetenskap vid SLU, beviljas dessutom 21 miljoner kronor i fortsättningsanslag.

Bhaleraos projekt ska utforska hur träd ”håller reda på kalendern”, dvs att kan förutsäga att vinter är i annalkande och därför starta ett antal processer  i tid för att de skall hinna avslutas innan det är för sent. Samtidigt får detta inte ske för tidigt, då blir tillväxtsäsongen för kort. Sedan, på våren får träden inte börja växa för tidigt även om vissa varma dagar kommer, eller att vänta för länge och därmed få för kort tillväxtsäsong.

Det viktigaste sättet för trädet att hålla reda på kalendern under hösten är att mäta dagslängden och till detta har de – på samma sätt som vi människor – en egen inre klocka som skall matchas med solens upp- och nedgång. Under våren är dagslängden inte av lika avgörande betydelse, utan temperaturen (som även är viktig under hösten) är än mer betydelsefull. Träd från norra Sverige har anpassat sig till förhållandena där och har en helt annan kalender än träd från södra Sverige, och detta är en av de saker Bhalerao och hans kollegor kommer att utnyttja i sin forskning.

Dessa egenskaper styrs i mycket stor utsträckning av trädets gener, och det är framför allt genom att studera dessa och förändra dem som man hoppas kunna tränga in bakom mekanismerna. Man kommer även att studera trädens hormoner, samt försöka skapa modeller för hur träden styrs av omvärldsfaktorer och hur de därigenom kommer att påverkas av klimatförändringar.

Forskarna kommer att arbeta med asp/hybridasp eftersom det är de träd där de bästa ”verktygen” för denna typ av forskning finns, eftersom mycket forskning redan utförts, arvsmassan (genomet) är kartlagt och man har tillgång till hundratals genetiska ”varianter” av asp som antingen skiljer sig naturligt i dessa egenskaper, alternativt där man förändrat en del av dessa egenskaper med hjälp av genteknik.


Kontaktinformation