SLU-nyhet

Kampen mot askskottsjukan går framåt

Publicerad: 17 december 2014

Kampen mot askskottsjukan går framåt. Under det senaste året har över 400 askar som är resistenta mot askskottsjukan kartlagts. Nu fortsätter arbetet med att hitta orsaken till att vissa träd är mer resistenta än andra. Förhoppningsvis kan det svaret vara till hjälp när det gäller att mota spridningen av sjukdomen.

– Hittills har det gått riktigt bra med vårt projekt. Vi har besökt många platser i hela södra Sverige, från Skåne upp till Uppland, som är askens naturliga spridningsområde. Det är en liten del av populationen som är mer tolerant. Trots att de toleranta träden växer mitt ibland svårt skadade träd, är de vitala och livskraftiga och har väldigt få eller inga symptom alls på askskottsjukan, berättar Michelle Cleary, forskare på institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi.

Sjukdomen rapporterades i Sverige första gången år 2001 och räknas som helt etablerad sedan år 2005. Tillsammans med Lars-Göran Stener, forskare på Skogforsk, och SLU-professorn Jan Stenlid, arbetar Michelle Cleary med ett tre år långt projekt som handlar om att kartlägga de askar som står emot askskottsjukan. Efter uppmaning till allmänheten och samarbete med länsstyrelserna och Skogsstyrelsen har de fått in rapporter om nästan 400 resistenta askar.

– Det här är ett strålande exempel på medborgarforskning. Vi har fått in ett hundratal rapporter från allmänheten, och det har varit viktigt för att vi ska kunna bygga upp en databas över resistenta träd, säger Michelle Cleary.

Vill få fram friska träd

Framöver kommer forskarna att följa de friska träden både på växtplatsen, i växthus och i laboratorier. De kommer att leta efter både hur sjukdomen utvecklas i asken, och vad det är i de friska träden som håller dem friska. Med den kunskapen hoppas man kunna odla fram friska träd som kan ersätta de sjuka träden i både skogar och stadsmiljöer.

Mindre än fem procent av askarna är resistenta. Hur sjukdomen utvecklas varierar från år till år, och enligt Michelle Cleary är det en av anledningarna till att det är viktigt att fortsätta följa träden.

– Skillnaderna i klimatet på de olika växtplatserna spelar förmodligen roll för hur fort sjukdomen sprids. Vi fokuserar på de hårdast drabbade områdena. På några av de här platserna, där många träd var totalförstörda, var det fantastiskt att se att det fanns ett par överlevare. Om den här forskningen lyckas kommer vi inte bara att rädda asken från att dö ut, utan också att hjälpa andra arter och organismer som är beroende av asken, säger Michelle Cleary.

Undersökningen kommer att presenteras i mitten av år 2016.


Kontaktinformation
Sidansvarig: Elin Bäckström