SLU-nyhet

Avel för mer enhetliga kor och grisar

Publicerad: 04 juni 2014

När man genom avel förbättrar en egenskap i en husdjursras kan man som bieffekt få en större skillnad mellan de bästa och de sämsta djuren. Sådana skillnader kan vara oönskade, om de försvårar en rationell skötsel. Nu har avelsgenetikerna fått ett nytt statistikverktyg som gör det möjligt att undersöka om sådana effekter är genetiskt betingade och därmed går att motverka i aveln. Bakom den nya metoden står bland annat Majbritt Felleki från SLU och Högskolan Dalarna.

Lantbrukets husdjur har förändrats avsevärt under årtusenden i människans tjänst. Genom medveten avel har man lyckats få kor att producera dubbelt så mycket mjölk i dag som för 50 år sedan. Man har även lyckats öka kullstorleken hos grisar, samt förändrat många andra egenskaper hos husdjur, som foderutnyttjande, tillväxt, storlek och utseende. Det verkar vara möjligt att förbättra nästan alla egenskaper enbart genom att välja ut de bästa djuren till att bli föräldrar till nästa generation. Men förbättringen kan ha ett pris.

Förbättringen mäts oftast i form av medelvärdet av en viss egenskap bland de aktuella djuren. Hur det ser ut med spridningen, alltså variationen i djurgruppen, är en annan fråga. Det finns belägg för att spridningen kan vara olika i olika grupper, till exempel inom olika halvsyskongrupper. Det finns också belägg för att spridningen ökar med ökat medelvärde. Därför kan ökningen av medelvärdet leda till minskad enhetlighet, dvs. att djuren blir mer olika varandra. Enhetlighet är i vissa fall eftersträvansvärt, bland annat för att det är lättare att förutsäga produktionsresultat, och att bedriva produktionen på ett standardiserat sätt om man inte behöver ta hänsyn till stora olikheter hos djuren. Det blir t.ex. enklare om kullarna är lika stora och djuren växer lika snabbt.

Spridningen kan påverkas av till exempel fodertillgång, smitta och andra miljöfaktorer, men det verkar även finnas en genetisk kontroll av variation. En fråga som har ställts är därför om man även kan välja ut de djur som ger avkommor med lägst spridning för vidare avel, och om man på så sätt kan öka medelvärdet utan att tappa förutsägbarhet. För att kunna välja ut dessa grupper, behövs mått på hur ärftlig spridningen är, och på hur nära spridningen är kopplad till medelvärdet.

Majbritt Felleki har i sitt doktorsarbete tagit fram just ett sådant mätverktyg. Det skiljer sig från tidigare metoder genom att vara avsevärt snabbare och fungera för mycket större datamaterial. Det har även byggts in i ett statistiskt programpaket som används inom husdjursaveln och är därför lätt att använda.

Metoden har tillämpats på egenskaperna mjölkproduktion och celltal i mjölk hos kor, samt kullstorlek och spenantal hos grisar. För alla dessa egenskaper visade sig ärftligheten för spridning vara låg, vilket tyder på att det kan vara svårt att minska variationen genom avel.

När Majbritt Felleki och hennes kollegor skattade kopplingen mellan medelvärdet och spridningen för kullstorlek och spenantal, fann de att spridningen ökar med ökat antal spenar (vilket är ogynnsamt), men minskar för ökad kullstorlek (vilket är gynnsamt). En avel som gör att suggor i genomsnitt har fler spenar kan alltså samtidigt i värsta fall göra att fler suggor än tidigare har för få spenar.

Frågan om det går att minska variationen genom avel är obesvarad – ingen har lyckats i praktiken än så länge. Med ett smidigt sätt att både mäta spridningens arvbarhet och dess koppling till medelvärdet, är det nu möjligt att bevaka utvecklingen. Målet är att få ner spridningen samtidigt som det bedrivs avel för ett ökat medelvärde.

Doktorsarbetet har bedrivits i ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Högskolan Dalarna.


MSc i matematik Majbritt Felleki, institutionen för husdjursgenetik, försvarar sin doktorsavhandling Genetic heteroscedasticity for domestic animal traits vid SLU i Uppsala.

Tid: Onsdagen den 11 juni 2014, kl 09:15
Plats: Sal L, Undervisningshuset, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: PhD Ole F Christensen, Århus universitet, Danmark

Mer information
Majbritt Felleki
023-77 82 82, mfl@du.se
http://www.slu.se/institutioner/husdjursgenetik/

Länk till avhandlingen (pdf)
http://pub.epsilon.slu.se/11176/

Pressbilder (Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om disputationen. Fotograf ska anges.)


Majbritt Felleki. Foto: Jonas Felleki


Griskultingar. Foto: Nils Lundeheim


Griskultingar. Foto: Nils Lundeheim

Detta och övriga pressmeddelanden från SLU:
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/pressmeddelanden/


Kontaktinformation
Sidansvarig: David Stephansson