SLU-nyhet

GMO-träd, hybridlärk, mykorrhiza och skoglig vattenvård

Publicerad: 25 juni 2014

Läs om hybridlärkens produktion, mykorrhizans roll i skogsmarken, GMO-trädens påverkan på insekter, och verktyg för att minska skogsbrukets påverkan på vattendragen.

Följande nya titlar av SLU:s publikation Fakta Skog har givits ut i juni 2014 och finns nu tillgängliga på webben:

pdf Biomassaproduktion från hybridlärk

Hybridlärk har en snabb tillväxt jämfört med andra barrträdsarter. Under de senaste 25–30 åren har plantering av hybridlärk på nedlagd åkermark ökat. För att undvika betesskador krävs stängsel under de första fem till tio åren efter plantering. Hybridlärkens korta omloppstid gör att den bl. a. kan användas för produktion av biobränsle. Produktion av timmer av hybridlärk kräver 30–40 års omloppstid.

pdf Är mykorrhizan en bidragande orsak till skogens kvävebrist?

De flesta svenska skogar är kvävebegränsade. Den allmänna uppfattningen är att trädens mycket utbredda symbios med mykorrhizasvampar underlättar kväveupptaget och därmed lindrar kvävebegränsningen. I själva verket kan det istället vara så att mykorrhizasymbiosen förstärker trädens kvävebegränsning. Resultat av ny forskning pekar mot att samspelet mellan träd och mykorrhiza med tiden leder till en allt starkare kvävebegränsning i nordliga skogar. Den långsiktiga produktionen i dessa skogar kan vara beroende av att samspelet störs genom skogsbrand eller olika former av skogsskötselåtgärder.

pdf Genetiskt modifierade träd – hur uppfattas de av andra organismer?

Genetisk modifiering (GM) kan vara ett snabbt och effektivt sätt att förändra växters egenskaper. Med hjälp av genetisk modifiering kan man direkt ändra ett träds befintliga egenskaper men även introducera nya egenskaper. GM-aspar som producerade ett ämne, som bör ge motståndskraft mot insekter, skadades mycket mindre av en bladätande skalbagge än vanliga aspar. Nedbrytarsamhället på blad från GM-aspar som hamnade i åar avvek från det på blad från vanliga aspar.

pdf Nya verktyg för skoglig vattenvård: NPK+ och Blå målklassning – hur väl fungerar de?

WWF har tillsammans med skogsnäringen utvecklat de två vattenplaneringsverktygen NPK+ och Blå målklassning för att minimera skogsbrukets negativa effekter på vattenmiljöer. Verktygen hjälper skogsägaren att bedöma vilken vattenhänsyn som bör tas vid skogsbruksåtgärder. Resultaten av tidigare studier visade att vattendrag indelade i Blå målklasser med högre hänsynsnivå vid skogsbruk innehöll fler fiskarter. Nu har det visats att vissa variabler i verktyget NPK+ kan bedöma vattenkvalitet med avseende på vattenkemi när variationerna mellan vattendrag är stora.


Fakta Skog kan hämtas på webben som pdf utan kostnad. Fler nummer av Fakta Skog finns på länken nedan, tillsammans med information om prenumeration och beställning av enstaka tryckta nummer.

http://www.slu.se/forskning/faktaskog


Kontaktinformation
Sidansvarig: olof.bergvall@slu.se