SLU-nyhet

Svensk forskning visar vägen för djurvänlig grupphållning av suggor

Publicerad: 25 juni 2014

Att hålla dräktiga suggor i grupp fungerar, skriver SLU-forskare i en vetenskaplig artikel som sammanfattar svenska erfarenheter under 25 år. Forskarna hoppas att artikeln uppmärksammas i länder där merparten av suggorna hålls isolerade, i strid mot EU:s direktiv.

Sedan den 1 januari 2013 finns ett EU-direktiv som säger att suggor inom EU ska hållas i grupp under dräktigheten – ett led i arbetet för förbättrad djurvälfärd. Nu visar genomgångar utförda av EU-kommissionen att direktivet inte följs i flera medlemsstater med omfattande grisproduktion, och att majoriteten av suggorna i dessa länder istället hålls individuellt och oftast i små utrymmen.

I Sverige hålls suggorna lösa sedan 25 år tillbaka, vilket i praktiken inneburit att de hålls i grupp under dräktigheten. Nu har en grupp SLU-forskare sammanfattat de goda svenska erfarenheterna av en mer djurvänlig sugghållning i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Acta Vet Scand.

– Vi har gått igenom den vetenskapliga litteraturen inom området, säger professor Ulf Magnusson som lett arbetet. Och det står klart att de grupphållningssystem som svenska forskare och grisuppfödare har utvecklat tillsammans under 25 års tid ligger i den internationella fronten beträffande kombinationen djurvälfärd och produktion.

Det framgångsrika utvecklingsarbetet har krävt betydande forskningsinsatser och ett stort engagemang från grisuppfödarna. En av de svåraste nötterna att knäcka har varit att hantera fortplantningen. För att grupphållningen ska kunna drivas rationellt måste suggorna i en grupp betäckas samtidigt så att de grisar samtidigt. Problemet har lösts med hjälp av nya skötselrutiner som bygger på kunskaper om grisarnas normala fortplantningsfysiologi. Framförallt har det lagts stor vikt vid rutinmässiga registreringar av suggornas brunstbeteende så att djurägaren har ordentlig kontroll på när suggan ska betäckas och att utnyttja kunskap om de faktorer som påverkar detta beteende, t.ex. sugg-gruppens storlek och ålderssammansättning och exponering för en galt. Med dessa rutiner har mycket goda produktionsresultat uppnåtts.

– Antalet födda smågrisar per år i de svenska djurvänliga systemen är t.ex. helt jämförbart med antalet födda i de system inom EU där bristande biologi ersätts med hormonbehandlingar och där grisar föds upp i strid mot EU:s djurskyddsdirektiv, avslutar Ulf Magnusson.


Kontakt
Professor Ulf Magnusson
Institutionen för kliniska vetenskaper, SLU
070-977 08 55, ulf.magnusson@slu.se

Artikeln
A 25 years experience of group-housed sows–reproduction in animal welfare-friendly systems. Stig Einarsson, Ylva Sjunnesson, Fredrik Hultén, Lena Eliasson-Selling, Anne-Marie Dalin, Nils Lundeheim & Ulf Magnusson. Acta Veterinaria Scandinavica 2014, 56:37. doi:10.1186/1751-0147-56-37
http://www.actavetscand.com/content/56/1/37


Kontaktinformation
Sidansvarig: David Stephansson