SLU-nyhet

Bucht invigningstalade på växtskyddskonferensen

Publicerad: 12 november 2015

Nya skadegörare, förändrat klimat, resistensproblematik och ett EU-direktiv om integrerat växtskydd. Det är bakgrunden till att det i dagarna har hållits en nationell växtskyddskonferens på Ultuna, den första i sitt slag på nästan 20 år. Inledningstalare var landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.

År 1996 anordnades den 37:e Svenska växtskyddskonferensen i Uppsala, som kom att bli den sista i denna serie. Dessa konferenser täckte framför allt växtskydd i jordbruket, men när dagens arrangörer, SLU och Jordbruksverket, bestämde sig för att det var dags för en ny nationell konferens valde man att bredda målgruppen genom att rikta sig till såväl jordbruk som trädgård och skogsbruk.

Syftet med årets konferens var att samla forskare, intresseorganisationer, myndigheter, företag och andra för att utbyta erfarenheter, ta del av aktuell forskning och diskutera lösningar för de gröna näringarna i Sverige. De 183 anmälda deltagarna representerade ett brett spektrum av målgrupperna, med tyngdpunkt i jordbruket.

Landsbygdsministern inledde

Inledningstalet 10/11 hölls av landsbygdsminister Sven-Erik Bucht. Han inledde med att tala om behovet av en växtförädling som tar hänsyn till hela landets odlingsförutsättningar och framtida klimatförändringar, men också om hotet från skadegörare och växtsjukdomar. Han tog även upp budgetpropositionens riktade satsning på 3 miljoner kronor årligen 2016–2019 för inrättandet av en riskvärderingsfunktion för växtskadegörare vid SLU. Funktionen ska vara ett expertstöd för Jordbruksverket i bedömningen av nya allvarliga växtskadegörare som kan etablera sig i Sverige. I övrigt talade han främst om den nationella livsmedelsstrategi som ska presenteras i vår, och om arbetet med ett nationellt skogsprogram.

Breda paneldiskussioner

Konferensens andra dag inleddes och avslutades med paneldiskussioner, den första med fokus på samverkan, den andra med fokus på framtidens växtskyddsproblem. Nedan följer exempel på problem och synpunkter som stod i fokus under diskussionerna. Paneldeltagarna redovisas i programmet.

Bristen på kemiska bekämpningsmedel. Tiden då kemiska bekämpningsmedel löste alla växtskyddsproblem är förbi; Många gamla medel tappar effekt genom resistensutveckling, och det kommer få nya preparat. Trädgårdsnäringen tappar konkurrenskraft då de inte får använda preparat som är godkända i grannländer; importen från dessa länder ökar. EU-lagstiftningen tillämpas på olika sätt i olika länder. Ingen myndighet bedömer både risk- och nyttoaspekter, och väger samman dessa.

Behovet av resistensförädling. Med offentliga medel kan forskningsframsteg göras tillgängliga för många förädlare. Tekniksprånget med modern DNA-teknik uteblir i jordbruket (jfr med läkemedel). Politiker väljer att inte utnyttja potentialen. Viktigt att prata med andra än naturvetare.

Generationsväxling/samhällsklimat. Svårt locka ungdomen till högre utbildning och forskning. Samhällets syn på jordbruket som något besvärligt, ett miljöproblem. Vi exporterar våra miljöproblem till andra länder. Samtidigt visar allt fler konsumenter miljötänkande i handling.

Forskning och tillämpningar. Forskarrollen har förändrats, vilket näringarna måste förstå. Mindre försöksverksamhet, forskarna står för kunskapsunderlag. Att snabbt ta fram en lösning på ett problem åt näringen handlar ofta inte om forskning utan mer om utveckling.

Olika förutsättningar i jord- och skogsbruk. Insekticidbehandling av barrträdsplantor mot snytbagge är på väg att fasas ut. Alternativa metoder har tagits fram genom en gemensam satsning på forskning och utveckling av starka aktörer, under en övergångsperiod. Enskilda plantskolor hade inte klarat detta. Finansieringen av tillämpad forskning är ett större problem i lantbrukssektorn. Förutsättningarna för t.ex. Sveriges lökodlare är helt annorlunda. En omställningstid är nödvändig för att företag ska överleva fram tills det finns nya bekämpningsmetoder.

Mer samverkan mellan forskning, myndigheter och näring. En riskvärderingsfunktion ska byggas upp vid SLU, med expertkunskap för bedömning av hotet från nya skadegörare och sjukdomar. Många läkare arbetar både med forskning och sjukvård, kan det fungera även inom växtskydd? Industridoktorander är en väg. Forskare ska inte ägna sig så mycket åt rådgivning, utan mer vara ett bollplank åt rådgivarna. Mer dialog,  nya plattformar och kontinuitet behövs.

Nya vägar till växtskydd. Utnyttja den enorma mångfalden av intressanta egenskaper hos mikroorganismer. Diversifiering, baserad på gedigna kunskaper om ekologi. Potentialen i modern DNA-teknik – i grundforskningen används den fullt ut. Satsa på områden där vi redan är duktiga – tiden till färdig produkt är lång.

Seminarier i block

Under konferensen erbjöds ett flertal tematiska seminarieblock. Sammanfattningar av merparten av föredragen kommer att kunna laddas ned från konferensens hemsida.

Mer information

Konferensens hemsida

Pressinbjudan till konferensen


Postersession på Loftet. Foto: Cajsa Lithell


Kontaktinformation
Sidansvarig: David Stephansson/Nora Adelsköld