SLU-nyhet

SLU bidrog i diskussionen om skogens roll i kommande klimatavtal

Publicerad: 08 december 2015

Här är en sammanfattning om vad som kom fram under de seminarier som SLU ordnade den 5 och 7 december i anslutning till klimatmötet i Paris.

Text: Mattias Lundblad och Hans Petersson

För sjunde året i rad stod SLU värd för sidoevenemang i samband med FN:s årliga klimatmöte. Vi, Hans Petersson (Inst. för Skoglig resurshushållning) och Mattias Lundblad (Inst. för Mark och miljö), ordnade tillsammans med David Ellison (fristående konsult) två seminarier med fokus på hur skogssektorn på ett bättre sätt kan integreras i övergripande klimatstrategier,  och hur skogssektorns arbete med att motverka klimatförändringarna kan stimuleras på nationell och internationell nivå. Båda seminarierna fick stor uppmärksamhet på plats. Seminarierna hölls i Nordiska ministerrådets paviljong.

Det första seminariet som hölls lördagen den 5 december fokuserade på den nationella och lokala nivån. Ana Karla Perea (Comisión Nacional Forestal, Conafor/Mexico) talade inledningsvis om situationen i Mexico där man från 2012 har en klimatlag som också inkluderar ekosystem. På skogssidan har man lagstiftat om hållbart skogsbruk och ett nationellt program för att minska avskogningen. För Mexico är skogssektorn en viktig komponent för att minska landets utsläpp och en del i det bidrag om nationella utsläppsminskningar som man aviserat inför mötet i Paris.

Tefera Mengistu (Ethiopian Ministry of Environment and Forest/Etiopien) tryckte på betydelsen av skogssektorn i landets strävan efter att bli koldioxidneutrala år 2025, bl.a. satsar man mycket på att utnyttja degenererad mark och på att producera biomassa för att ersätta fossila bränslen. Ett system för uppföljning håller på att utvecklas och för närvarande pågår en inventering av skogen som bl.a. kommer att ge svar på i vilken riktning avskogningstakten är på väg.

David Ellison talade ur de utvecklade ländernas perspektiv om att det finns en stor potential för skogssektorn att bidra till att nå klimatmålen och som inte utnyttjas i dagens bokföringssystem. Det finns stor potential både för att i högre grad ersätta fossila produkter och för att öka tillväxten i pågående skogsbruk, men det är bara det förstnämnda som premieras idag.

Avslutningsvis presenterade Mattias Lundblad resultat från en nyligen avslutad framtidsanalys där den svenska skogens roll för klimatet simulerats för olika skötselscenarier och olika strategier för hur produkter används i samhället. Resultaten visar att för bästa klimatnytta bör vi sträva efter en hög substitution, dvs. att i hög grad ersätta fossila produkter med skogsprodukter, samtidigt som vi anpassar skogsbruket till att öka produktionen, detta för att upprätthålla en hög substitutionsnivå.

Måndagens seminarium var mer inriktat på den globala nivån och hade samlat både fler talare och Nordiska paviljongens seminarierum var denna gång fullsatt. Giacomo Grassi från JRC (EU-kommissionens forskningsinstitut) talade om hur länderna inkluderat skogen i sina INDC1-er. Det finns enligt dessa en stor tilltro på skogens bidrag till att dämpa klimatförändringarna. David Rhodes (New Zealand Forest Owners Association) pratade om att de nu inkluderar alla sektorer och alla växthusgaser i sitt nationella handelssystem för kolkrediter. Skogssektorn var den sektor som inkluderades först. Några av de problem som identifierats är bl.a. anpassningen till internationella regelverk som innebär att skog som etablerats före 1990 inte får samma betydelse som skog som etablerats efter 1990. Gary Gero (CA Climate Action Reserve) pratade om det system för att handla med kolkrediter som skapats i Kalifornien och som inkluderar både beskogning och effekter av ett förbättrat skogsbruk (t.ex. tillväxtökning). Krediterna kan användas för att balansera utsläpp av fossilt kol. Modellen verkar framöver få spridning till såväl Kanada som till Mexico där man planerar att införa liknande system.

Frances Seymour (Center for Global Development) pratade om utmaningarna för att få fart på finansieringen av REDD+2. Trots att ca 50 länder redan har tagit olika initiativ för REDD+ projekt är finansieringsnivån alltför låg och det går för sakta att få igång de aktiviteter som behövs. Om det tar för lång tid innan finansieringen är på plats riskerar intresset att minska.

Brian Murray (Nicholas Institute, Duke University) följde upp med att tala om finansieringens olika former för REDD+ och hållbar markanvändning. Problemet med de finansieringslösningar som finns idag handlar om att det är så stor variation i hur finansieringen ska användas, var den kommer ifrån och vilka finansiella instrument som används för att få investeringarna på plats.

David Ellison avslutade med en presentation om hur LULUCF3 och REDD+ kan fås att konvergera för att utnyttja skogsresursen så bra som möjligt. De begräsningar som idag finns för de utvecklade länderna (LULUCF) och som saknas för utvecklingsländerna (REDD+) begränsar flexibiliteten. Om alla skogliga aktiviteter slås samman och vägs lika i bokföringen, skapas den flexibilitet länderna behöver för att på nationell och internationell nivå skapa den stimulans som krävs för att öka skogens betydelse i klimatarbetet.

Ländernas INDC-er ger viss frihet i att bestämma nationella åtaganden och i att välja vilka utsläpp och upptag som ska ingå i åtagandet. Men enligt utkastet till beslut om nytt klimatavtal4 framgår att när väl INDC-er beslutats ställs höga krav på korrekt rapporterade siffror, validering, uppföljning och på att det nationella åtagandet uppfylls. Eftersom rapporteringen under UNFCCC5 fortgår kan avvikelser mellan INDC- och UNFCCC-rapporteringen beräknas och utvärderas. Utkastet till nytt klimatavtal berör enbart i mindre delar sektorn skog och mark (LULUCF). Bokföringen av REDD+ fokuserar på bevarande medan andra skogliga mekanismer mer syftar till ett hållbart brukande och till anpassning efter ett ändrat klimat. LULUCF påverkas också indirekt av ej direkt klimatrelaterade mål, såsom säkrande av tillgång på mat vilket också påverkar markanvändningen. I utkastet finns beslutsoptioner som ofta innebär att alla upptag och utsläpp bör medräknas, dock endast de som beror på mänsklig påverkan. De aktiviteter som tidigare definierade bokföring av skog under Kyotoprotokollet ( artiklarna3.3 och 3.4) nämns inte alls, men aktiviteten ”begränsad avskogning” finns fortfarande kvar under mekanismen REDD+.

Båda seminarierna fick stor uppmärksamhet på plats. Trots att det ännu är oklart vilken roll skogen kommer få i kommande klimatavtal, är frågan om hur incitament kan skapas för skogssektorn en viktig del i det fortsatta klimatarbetet.

1INDC=Intended National Determined Contribution, ett nationellt beslutat klimatåtagande som framlagts av varje land inför mötet i Paris.

2REDD+=Reduced Emissions from Deforestation and forest Degradation

3LULUCF=Land Use Land Use Change and Forestry

3Ad Hoc Working Group on the Durban Platform for Enhanced Action, Second session, part twelve, Paris, 29 November to 5 December 2015.

5UNFCCC=United Nations Framework Convention on Climate Change


Kontaktinformation
Sidansvarig: ann-katrin.hallin@slu.se