SLU-nyhet

Miljoner till forskning om skogsråvara, biomassa och effekter av skogsbrand

Publicerad: 17 juni 2015

Forskare från SLU tilldelas 52 miljoner kronor för forskning om skogsråvara och biomassa och ytterligare 7,5 miljoner kronor för forskning om effekter av fjolårets stora skogsbrand i Västmanland.

Formas har beviljat medel till följande SLU-forskare för forskningsprojekt om skogsråvara och biomassa

Bättre skogsföryngringar genom att stärka plantans försvar mot snytbaggar och bastborrar

Lektor Niklas Björklund, SLU, Uppsala, Niklas.bjorklund@slu.se

1,7 miljoner kronor

Bara i Sverige planteras årligen 360 miljoner barrträdsplantor. En ansenlig mängd dör på grund av angrepp av snytbaggar och bastborrar. Idag finns det inget lämpligt icke-insekticid skydd för en stor andel av dessa plantor. I detta projekt kommer vi att undersöka en metod som kan skydda dessa plantor. Metoden går ut på att trigga det inducerade försvaret med metyljasmonat, en signalsubstans som produceras när en planta blir skadad och som har visats förbättra plantans försvar.

Kombinerade effekter av älgbetning och insektsskador på träds tillväxt

Professor Christer Björkman, SLU, Uppsala, christer.bjorkman@slu.se

5,1 miljoner kronor

Älgbetning orsakar stora skador i svenska skogar. Trädens tillväxt minskar och de blir deformerade. Det finns flera studier som tyder på ett positivt samband mellan älgbetning och insektsskador, men den kombinerande effekten har aldrig kvantifierats. Projektet avser att kvantifiera

  • den kombinerade effekten av älgbetning och insektsskador på trädens tillväxt
  • den indirekta effekten av älgbetning på insekters mångfald, skadegrad och framgång vid ändrad födokvalitet
  • effekten av älgbetning på predationstrycket på insekter via ändringar i vegetationen.

Den bortglömda skogen - gallringsåtgärder för en hållbar skogsproduktion och biologisk mångfald i boreala skogar

Lektor Sönke Eggers, SLU, Uppsala, sonke.eggers@slu.se

5,4 miljoner kronor

Det finns ett stort behov att kombinera bevarande av biologisk mångfald och produktion av biomassa i boreala skogar. Jämnåldrig skog med uttag av småträd (det vill säga låggallring skog) dominerar konventionellt skogsbruk i Norden, men också i stora områden i Baltikum, Ryssland och Nordamerika, med potential att minska nischdiversiteten på global skala. Trots detta finns förhållandevis lite kunskap om betydelsen av skötselåtgärder för att säkra biologisk mångfald och naturvärden i unga gallringsbestånd långsiktigt. Målet med detta projekt är att förbättra situationen i nära dialog med skogsförvaltare och tillsammans

  1. undersöka hur variation i beståndsstruktur som är uppkommen genom gallring är kopplad till artsammansättning och demografisk förekomst av fåglar, ryggradslösa djur och lavar
  2. designa nya realistiska skötselåtgärder för lägre skikt i skogen och undersöka deras påverkan på funktionell biodiversitet och
  3. utveckla modeller för att ge riktlinjer för implementering av kostnadseffektiva och fungerande naturvårdsåtgärder på landskapsnivå.

Korttidseffekter av intensiv skogsgödsling på biologisk mångfald: Leder gödsling till homogenisering?

Lektor Therese Johansson, SLU, Umeå, therese.johansson@slu.se

4,1 miljoner kronor

Ökad efterfrågan på biobränsle som ett resultat av rådande klimatpolitik har ökat trycket på skogsbruket att öka biomassaproduktionen. Både konventionell skogsgödsling och intensivodling pekas ut som metoder med hög lönsamhet, lämpliga att använda för att öka produktionen av biomassa och möta den ökade efterfrågan. Samtidigt identifieras de ekologiska effekterna som viktiga kunskapsluckor. Detta projekt är en av de allra första empiriska studierna av intensivodling. Målet är att undersöka effekterna av intensiv gödsling av ungskog på den biologiska mångfalden. I ett fältexperiment undersöks tätheter av insekter, smådäggdjur, kärlväxter, mossor och lavar i både intensivgödslade och ogödslade bestånd.

Reducering av markskador i skogsbruket genom avancerad och sensorbaserad planering av terrängkörning

Forskare Ola Lindroos, SLU, Umeå, Ola.lindroos@slu.se

4,5 miljoner kronor

Vid skogsavverkning transporteras stora mängder tungt virke till bilväg genom skogen, till en väg. Syftet med projektet är att minimera markskadorna från skogsmaskinernas terrängkörning. Det kommer att göras genom att utveckla en metod för att hjälpa förarna att välja den mest lämpliga körvägen i ett givet bestånd vid rådande förutsättningar, med hjälp av nytt kartmaterial och sensorbaserad detaljjustering av körvägarna i realtid.

Dataassimilering för ett hållbart skogsbruk

Professor Håkan Olsson, SLU, Umeå, hakan.olsson@slu.se

5 miljoner kronor

Förbättrad information om skogen ger ökade förutsättningar att bedriva ett aktivt skogsbruk med samtidig hänsyn till andra värden i skogslandskapet. Den starkt ökande mängden av fjärranalysdata kan bli till nytta för skogsbruket, och det här projektet avser att utveckla dataassimilering som ett nytt paradigm för att möjliggöra aktuella databaser om skogstillståndet.

Resulterar en hållbar produktion av biomassa under den nuvarande svenska skogsförvaltningsordningen i en kolsänka på en landsskapsskala?

Fil. Dr. Matthias Peichl, SLU, Umeå, matthias.peichl@slu.se

6,6 miljoner kronor

Hållbar skogsproduktion utgör en central del i utvecklingen av en biobaserad ekonomi. Förutom de rena ekonomiska värdena kan skogsbruket också bidra till att minska den svenska koldioxid-avgivningen genom att

  • öka kolinlagring i biomassa,
  • lagra kol i träprodukter, och
  • leda till substitution av fossila bränslen.

För närvarande är dock skogsbrukets roll som kolsänka okänd, eftersom det fram till idag inte varit möjligt att uppskatta kolbalansen från ett helt skogslandskap med tanke på dess heterogenitet avseende ålder, artsammansättning, lokala förhållanden och historiskt nyttjande. Projektet ska reda ut skogsbrukets roll som kolsänka.

Risk för invasion? Contortatall som potentiellt invasiv art i Sverige

Fil. Dr. Jörgen Rudolphi, SLU, Umeå, jorgen.rudolphi@slu.se

5,1 miljoner kronor

Invasiva främmande arter har sammantaget identifierats som ett av de största hoten mot biologisk mångfald världen över. På svensk skogsmark har man planterat det främmande trädslaget contortatall på över 475 000 hektar under föreställningen att den inte kunde sprida sig själv. Det har visat sig vara fel. Unga plantor har påträffats längs vägar och på hyggen, men även på myrar och till och med i fjällen. Samtidigt planeras fler planteringar. Projektet ska inventera dagens utbredning av contortatall och undersöka var arten potentiellt kan etablera sig. Forskarna ska också utveckla modeller för arten spridning som kan användas för att se artens utbredning i framtiden, och undersöka hur man kan övervaka och bekämpa arten på ett kostnadseffektivt sätt.

Optimering för att nå mål för skogen som är i konflikt med varandra

Professor Tord Snäll, SLU, Uppsala, tord.snall@slu.se

5,4 miljoner kronor

För att en uthållig biobaserad ekonomi ska uppnås måste vi öka den framtida produktionen av biomassa, samtidigt som en gynnsam bevarandestatus för arter säkras. Projektets övergripande syfte är att optimera en skogsbruksmodell som gör det möjligt att uppnå både kommersiella och miljömässiga mål.

Framtidens granskog utan röta. Identifiera, validera och implementera genetiska markörer för resistens mot rotröta i praktisk produktion av granplantor

Professor Jan Stenlid, SLU, Uppsala, jan.stenlid@slu.se

9 miljoner kronor

Att hålla träd friska är ett miljövänligt sätt att hållbart främja primärproduktion till förmån för en rad ekosystemtjänster, inklusive råmaterial för sågtimmer, fibrer för massa- och olika bioraffinaderier. Dessutom fungerar skogen som en kolsänka och erbjuder olika former av rekreation. I det här projektet kommer molekylära markörer som stöd för skogsträdsförädling och plantproduktion utvecklas för första gången. Markörerna är kopplade till resistens mot rotröta i gran.

 

Dessutom har Formas tillskjutit extra medel till forskning om effekter av fjolårets skogsbrand.

Sala-branden i ett långt tidsperspektiv: kvantifiering av risk för stora skogsbränder i framtiden
Lektor Igor Drobyshev, SLU, Alnarp, igor.drobyshev@slu.se
3,9 miljoner kronor

Sala-branden visade på behovet att fördjupa förståelse för de faktorer som orsakar mycket stora skogsbränder. Några av de viktigaste frågorna i detta sammanhang rör långsiktiga förändringar och trender i klimatfaktorer som leder till stora bränder, samt deras samspel med topografiska faktorer och skogsegenskaper. Det här projektet ska sätta in Sala-branden i ett långt tidsperspektiv och utvärdera historiska och framtida frekvenser av väderförhållanden som är kopplade till ökad brandrisk. Det ska också utvärdera kopplingen mellan ett landskaps egenskaper (i termer av topografi, förekomst av brandhinder i olika storlekar) och brandbeteendet under stora skogsbränder, samt skatta framtida risker för stora skogsbränder i Sverige.

Återhämtning och resiliens hos vegetation, markorganismer och ekosystemprocesser efter brand
Professor Marie-Charlotte Nilsson Hegetorn, SLU, Umeå, marie-charlotte.nilsson@slu.se
3,6 miljoner kronor

Skogsbränder är en av de viktiga naturliga störningarna i boreala skogar, och en viktig faktor som påverkar skogsekosystemens struktur och funktion. Globala förändringar i klimat och markanvändning gör att man förväntar sig ökad brandfrekvens och kraftigare bränder i framtiden, vilket kommer att påverka både natur- och produktionsskogarna. Medan direkt påverkan av brand, globala drivkrafter och skogsskötsel på skogens struktur och ekosystemprocesser ofta har studerats, men var och en för sig, finns det få studier som undersökt hur dessa faktorer samspelar och påverkar skogens återhämtning och resiliens efter brand. Vi vill genomföra ett antal experiment på brandfältet i Västmanland för att förstå hur växter och markorganismer samt ekosystemprocesser påverkas av samspelet mellan brand och varmare klimat (eller kvävenedfall) och skogsskötsel (uttag av brandskadade träd eller inte).


Kontaktinformation
Sidansvarig: olof.bergvall@slu.se