SLU-nyhet

Upprepad stubbearbetning inte alltid nödvändig för kvickrotsbekämpning

Publicerad: 03 juni 2015

Att bekämpa kvickrot mekaniskt, utan bekämpningsmedel, kräver mycket diesel, men det går att minska energiförbrukningen. Ett sätt är att bara använda upprepad stubbearbetning när det verkligen behövs, t.ex. då växtperioden efter skörd är lång och gynnsam för kvickroten. Mellangrödors förmåga att konkurrera med kvickrot skulle också kunna utnyttjas i kombination med mekanisk bekämpning. Det visar Björn Ringselle i en avhandling från SLU.

Kvickrot är ett besvärligt flerårigt ogräs som kan orsaka stora skördeförluster i en mängd olika grödor, framförallt i områden med ett tempererat klimat, såsom Sverige. De vanligaste sätten att bekämpa ogräset är kemisk bekämpning respektive intensiv jordbearbetning, t.ex. upprepad stubbearbetning följd av höstplöjning.

Nackdelen med mekanisk bekämpning är att det går åt mycket diesel och att jordbearbetningen kan orsaka stora kväveförluster. Björn Ringselle har i sitt doktorsarbete utvärderat metoder för att bekämpa kvickrot utan kemiska bekämpningsmedel, och med så låg bränsleåtgång och så lite kväveläckage som möjligt.

Fältförsök som syftade till att hitta optimala tidpunkter för jordbearbetning gav några oväntade resultat. Bland annat visade försöken att man utan dåligt samvete verkar kunna vänta några dagar med stubbearbetningen efter skörd.

– Man ska dock inte vänta för länge. När stubbearbetningen skedde 20 dagar efter skörd var bekämpningseffekten sämre, säger Björn Ringselle.

Att upprepa stubbearbetningen, vilket oftast rekommenderas idag, gav ingen ökad bekämpningseffekt eller ökning av kommande skörd, under de förhållanden som rådde i denna studie. Björn Ringselles slutsats av detta är att man inte rutinmässigt bör använda sig av upprepad stubbearbetning, utan endast då man har anledning att tro att höstförhållandena ger kvickroten möjlighet att lagra ner ett netto av energi om ingen ytterligare behandling görs.

­– Upprepad stubbearbetning bör alltså oftast vara en pålitlig metod mot kvickrot, men om man strävar efter en energieffektiv bekämpning bör denna anpassas efter mängden kvickrot på fältet och årsmånen, förtydligar Björn Ringselle.

I avhandlingen visade det sig också att mellangrödor kan utnyttjas för att trycka tillbaka kvickrot. Syftet med att så in mellangrödor är att de växer vidare när huvudgrödan har skördats och därmed minskar utlakningen av kväve, men dessutom kan de alltså förhindra att kvickrot får fritt spelrum på åkrarna.

– Hur effektivt mellangrödan konkurrerar med kvickroten beror framförallt på hur frodig mellangrödan är, säger Björn Ringsell. Täta bestånd av engelskt rajgräs, rödklöver, eller en blandning av dessa, hade god effekt mot kvickrot.

Mindre täta mellangrödor hade en viss positiv inverkan, såsom högre efterföljande skörd och en minskad mängd kvickrotsskott, men de hade ingen varaktigt hämmande effekt på kvickrotsbeståndet. Ett glest bestånd av rödklöver kan till och med öka mängden kvickrot.

Mellangrödorna gick bra att kombinera med både putsning och radhackning. Upprepad putsning hade en hämmande inverkan på kvickrot, men det gick inte att se någon motsvarande effekt av radhackning. Kombinationen av mellangrödor och putsning eller radhackning gav även ett lågt kväveläckage.


MSc Björn Ringselle, institutionen för växtproduktionsekologi vid SLU i Uppsala, försvarade sin doktorsavhandling Resource efficient control of Elymus repens den 19 maj 2015. Opponent var professor Paolo Barberi från Scuola Superiore Sant'Anna, Pisa, Italien.

Mer information
Björn Ringselle
018-67 23 54, bjorn.ringselle@slu.se
http://www.slu.se/sv/institutioner/vaxtproduktionsekologi/kontakt/personal/bjorn-ringselle/

Länk till avhandlingen (pdf)
http://pub.epsilon.slu.se/12150/

Pressbilder (Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om disputationen. Fotograf ska anges.)


Björn Ringselle i kornfält med mycket kvickrot. Foto: Privat


Kvickrot i korn (eller korn i kvickrot). Foto: Björn Ringselle


Kvickrot i vete. Foto: Björn Ringselle


Kontaktinformation
Sidansvarig: David Stephansson