SLU-nyhet

Forskning om flodkräftan i Vetenskapsradion

Publicerad: 12 augusti 2015

SLU:s studier av lokala anpassningar hos svenska bestånd av flodkräfta uppmärksammades häromdagen av Vetenskapsradion. I programmet berättar Lennart Edsman hur forskningen kan förbättra möjligheterna att bevara denna akut hotade art.

Projektet handlar om flodkräftans invandringshistoria efter istiden, om lokala anpassningar och om odling. Bland annat låter man flodkräftyngel från flera olika bestånd växa upp i dammar i olika delar av landet. Med ledning av kräftornas tillväxt och överlevnad i olika miljöer blir det lättare att välja flodkräftor av lämplig härkomst när arten ska återetableras i ett område.

­– I tisdags i förra veckan hade vi t.ex. en iltransport av 1572 stycken 25 mg tunga flodkräftyngel från Uddevalla till Skellefteå (120 mil), berättar Lennart Edsman från SLU:s institution för akvatiska resurser. Resan startade kl. 03.00 och kl. 21.30 på kvällen släpptes ynglen ut i två dammar i en kräftodling vid Skellefteälvens kant nära Krångforsens kraftverk. Där ska de få växa, överleva och konkurrera med 750 andra yngel från olika delar av Sverige. Mitt stalltips är att flodkräftor från Norrbotten och Västerbotten kommer att klara sig bättre där än släktingarna från Bohuslän, Blekinge och Värmland.

På liknande sätt har en leverans gått till en odling i sydöstra Småland och en annan till två dammar mellan Trollhättan och Uddevalla.

Kräftynglen är för små för att märkas och när deras härkomst så småningom ska bestämmas kommer dettta att göras med hjälp av nyligen framtagna DNA-markörer.

Mer information

Lennart Edsman, forskare
Sveriges lantbruksuniversitet
Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet i Drottningholm
010-478 42 26, lennart.edsman@slu.se

Inslaget i Vetenskapsradion (10/8 2015)

Inslag i TV4 Nyheterna (13/8 2015)

Intervju med Lennart Edsman i Gomorron Sverige inför kräftpremiären (4/8 2015)

Mer om kräftforskning vid SLU


Kontaktinformation
Sidansvarig: David Stephansson