SLU-nyhet

Lantbrukare i rovdjursområden behöver ersättning för mer än dödade djur

Publicerad: 25 augusti 2015

Djurhållning i rovdjursområden innebär merkostnader för lantbruksföretag även om de inte drabbas av angrepp, enligt en ny rapport från SLU. Idag får företagen ingen ersättning för dessa indirekta kostnader, och i en debattartikel i SvD förordar författarna en schablonersättning för alla lantbruksföretag med djurhållning i rovdjursområden.

I Sverige finns en betydande betalningsvilja för bevarandet av fredade rovdjur, men kostnaderna för bevarandet är mycket ojämnt fördelade på befolkningen.

Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har på uppdrag av Landsbygdsdepartementet utrett landsbygdsföretagens kostnader för rovdjursangrepp. Uppdraget omfattar inte bara direkta kostnader för döda och skadade djur, utan också indirekta kostnader för exempelvis försvunna djur, stressade djur med lägre reproduktion och sämre tillväxt, merarbete och förlorad miljöersättning för betesmarker. Det finns ingen tidigare svensk studie av dessa indirekta kostnader.

Forskarna föreslår att lantbrukarnas indirekta kostnader kompenseras med en schablonersättning baserad på antalet djur i besättningen. Denna schablonersättning kan ges både till djurhållare som haft angrepp och till djurhållare som inte haft angrepp men som befinner sig i rovdjurstäta områden.

Mer information

Debattartikeln i Svenska Dagbladet
http://www.svd.se/sa-bor-viltskadorna-ersattas/om/debatt

Den fullständiga rapporten

Katarina Elofsson, Marit Widman, Tobias Häggmark Svensson & Margareta Steen. 2015. Påverkan från rovdjursangrepp på landsbygdsföretagens ekonomi. Uppsala: Institutionen för ekonomi, Sveriges lantbruksuniversitet. Report / Swedish University of Agricultural Sciences (SLU), Department of Economics , 167.
http://pub.epsilon.slu.se/12529/

Kontaktperson
Katarina Elofsson, docent
Institutionen för ekonomi, SLU
018-67 17 98, katarina.elofsson@slu.se


Kontaktinformation
Sidansvarig: David Stephansson