SLU-nyhet

Giftbildande mögelsvampar i spannmål kartläggs med ny metod

Publicerad: 23 september 2015

Betydande mängder spannmål har under senare år innehållit så mycket mögelgifter att de har fått skickas till förbränning. Nu har Ida Karlsson från SLU utvärderat en metod som gör det möjligt att identifiera toxinbildande Fusarium-svampar på artnivå. I en kartläggning av svampfloran i sädesfält var skillnaden mellan ekologisk och konventionell odling ganska liten, både när det gäller Fusarium och andra svampsläkten, men mångfalden av svampar var större i ekologisk odling.

Axfusarios är en sjukdom som drabbar stråsäd och som orsakas av svampar inom släktet Fusarium. Svampinfektioner i axen orsakar skördeförluster, men svamparna bildar även mögelgifter (mykotoxiner) som kan ha negativa hälsoeffekter på människor och djur. De senaste åren har höga mykotoxinhalter uppmätts i spannmål i Sverige, framförallt av mykotoxinet deoxynivalenol (DON). Axfusarios kan orsakas av ett flertal olika Fusarium-arter och det är viktigt att kunna undersöka hela Fusarium-samhället för att kunna utveckla effektiva bekämpningsmetoder mot sjukdomen.

I samarbete med forskare i Frankrike har Ida Karlsson utvärderat och utvecklat en metod som visade sig kunna beskriva artsammansättningen i Fusarium-samhällen med god noggrannhet. När hon använde metoden på skördade vetekärnor i Sverige kunde det finnas upp till åtta arter eller varianter av Fusarium-arter i ett och samma fält. En fördel med metoden är att man inte på förhand måste bestämma vilka arter man letar efter, vilket underlättar övervakningen av Fusarium-förekomsten i spannmål. Övervakningen är nödvändig om man t.ex. vill kunna upptäcka hur Fusarium-samhällets sammansättning förändras över tid och hur Fusarium-arter sprids till nya områden.

Flera europeiska studier har visat att halten av Fusarium-mykotoxiner i genomsnitt är lägre i ekologiskt odlad spannmål än i konventionellt odlad. En förklaring skulle kunna vara att mångfalden av mikroorganismer på bladen är olika i de båda odlingssystemen. Även ett grönt och till synes friskt blad bär på en mångfald av för ögat osynliga bakterier och svampar. En större mångfald av mikroorganismer skulle kunna konkurrera bättre med Fusarium och leda till lägre förekomst av Fusarium-svampar och deras mykotoxiner. Studier av andra organismgrupper, t.ex. insekter, har visat att den biologiska mångfalden ofta är större i ekologiskt odlade fält än i konventionellt odlade, men hur floran av mikroorganismer skiljer sig vet vi mindre om.

I sitt doktorsarbete har Ida Karlsson gjort en mer detaljerad kartläggning av bladsvampar i vete än vad som tidigare varit möjligt. Artrikedomen visade sig vara större i ekologiskt odlade vetefält än i konventionellt odlade. Mängden svamp varierade dock mycket mellan fält, vilket tyder på att andra faktorer än odlingssystemet också är viktiga, t.ex. väderleken. Förekomsten av sjukdomsframkallande svampar varierade också mycket, men skiljde sig inte åt mellan odlingssystem. Ingen heller när det gäller Fusarium-floran på vetekärnor syntes några skillnader mellan odlingssystemen. Däremot påverkade intensiteten i odlingen Fusarium-floran. Odlingsintensiteten mättes som ett index bestående av antalet kemiska bekämpningar och mängden tillfört kväve och var högre i konventionell odling än i ekologisk.

Resultaten visar att det finns möjlighet att påverka bladlevande svampar genom åtgärder i odlingen. Med ökad kunskap om bladlevande svampars ekologi och funktion kan odlingsstrategier utvecklas som gynnar naturligt förekommande mikroorganismer som kan konkurrera med Fusarium eller andra sjukdomsframkallande svampar.

En längre sammanfattning på svenska finns på s. 11–13 i avhandlingen (se länk nedan).


MSc Ida Karlsson, Institutionen för växtproduktionsekologi, försvarar sin doktorsavhandling Diversity of wheat phyllosphere fungi in different agricultural production systems. With special reference to Fusarium vid SLU i Uppsala.

Tid: Fredagen den 25 september 2015, kl 09:00
Plats: Sal L, Undervisningshuset, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Simon Edwards, Harper Adams University, Newport, Storbritannien

Mer information
Ida Karlsson
Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU
018-67 28 80, ida.karlsson@slu.se

Länk till avhandlingen (pdf)
http://pub.epsilon.slu.se/12536/

Pressbilder (Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om disputationen. Fotograf ska anges.)


Tio olika Fusarium-arter. Foto: Ida Karlsson


Höstvete. Foto: Ida Karlsson


Kontaktinformation
Sidansvarig: David Stephansson