Välgörande ljudmiljöer: upplevelsekvalitet och hälsa i tysta områden

Enligt FN bor idag mer än hälften av världens befolkning i urbana områden, med en förväntad ökning till 70 procent 2050. Livet i städer för med sig många fördelar, men det kan också vara problematiskt. Forskning har visat att urbanisering och urbana livsstilar kan leda till ökade stressnivåer med påföljande negativa hälsoeffekter. Människan är disponerad att klara en viss grad av stress; den kan utgöra en nödvändig komponent i vardagslivet. Långtidsexponering däremot har visat sig kunna vara skadligt, och kan leda till bland annat sömnproblem, utbrändhet, hjärtkärlsjukdomar och depression.

Vistelse i natur- och naturlika områden utgör en viktig motpol till det hektiska vardagslivet genom att erbjuda möjlighet till fysisk och psykisk återhämtning. Forskning har visat att naturvistelse kan ge flera positiva effekter, bland annat genom att minska stress och understödja mental återhämtning, samt förbättra kognitiva förmågor och öka möjligheten till riktad uppmärksamhet.

Forskningsresultaten är övertygande, men de underliggande mekanismerna är inte helt klarlagda, bland annat för att den mesta forskningen har fokuserat på visuella intryck. Ljud har främst hanterats som en potentiell störning i sammanhanget (buller), men senare forskning har indikerat att vissa ljud (naturljud) även kan ha en positiv hälsoeffekt genom att påskynda stressåterhämtning.

Konceptet ”tysta områden” har fått genomslag på senare år, och innebär ett sätt att bredda ljudmiljöfrågan till att inte bara handla om problem, utan även lyfta fram potentiella upplevelsekvaliteter. Det handlar inte om tystnad i ordets striktaste bemärkelse, utan snarare ett relativt tillstånd där det är så pass tyst att det går att höra önskade ljud, som fågelsång, porlande vatten eller prasslande löv. Enligt ett EU-direktiv från 2002 är medlemsstaterna skyldiga att kartlägga tysta områden, vilket bidragit till att begreppet fått stort genomslag.

Inom stadsplanering tillämpas idag förtätning som en utbredd strategi med många miljö- och upplevelsemässiga fördelar. Som en följd av detta kan behovet av rekreativa grönområden med hög kvalitet förväntas att öka. ”Tysta områden” skulle kunna få ökad betydelse för att skapa förutsättningar för goda och hälsosamma ljudmiljöer och tillgodose att tillgängliga ytor utnyttjas optimalt. Tystnad, som i avsaknad av buller, är dock inte tillräckligt, då även faktorer som ljudens karaktär, komposition och ursprung spelar in, samt även hur ljud samspelar med andra sinnen i den givna kontexten. Flera studier har indikerat att den här typen av faktorer är viktiga, men förhållandevis lite har gjorts för att undersöka dem i detalj.

I projektet undersöks ett antal utvalda tysta områden med avseende på upplevelse och hälsoeffekter kopplat till kontextuella egenskaper. I ett första steg görs ett brett sökande för att kartlägga avsatta områden och förstå vilka egenskaper hos dem som är viktiga. Detta görs dels genom att involvera experter i så kallade ljudpromenader, och dels genom att vanliga besökare till tysta områden utrustas med armband som mäter deras stressnivåer under vistelsen. Även ljudnivåer noteras. Den insamlade datan ligger till grund för intervjuer med deltagarna där potentiellt viktiga egenskaper hos tysta områden identifieras. Baserat på resultaten väljs de viktigaste egenskaperna ut för att i en senare fas undersökas experimentellt med fler deltagare. Även i detta steg används armband för att mäta stressnivåer fysiologiskt, och deltagarna intervjuas om sina upplevelser.

Projektet kommer att leda till en ökad förståelse för den hälsofrämjande potentialen hos tysta områden, särskilt vad gäller ljudmiljöns sammansättning och förhållande till kontexten. Kopplingar kommer att göras till aktuella frågor inom samhällsplanering, som biodiversitet, förtätning, hållbarhet och salutogena miljöer. Projektet kommer även att öka förståelsen för hur buller påverkar kvaliteten hos tysta områden.