Myggans smakvärld

Var 2:e minut dör ett barn av ett infekterat myggbett. Detta är en av anledningarna till att Förenta Nationerna lanserade milleniemål 3.3 – ”2030 ska spridningen av aids, tuberkulos, malaria och andra sjukdomar upphöra”. Tyvärr rapporterade Världshälsoorganisationen (WHO) att vi 2016 inte har gjort de framsteg som behövs för att nå detta mål, för varken malaria eller dengue. Tillsammans står dessa två myggburna sjukdomar för en halv miljon dödsfall årligen, och hotar befolkningen i mer än 128 länder. Under 2019 dog fler än 409000 personer på grund av malaria, de flesta barn under 5 år och gravida kvinnor, vilket bidragit till att vi alltjämt söker nya metoder för att bekämpa sjukdomen och de insekter som sprider den, däribland malariamyggan Anopheles coluzzii.

Trots en global minskning (12%) av malaria mellan åren 2010 och 2015, så har andelen malariainfektioner ökat med 5.5% från 2015 till 2019. Afrika söder om Sahara är särskilt drabbat av malaria, och stod 2019 för 94% av bekräftade fall och och dödsfall globalt. Inom denna region står 13 länder för 75% av dödsfallen i världen. Dengue är den snabbast växande vektorburna sjukdomen. Mer än 2,5 miljarder människor i såväl låg- som höginkomstländer, riskerar att få dengue, som främst sprids med hjälp av myggan Aedes aegypti. Mellan 2010 och 2015 ökade antalet fall av dengue från 2,4 till 3,2 miljoner årligen, vilket även inkluderar epidemier i Europa. Mörkertalet är troligtvis betydligt högre då ett stort antal infektioner inte rapporteras. Uppskattningsvis insjuknar 500000 människor varje år allvarligt varav cirka 25000 dör, däribland en stor del barn.

Det finns inget vaccin eller annan förebyggande medicin mot varken malaria eller dengue. Detta betyder att om vi ska stoppa spridningen av myggburna sjukdomar måste vi kontrollera vektorerna. Mot myggor som biter inomhus och på natten kan människor använda sig av insekticidbehandlade myggnät eller besprutning av insekticider inomhus. Detta har lett till en minskning av antalet malariarelaterade dödsfall med 44% sedan dessa metoder infördes.

Även om detta är en bra början, börjar nu myggor att utveckla resistens mot dessa metoder. Dessutom har myggor som tidigare föredrog att bita inomhus och på natten (då människor är skyddade av myggnäten) nu ändrat sitt beteende, och biter nu utomhus och på kvällen då vi saknas effektiva metoder att bekämpa dem. Dagans bekämpningsmetoder har även gynnat andra arter av myggor som föredrar att bita utomhus när människor är aktiva. Av denna anledning finns det ett stort behov av att utveckla myggbekämpningsmetoder som är oberoende av myggornas preferens av människor eller djur, samt var de biter och vilar (utomhus eller inomhus).

Inom detta projekt kommer vi att utnyttja myggornas ätreflex för att få myggorna att inmundiga olika typer av kontrollsubstanser. Denna anpassningsbara metod kommer möjliggöra bekämpning av många, om inte alla, sjukdomsspridande arter av myggor, och reducera risken för resistens. Vi ska härmed dra nytta av att myggor reflexmässigt äter ett fullt mål mat då de känner smaken av vissa ämnen i sin miljö. Dessa substanser finns naturligt i nektar, blodet hos människor, urin hos kor och äggläggningsplatser. Vi kommer att identifiera dessa smakämnen genom att kombinera etablerade metoder för kemisk analys och fysiologiska analyser från myggans smaksinne. Med hjälp av redan identifierade receptorprotein som uttrycks i myggans mun- och fotdelar, ämnar vi att identifiera andra substanser som finns i myggans närmiljö, och därmed beskriva grunden för myggans smakvärld. Identifierade smakämnen kan komma att att lägga grunden för ett anpassningsbart system för att bekämpa myggor, och kombineras med olika typer av bekämpningsmedel, såsom toxiska substanser, samt biologiska (t.ex. Bacillus thuringiensis israelensis, Bti) och genetiska (t.ex. dubbelsträngat RNA för nedreglering av genuttryck) metoder.