Fakta:
Arbetsgrupp
Karl-Johan Bergstrand, universitetslektor
Gun Hagström, verksamhetsledare
Anna Levinsson, forskare
Lars Mogren, forskare
Anna-Karin Rosberg, biträdande lektor
Sara Spendrup, universitetslektor
Paul Becher, forskare
Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap har ett särskilt ansvar för Verksamhetsområde Trädgård.
Förutom interna SLU-motiv för en satsning på trädgårdsområdet, finns starka omvärldsfaktorer som talar för en sådan: Trädgård är den starkaste tillväxtbranschen inom svenskt lantbruk, det finns ett stort intresse för odling bland olika samhällsgrupper, konsumtionen av grönsaker ökar stadigt och en ökad konsumtion av frukt och grönt förordas av såväl hälso- som miljö- och klimatskäl, samtidigt som växternas och naturens betydelse för rekreation och hälsa är oomtvistad.
Digitalisering, automation och robotisering förändrar värdekedjan och driver tillsammans med ändrade konsumentbeteenden innovation. Det finns ett ökande intresse för hortikulturens möjligheter att bidra till lösningar på stora samhällsutmaningar. Kunskapsbehovet är stort, såväl inom produktion, produktutveckling och marknadsföring, som från konsumentsidan kring mat, livskvalitet och hälsa.
SLU Horticulture kan bidra till att positionera SLU inom den växande hortikulturella verksamheten i samhället både i näringsliv, offentlig sektor och i den ideella sektorn, såväl nationellt som internationellt. Synlighet och samarbete är också en förutsättning för större framgångar i rekrytering av medarbetare och studenter och i tilldelning av externa anslag.
Det är viktigt att utvecklingen av SLU Horticulture även tillvaratar samverkansmöjligheter med SLU Landscape, Verksamhetsområde Jordbruk och andra verksamhetsområden där det är relevant.
Hortikultur är grundläggande för att skapa samhällen med hög livskvalitet. Genom hortikultur förses samhällen med produkter med viktiga estetiska, fysiologiska, miljömässiga, ekonomiska och hälsogynnande värden. I en föränderlig värld med globala utmaningar såsom en ökande befolkning, klimatförändringar och begränsade resurser är behovet av hortikulturell forskning större än någonsin. Vår produktion av näringsrik mat måste öka, och vår användning av begränsade resurser och våra utsläpp från den produktionen måste minska. Städers utbredning och urbanisering ökar också vårt behov av växter i urban miljö, för att begränsa negativa effekter av urbanisering och öka välbefinnandet hos boende i städer. Genom sin transdisciplinäritet rör sig hortikultur mellan många olika vetenskapliga fält som berör och utvecklar kunskap för att möta dessa framtida utmaningar.
Hortikulturell forskning finns på många olika skalor, från enskilda näringsmolekyler och gener och vidare till plantor och skötsel, till skörd, lagring och hantering, och till företagsmodeller och globala handelssystem.
Senaste Branschbeskrivning Trädgård gjordes 2017. Branschbeskrivningen ger en helhetsbild av trädgårdsbranschen och dess betydelse i samhället, främst nationellt men även ur internationell synvinkel. Värdet av den svenska trädgårdsbranschen uppskattas till 32 miljarder kronor och ger sysselsättning åt nästan 70 000 personer, på hel- eller deltid.
Statistikrapporten Trädgårdsundersökningen 2020, om kvantiteter och värden av 2020 års trädgårdsproduktion.
Partnerskap Alnarp, ämnesgrupp Trädgård har här projektsammanställningar som redovisats i form av faktablad och rapporter
Projektet Tillväxt Trädgård, databas med projektsammanställningar
Odla mera Frukt och Grönt, sökbart inom trädgårdsområdet. Publikationerna hämtas från SLU biblioteket.
Karl-Johan Bergstrand, universitetslektor
Gun Hagström, verksamhetsledare
Anna Levinsson, forskare
Lars Mogren, forskare
Anna-Karin Rosberg, biträdande lektor
Sara Spendrup, universitetslektor
Paul Becher, forskare