Vår forskning bidrar till lösningar på framtidens problem

Senast ändrad: 30 juni 2017

Sju exempel:

 

Skarpsill. Foto: Paul Naylor

Kopplingen mellan nyckelfiskearter i Östersjön

VISION: att bättre förstå dynamiken mellan nyckelfiskearter i ett flerartssammanhang.

Förekomsten och spridningen av torsk, skarpsill och sill har förändrats mycket i Östersjön de senaste 40 åren. Dessa arter är starkt kopplade till varandra genom konkurrens samt förhållandet rovdjur-bytesdjur.

Vår forskning fokuserar på orsakerna och konsekvenserna av förändringarna. Beror den nuvarande höga koncentrationen av skarpsill i norra Östersjön på frånvaro av torsk, eller på hydroklimatiska faktorer? Är minskning av torskens medelstorlek i södra Östersjön en effekt av låg förekomst av skarpsill i området?

Målet är att öka förståelsen för Östersjöns ekosystem samt att bidra till en bättre förvaltning av resurserna.

INSTITUTION: Akvatiska resurser
Kontaktperson: Michele Casini, tel: 010-478 40 16

 

Tama mikroorganismerTama mikroorganismer

VISION: domesticering av mikroorganismer för en bättre miljö.

Mikroorganismer kan bidra till minskade miljöproblem i växtodlingen genom att ersätta kemiska gifter i biologisk bekämpning samt effektivisera näringsupptag genom tillväxtstimulering.

Dessutom kan mikroorganismer ersätta fossila bränslen vid bioenergiproduktion och motverka att giftiga ämnen förorenar miljön.

I vår forskning fokuserar vi på fermenterings- och formuleringstekniker för att finna goda lagrings- och hanteringsegenskaper. Dessutom handlar det om system för bedömning av säkerhet i användningen av nya domesticerade mikroorganismer.

INSTITUTION: Molekylära vetenskaper
Kontaktperson: Sebastian Håkansson, tel: 018-67 32 83, 018-67 32 04 

 

Samspelet mellan patogener och växterSamspelet mellan patogener och växter

VISION: att förstå växthormoners betydelse för växters försvar.

Våra forskare har länge arbetat med att identifiera gener och olika försvarsmekanismer som kan bidra till resistens mot svampsjukdomar, som till exempel torröta och vissnesjuka. De induceras av två olika svampar som angriper raps och dess släktingar.

Vi studerar hur olika tillväxthormoner, abskisinsyra och auxin, påverkar försvaret mot patogenerna hos raps.

Målet är att i detalj klargöra hur försvaret påverkas av dessa växthormoner och hur vi med den kunskapen kan förbättra resistensförädlingen i framtiden.

INSTITUTION: Växtbiologi
Kontaktperson: Christina Dixelius, tel: 018-67 32 34  

 

Grön konstgödselGrön konstgödsel

VISION: ett uthålligt lantbruk oberoende av fossila insatsvaror.

Den största energiförbrukningen i dagens svenska lantbruk beror på produktionen av kvävegödselmedel som nästan enbart kommer från icke förnybar fossil energi. Men det finns möjligheter att använda kvävegödsel som är uthålligt producerad från förnybara källor.

Kvävekonstgödsel baseras på ammoniak som produceras från kvävgas ur luften och från vätgas. Förnybar vätgas kan produceras bland annat från termisk förgasning av biomassa och från biogas.

Detta ger helt nya perspektiv på framtidens livsmedelsproduktion, vilket vi utvärderar i vårt forskningsprojekt.

INSTITUTION: Energi och teknik
Kontaktperson: Serina Ahlgren, tel: 018-67 18 87 

 

Bekämpningsmedel och klimatBekämpningsmedel och klimat

VISION: att med hjälp av modellering förutsäga framtida problem.

Hur påverkar vårt kalla klimat nedbrytningen av olika bekämpningsmedel och finns det medel som är bättre lämpade att användas för vissa ändamål än andra?

Påverkas risken för utlakning om det finns flera olika bekämpningsmedel i marken samtidigt?

Det är frågor som tillsammans med andra nära relaterade frågor kommer att besvaras av våra forskare, bland annat genom att utnyttja och utveckla avancerade modeller för bedömning och prognostisering.

Målet med studierna är dessutom att ge våra myndigheter och verk bra beslutsunderlag.

INSTITUTIONER: Mark och miljö samt Vatten och miljö
Kontaktperson: Jenny Kreuger, tel: 018-67 31 24, 018-67 24 62  

 

Kalla jordar i ett klimat som förändrasKalla jordar i ett klimat som förändras

VISION: att förmedla data som ger underlag till miljöpolitiska beslut i samband med klimatförändringar.

Markens betydelse för den globala kolbalansen är under livlig diskussion.

Vår forskning syftar till att öka kunskapen om hur temperaturen påverkar kolet i marken och kvävets kretslopp under vinterförhållanden samt under framtida sannolika klimatförändringar.

Analyser av markprover görs på molekylär nivå med avancerade metoder såsom isotop-masspektrometri och högupplösande mikroskopi.

INSTITUTION: Mark och miljö
Kontaktperson: Anke Herrmann, tel: 018-67 15 61  

 

Framtidens fullkornFramtidens fullkorn

VISION: fullkornsprodukter som skydd mot vällevnadssjukdomar.

Hela eller sönderdelade spannmålskärnor benämns fullkorn. En rad kolhydrater och bioaktiva ämnen i fullkorn kan påverka utvecklingen av vällevnadssjukdomar, men vår kunskap kring verkningsmekanismer är begränsad.

Inom detta område studerar vi biosyntesen av kostfiber och stärkelse, innehållet av olika kostfibrer och bioaktiva ämnen i fullkorn från havre, korn, råg och vete samt effekter av processing.

Tillsammans med medicinska forskare studerar vi verkningsmekanismer för biologisk effekt.

Kärnmagnetisk resonans (NMR), masspektrometri och studier av metaboliska fingeravtryck är viktiga arbetsredskap.

INSTITUTION: Molekylära vetenskaper
Kontaktperson: Roger Andersson, tel: 018-67 15 97

Relaterade sidor:
Sidansvarig: li.gessbo@slu.se