Tema-forskning till nytta för samhället

Senast ändrad: 06 november 2017

Forskning av högsta vetenskapliga kvalitet kommer till nytta för samhället genom att NJ-fakulteten och näringen samfinansierar stora Tema-forskningsprogram.

Fem spännande Tema-forskningsprogram har nyligen avslutats:

  • BarleyFunFood - om "funktional food" med korn, och annan spannmål, som bas
  • BioSoM - om karteringsmetoder för jordburna patogener
  • MicroDrivE - om bioenergi, från råvara till biodrivmedel
  • SAMBA - om biomassaproduktion från Salix med fokus på växtförädling
  • Stubbskörd och miljöeffekter - om miljöeffekter av stubbar som biobränsle

Korn. Foto: Eivor Svensson

BarleyFunFood - Kolhydratkvalitet i spannmål

BarleyFunFood handlar om att förstå betydelsen av kolhydrater i korn och andra spannmålsslag vid utveckling av nya produkter.

I kornets kärna finns frövitan där stärkelse är huvudkomponent. Stärkelsens egenskaper beror på struktur och mängd hos de ingående kolhydratkomponenterna amylos och amylopektin. I kärnan dominerar fiberkomponenterna fruktan, arabinoxylan, beta-glukan och cellulosa, som har stor betydelse för spannmålens användbarhet i olika tillämpningar. Kostfibrer är kedjor av kolhydrater, som inte är smältbara, men som har stor betydelse för spannmålens kvalitet.

BarleyFunFood letar bland annat efter material med hög amylopektinhalt och låg beta-glukanhalt, som skulle kunna vara en värdefull råvara till malt och foder. Amylopektinets strukturer och relationen till funktionella egenskaper samt kolhydraternas sammansättning och struktur i relation till livsmedels produktegenskaper undersöks. Inlagring av kolhydrater i kornkärnan studeras med molekylärbiologi, funktionell genomik och avancerad kolhydratanalys. Även spannmålsfibrernas mättnadsegenskaper samt prebiotiska och synbiotiska egenskaper undersöks.

Målet är att ta fram nya innovativa produkter och tillämpningar av spannmål.

Kontakt: Roger Andersson

Raps. Foto: Julio Gonzalez, SLU.

BioSoM - Biological Soil Mapping

BioSoM handlar om att ge vetenskapligt underlag till ny service för lantbrukare som vill kartlägga förekomsten av jordbundna patogener.

Sjukdomar som bl.a. klumprotsjuka i korsblommiga växter, kransmögel och bomullsmögel i raps, rotröta i ärter och i rödklöver kan orsaka stora ekonomiska förluster i Sverige. De jordburna patogenerna infekterar roten och tillväxer ofta inuti växten vilket försvårar bedömningen.

Traditionell analys av jordburna växtpatogener har varit begränsade och resurskrävande. En bra kvantifiering av förekomsten har ett flerårigt värde eftersom flertalet av patogenerna är långlivade (>10-20 år).

BioSoM syftar till att ge underlag till lantbrukaren för ett säkert val av gröda och odlingsåtgärder i kombination med precisionsodlingsteknik (GPS-styrning och geografiska informationssystem, GIS). Projektet drivs i nära samarbete med flera intressenter och den första analysmetoden är redan tillgänglig för lantbruket.   

Målet är att utveckla ny metodik baserad på DNA-analys för snabb och säker kvantifiering och kartering av förekomsten av jordburna patogener på enskilda fält. Ökade möjligheter att sekvensera DNA i genomen hos olika organismer kan leda till förståelse av komplexiteten och nya möjligheter för växtförädling.

Hemsidahttps://www.slu.se/en/departments/soil-environment/research/precision-agriculture-and-pedometrics/biological-soil-mapping/
Kontakt: Christina Dixelius

Anna Schnürer i biogaslabbet. Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLUMicroDrivE - Microbial Derived Energy

MicroDrivE handlar om uthållig biobränsleproduktion i hela produktionskedjan, från råvara till biodrivmedel.

Fokus ligger på mikrobiella processer, inklusive enzymer, och hur de kan utnyttjas för högre effektivitet och stabilitet i lagring och produktionssystem.

De råvaror som är i centrum för forskningen är växtbaserade material, som har hög andel lignocellulosa, men även andra råvaror finns med i studierna.

Projektets forskningsmoduler: biokonservering av råvara, förbehandling av råvara, etanolproduktion, förädling av restprodukter, biogasproduktion, återförsel av växtnäring via rötrester, systemanalys.

Målet är att hitta hållbara och energieffektiva lösningar för framtiden.

Hemsida: www.slu.se/microdrive
Kontakt: Mats Sandgren, Anna Schnürer

Skadegörare på salix. Foto: Karin Eklund.SAMBA - Salix Molecular Breeding Actions

SAMBA handlar om att ta fram högproduktiva salixsorter med hjälp av växtförädling.

För en omställning till högre andel biobränslen i vår energiförsörjning behövs salixsorter som utnyttjar vatten och näring optimalt och som tål olika odlingförhållanden. Ett växtförädlingsprogram som utnyttjar både traditionella och nya metoder för att ta fram sorter påskyndar urvalsprocessen. Nya metoder handlar om att göra ett tidigt urval med genetiska markörer.

I projektet fokuseras på resistens mot bladrost och insekter samt olika tillväxtfaktorer, som värme- och vattenstresstolerans, näringsutnyttjande och lokalanpassning. Det är egenskaper som det är svårt att göra tidiga urval för.

Projektet har tagit fram genkartor och identifierat områden i arvsmassan som styr olika egenskaper. Markörer ska testas och appliceras i växtförädlingsarbetet.

Projektets forskningsmoduler: genetisk bakgrund för tillväxt och resistens, ökad tillväxt (ekofysiologi), ökad resistens mot bladrost, ökad resistens mot insekter, tillämpning av markörer i växtförädling och sortidentifikation.

Målet är att öka precisionen och effektiviteten i växtförädlingen av salix för att framställa nya, förbättrade sorter. Därigenom kan en lönsam tillväxt av marknaden för salix i Sverige och Europa skapas.

Hemsida: www.samba-webb.se
Kontakt: Sara von Arnold

Stubbskörd. Foto: Pär Aronsson, SLU.Stubbskörd och miljöeffekter

Projektets första fas "Stubbskörd och miljöeffekter" följs upp av "Stubbskörd för ökad klimatnytta och begränsad miljöpåverkan". Det handlar om stubbars potential som biobränsle i relation till miljöeffekter och klimatnytta. 

Stubbskörd är en god affär energimässigt, energiinnehållet i det färdiga stubbränslet är ca 25 gånger större än insatsenergin. Spridning av rotröta begränsas om angripna stubbar tas bort. Men samtidigt finns inget bra mått för vilka stubbar som bör bevaras för hotade arters skull och stubbskördens inverkan på flödena av växthusgaser är oklar.

Projektet syftar till att fylla de största kunskapsluckorna om stubbskörd: Vilken är storleken på klimatnyttan över tid, t.ex. hur länge kvarstår markomrörningens stimulerande effekt på koldioxidavgivningen och när blir den negativa balansen positiv? Hur påverkas produktion och avrinning av metylkvicksilver? Hur påverkas den biologiska mångfalden på landskapsnivå?

Målet är att identifiera eventuella mångfaldsförluster och göra avvägningar mot graden av klimatnytta.

Hemsida: www.slu.se/stubbar
Kontakt: Tryggve Persson  

Sidansvarig: li.gessbo@slu.se