Genomisk selektion för hållbarare korsningssuggor

Senast ändrad: 24 februari 2018

I ett vanligt avelsprogram för gris sker selektionen i renrasiga linjer med målet att förbättra korsningsdjurens resultat. Denna struktur har några svagheter: De renrasiga djuren i avelsbesättningarna har ofta en mer gynnsam miljö än korsningsdjuren i bruksbesättningarna och de djur som har anlag för den ena miljön har inte alltid de bästa anlagen för den andra miljön (genotyp-miljö-samspel).

Dessutom är vissa egenskaper som är viktiga för grisproduktionens ekonomi och djurvälfärd, såsom livslängd och livstidsproduktion, svåra att registrera i avelsbesättningar. Det beror på att de renrasiga suggorna slaktas vid en låg ålder för att hålla nere generationsintervallet och därmed öka takten på det genetiska framsteget. Vi vill undersöka potentialen för genomisk selektion som ett redskap i arbetet för hållbarare suggor i bruksbesättningar. Vi studerar betydelsen av referenspopulationens design och olika informationsunderlag för genomisk selektion. Selektionsegenskaperna är benstyrka mätt på unga djur och suggors livslängd. Registreringarna görs i avelsbesättningar och eller bruksbesättningar.

Med verkliga genotyp-data som bas simulerar vi renrasiga djur och korsningsdjur. De renrasiga avelsdjuren selekteras grundat på genomiska avelsvärden. Denna avelsvärdering görs med en referenspopulation som består av endast renrasiga djur, endast korsningsdjur eller båda renrasiga djur och korsningsdjur. Med hjälp av dessa simuleringar kan vi utvärdera olika strategier för framtidens avelsarbete.

Fakta:

Projektet är finansierat av: Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF

Forskare: Elena F Mouresan

Övriga medverkande: Lotta Rydhmer (projektledare), Freddy Fikse (Växa), Eli Grindflek (Norsvin)

Sidansvarig: andrus.kangro@slu.se