Utvärdering av nya biprodukter från etanolframställning i foder till grisar

Senast ändrad: 10 april 2025
Närbild av en gris som står i en halmad box. Foto.

Det finns ett stort värde i att kunna utnyttja olika restfraktioner från etanolframställning som foderråvara. För att kunna stärka möjligheterna att använda dessa biprodukter i praktisk foderoptimering och utfodring till grisar behövs information om fodervärdet. Syftet med det här projektet är att utvärdera näringssammansättning och smältbarhet för nya intressanta biprodukter.

Inom grisproduktionen finns stora möjligheter att utnyttja sidoströmmar från industriella processer och använda dessa som foder och på så sätt förädla dem till livsmedel. Andelen biprodukter i svensk grisproduktion var år 2020 cirka 27 % av totala mängden foder (färskvikt) av vilka 39 % kom från etanolframställning. Biprodukter från etanolframställning är värdefulla foderråvaror, men i takt med att de industriella processerna förändras, behöver kunskapen om biprodukterna och dess fodervärde uppdateras.

Livsmedelsproduktionens miljöpåverkan har haft stort fokus det senaste decenniet, och alla sätt att minska negativ miljöpåverkan från både vegetabilie- och animalieproduktion är viktig. Ur ett hållbarhetsperspektiv finns även ett uttryckt behov av att utnyttja och öka användbarheten av biprodukter för att på så sätt kunna bidra till en mer cirkulär matproduktion och minska mängden importerade och dyra proteinråvaror i grisfoder.

Biprodukter som kommer att utvärderas i detta projekt är dels den fiberrika drank som produceras efter att vetegluten extraherats ur spannmålen som används för etanolframställning. Dessutom finns en osäkerhet kring kvaliteten på drank som framställts vid tillverkning av etanol från jordbruksprodukter och industriella livsmedelsbiprodukter. En annan intressant biprodukt där det finns en osäkerhet kring dess fodervärde är fiberfraktionen som blir kvar vid framställning av ärtprotein. För dessa biprodukter genereras information om dess näringssammansättning samt hur näringsämnena nyttjas och tas upp i grisens fodersmältning.

Projektledare:

Emma Ivarsson, lektor, THV, CV-sida

Projektgrupp:

Johan Dicksved, professor, THV

Mikaela Lindberg, professor THV,

Kerstin Sigfridson, Lantmännen Lantbruk

Sebastian Hallberg, Lantmännen Biorefineries

Fakta:

Projektet pågår 2024-2026 och finansieras av Lantmännens forskningsstiftelse.


Kontaktinformation