Tollarsjuka hos hund

Senast ändrad: 05 februari 2024

Hundrasen Nova Scotia duck tolling retriever är överrepresenterad för vissa immunmedierade sjukdomar. De kan då drabbas av reumatisk ledvärk eller hjärnhinneinflammation.

Bakgrund

”Tollarsjuka”: Inom hundrasen Nova Scotia duck tolling retriever (”tollare”) har det sedan flera år blivit allt vanligare med en sjukdom som allmänt kallats ”tollarsjuka”. Dessa hundar har antingen uppvisat reumatiska symptom, med bl a stelhet, led- och muskelsmärta, eller hjärnhinneinflammation, s.k. meningit. Den reumatiska formen av sjukdomen debuterar vanligen hos tollare mellan 1-6 års ålder. Denna reumatiska form av tollarsjuka är kronisk och kan i dagsläget inte botas. Vanligtvis försöker man lindra symptomen genom att behandla drabbade hundar med kortison i nedtrappande dos. 

Immunförsvaret hos dessa hundar misstänks reagera felaktigt och vara av s.k. autoimmun karaktär. Tollare med meningit (sk SRMA, steroid responsiv meningit arterit) har ofta hög feber samt kraftig smärta vid manipulation av nacken, och dessa kliniska tecken debuterar vanligen hos hundar runt ett års ålder. 

Behandlingen består även vid denna variant av tollarsjuka av kortison. I nuläget är det okänt om de två sjukdomsvarianterna är delar av samma sjukdomskomplex eller om det är två olika sjukdomar. Det är mycket som är okänt om bakgrunden till sjukdomen/ -arna och på vilket sätt  immunförsvaret är onormalt.

Genetiska undersökningar av hundar drabbade av tollarsjuka: Hundens genom har nyligen kartlagts vid Broad Institute i USA under ledning av prof. Kerstin Lindblad-Toh (ref 1). Tillgången till kraftfulla genetiska och molekylärgenetiska metoder och redskap kombinerat med hundens unika populationsstruktur har öppnat möjligheterna att studera genetiska sjukdomar hos hund, däribland tollarsjuka.

Hittills utförda/pågående studier

Kliniska undersökningar

Sjukdomen har inte funnits beskriven i internationella vetenskapliga sammanhang, och sjukdomsutveckling, prov- och behandlingsresultat, prognos m.m. har i stor utsträckning varit okänt. För att kartlägga sjukdomskomplexet har vi därför i första läget samlat in blodprover från såväl sjuka som friska ”tollare” och infört en systematisk undersökningsgång, provtagning och behandlingsstrategi inklusive uppföljning av behandlingen hos sjuka individer. En av de ingående analyserna är s.k. ANA (antinukleära antikroppar) -test. ANA-testet påvisar antinukleära antikroppar cirkulerande i blodet, vilket förekommer vid vissa autoimmuna reumatiska sjukdomar hos hund såväl som hos människa (ref 2-6). Ytterligare undersökningar av dessa antikroppar pågår fn.

Genetiska undersökningar

Vi har också utfört genetiska studier hos hundrasen Nova Scotia duck tolling retriever för att påvisa förändrade gener hos individer drabbade av tollarsjuka. Vi har bla visat att en viss typ av MHC klass II transplantationsantigener (major histocompatibilty complex class II) ger förhöjd risk att utveckla tollarsjuka (ref 7-8). Ytterligare genetiska undersökningar pågår med bla sk finmappning (finkartläggning) av det genetiska materialet. Studier som innebär validering och funktionell definiering av de aktuella genförändringarna har också initierats.

Målsättning

Målsättningen med dessa studier är att dels kliniskt karaktärisera tollarsjuka samt att identifiera den (de) gen (-er) som är förändrad (-e) hos de sjuka individerna. Målet är också att definiera det funktionella resultatet av genförändringarna. Sammantaget hoppas vi på att dessa studier kommer att få stor betydelse för tidig diagnostik och vidare avelsarbete.

Referenser

1. Lindblad-Toh K, Wade CM, Mikkelsen TS et al. Genome sequence, comparative analysis and haplotype structure of the domestic dog. Nature 2005;438:803-819.

2. Hansson-Hamlin H, Lilliehöök I, Trowald-Wigh G. Subgroups of canine antinuclear antibodies in relation to laboratory and clinical findings in immune-mediated disease. Vet Clin Pathol 2006;35:397-404.

3. Hansson H, Trowald-Wigh G, Karlsson-Parra A. Detection of Antinuclear Antibodies by Indirect Immunofluorescence in Dog Sera: Comparison of Rat Liver Tissue and Human Epithelial-2 Cells as Antigenic Substrate. J Vet Int Med 1996;10:199-203.

4. Hansson H, Karlsson-Parra A. Canine antinuclear antibodies: Comparison of immunofluorescence staining patterns and precipitin reactivity. Acta Vet Scand 1999;40:205-212.

5. McCarty GA, Valencia DW, Fritzler MJ. ANA standardization and interpretation. New York: Oxford University Press; 1984;54-69.

6. Hansson-Hamlin H and Lilliehöök I. A possible systemic rheumatic disorder in the Nova Scotia duck tolling retriever. Acta Vet Scand 2009; 51: 16.

7. Maria Wilbe, Päivi Jokinen, Christina Hermanrud, Lorna J. Kennedy, Erling Strandberg, Helene Hansson-Hamlin, Hannes Lohi and Göran Andersson. MHC class II polymorphism is associated with a canine SLE-related disease complex. Immunogenetics 2009; Volume 61, Issue 8, Page 557-564.

8. Wilbe Maria, Jokinen Päivi, Truvé Katarina, Seppala Eija H., Karlsson Elinor K., Biagi Tara, Hughes Angela, Bannasch Danika, Andersson Göran, Hansson-Hamlin Helene, Lohi Hannes and Lindblad-Toh Kerstin. Genome-wide association mapping identifies multiple loci for a canine SLE-related disease complex. Nature Genetics 2010; 42(3): 250-254.

Finansiär: Thure F och Karin Forsbergs Stiftelse, SKK, Svenska Tollarklubben, Formas
Samarbetspartner: Maria Wilbe (SLU), Kerstin Lindblad-Toh (UU), Göran Andersson (SLU), Inger Lilliehöök (SLU), Sergey Kozyrev (UU), Fabiana Farias (UU), Erik Lattwein (Lübeck), Hannes Lohi (Finland) Lars Rönnblom (UU), Maija-Leena Eloranta (UU), Olle Kämpe (UU) m fl.


Kontaktinformation