Tidigare forskning har undersökt potträning gällande urinering och visat att kalvar tidigt kan förknippa en plats med urinering. Vi vill ta denna forskning vidare och utöka träningen till både urinering och defekation samt utforma lösningar som är långsiktigt hållbara och praktiskt tillämpbara under kommersiella förhållanden.
Det är en självklarhet för de flesta att barn, katter och hundar ”pottränas” och därmed lär sig associationer mellan en specifik plats och urinering och defekation. Detta är inte lika vanligt när man tänker på andra djurslag, även fast koncepten kring inlärning och betingning hos djur funnits i över 100 år sedan Pavlov’s hundexperiment. Att man pottränar just de djurslag som delar hem med oss människor är lätt att förstå, men fördelarna med att träna även våra lantbruksdjur är något som vi anser har förbisetts. På storskaliga lantbruk, som dagens mjölkgårdar, leder det ökande antalet djur till en stor mängd av avföring som sprids över hela stallet där djuren vistas. Detta bidrar till en ökad risk för djuren att halka och utveckla hälta, högre risk för mastit på grund av den dagliga kontakten med sin egen avföring men också högre nivå av ammoniak.
De tre huvudmålen med projektet är att:
1) identifiera effektiva träningsupplägg som är användbara i praktiken och utvärdera träningsförmågan hos kvigor för defekation,
2) bedöma om kvigor bibehåller elimineringsbeteendet över tid och kvantifiera effekten på djurens renlighet och välfärd samt hur rent det är där djuren vistas, och
3) undersöka effekten av träning på kvigornas kognitiva förmåga och problemlösning.
Träningen baseras på positiv förstärkning och associativ inlärning. Vi kommer att utföra studierna på kvigor som är ämnade att bli mjölkkor och som hålls under förhållanden som är snarlika de i kommersiell produktion för att underlätta implementering av projektets resultat.
Projektgruppen består av följande personer:
- Anette Wichman
- Harry Blokhuis
- Lena Skånberg
- Elke Hartmann
- Else Verbeek
- Kirste McCrea
- Daiana de Oliveira
