Superutsöndrande EHEC

Escherichia Coli serotyp O157:H7 (VTEC O157), är en bakterie som kan smitta från djur till människor och som årligen kopplas till sjukdomsutbrott bland människor i hela världen. Infektionen ger vanligen enbart, ibland blodig, diarré, men 10-15 % av de infekterade, särskilt barn under fem år, drabbas av den allvarliga komplikationen hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS). HUS angriper njurarna och kan ge kroniska skador samt orsaka dödsfall. Dessa allvarliga konsekvenser för den smittade individen förstärker behovet av bekämpning och förebyggande åtgärder för att undvika smitta. Bakteriens reservoar är idisslare, framför allt nötkreatur, som utsöndrar bakterien i sin avföring utan att själva insjukna. Människor smittas ofta genom förorenade, otillräckligt tillagade, köttprodukter eller opastöriserad mjölk. Kontroll av bakterien har därför i huvudsak skett genom god slakthygien och kontroll i livsmedelskedjan. På senare tid har dock utbrott där källan varit vegetabilier som förorenats med smittbärande gödsel eller vatten ökat och människor har även insjuknat efter att ha druckit eller badat i förorenat vatten. Sveriges hittills största utbrott av VTEC O157 inträffade år 2005 och orsakades av sallad som nedsmittats med bakterien genom nötkreatur som betat vid ett närliggande vattendrag. Då insjuknade 135 personer och 11 av dessa drabbades av HUS. För att förebygga smitta hos människor behöver därför bakteriens förekomst minskas även hos djuren på gårdsnivå.

Hur länge och i vilka nivåer VTEC O157 förekommer på infekterade gårdar varierar kraftigt men man har sett att hög förekomst är kopplat till enskilda individer som koloniseras av bakterien och utsöndrar stora mängder av bakterien under en längre tid. Nyckeln till att bekämpa bakterien på gårdsnivå anses vara att reducera eller eliminera dessa superutsöndrare men ännu saknas kunskap om varför kolonisering och superutsöndring uppstår varför förebyggande verksamhet är svår. Det faktum att kolonisering endast sker hos ett fåtal djur trots att de infekteras av samma bakteriestam samt hålls i samma miljö tyder på att det rör sig om faktorer hos det individuella djuret. Skillnader i stress, välfärd och mikroflora kan finnas i en grupp djur och har pekats ut som möjliga bidragande orsaker.

I detta projekt kommer vi studera riskfaktorer för hög förekomst av VTEC O157 samt utveckling av superutsöndrare för att ge grundläggande förståelse för hur smittan kan förebyggas i framtiden. Projektet kommer att utföras på gårdar där smitta tidigare fastställts och inledas med miljöprovtagning där gårdar med mycket hög förekomst av smittan jämförs med gårdar med låg förekomst. Detta för att identifiera rutiner, skötsel och andra faktorer som är kopplade till hög förekomst av bakterien, och därmed fler superutsöndrare, på gårdsnivå. Vidare kommer riskindivider på gårdar med hög förekomst av bakterien att provtas och samband mellan utsöndring och kolonisering av bakterien samt individuella riskfaktorer såsom välfärd och stress undersökas. Avföringsprover från dessa individer kommer även användas för att undersöka om det finns skillnader i mikroflora som kan kopplas till hög eller låg utsöndring samt kolonisering av bakterien. Denna kunskap kan hjälpa oss att utforma strategier som ger en komposition av tarmflora som skyddar mot kolonisering av bakterien (ex. genom utfodring).

Sammantaget kommer dessa studier att öka vår kunskap och förståelse för hur smitta av VTEC O157 kan förebyggas och bekämpas på individ och gårdsnivå vilket i sin tur minskar risken för att smitta överförs till människor.