Forskningsprojekt Ingeborg Ögrens fond

Senast ändrad: 25 augusti 2020

Projekt som har fått anslag från Ingeborg Ögrens fond:

Sjuklighet och dödlighet kopplade till övre luftvägstillstånd hos trubbnosiga hundar

Sjuklighet och dödlighet kopplade till övre luftvägstillstånd i en grupp svenska försäkrade trubbnosiga hundar

Trubbnosiga hundraser, såsom fransk bulldog och mops, har ökat i popularitet i Sverige de senaste åren sannolikt på grund av deras fina temperament, charmiga utseende och höga anseende som sällskapshundar. Samtidigt anses trubbnosiga hundar löpa en risk för sjukdomar i de övre luftvägarna samt även en ökad risk för dödlighet kopplad till samma sjukdomsgrupp.

Syftet med studien är att undersöka sjukdomsfrekvens av övre luftvägstillstånd i en grupp försäkrade hundar i Sverige. Målet är att identifiera vilka raser som löper högre risk än genomsnittet att insjukna i samt dö av övre luftvägssjukdomar, samt om hundar av trubbnosiga raser löper större risk än genomsnittet att drabbas och dö av övre luftvägssjukdomar.

Epidemiologiska studier baserade på uppgifter från Agria försäkringens databas har visats ha stort potential att analysera sjuklighet och dödlighet hos våra sällskapsdjur. Vår förhoppning är att med denna studie uppskatta förekomsten av övre luftvägsproblem hos trubbnosiga hundar.

Studien är kopplad till ett licentiatprojekt som ämnar studera diagnostik och behandlingsmetoder för den s.k. Brachycephalic Airway Obstructive Syndrome, som drabbar primärt trubbnosiga raser.

Kontakt

Maria Dimopoulou
Diplomate ECVS, Specialist i kirurgi, hund & katt
Licentiatstuderande vid institutionen för kliniska vetenskaper (KV), Smådjurskirurgi
Telefon: 018-672645
E-post: maria.dimopoulou@uds.slu.se
Institutionen för kliniska vetenskaper, SLU

Mätning av stresshormon i urin hos hund – validering av ny metod samt påverkan av dygnsvariation och klinisk undersökning

Bedömning av stress är viktigt vid sjukdom och utvärdering av välbefinnande hos hundar. Stress kan även påverka andra ämnen i kroppen och därmed utvärdering av andra analysresultat.

Vid stresspåslag frisätts hormonerna adrenalin och noradrenalin som kan mätas i urin, men lätt bryts ned om urinen inte surgörs och fryses snabbt. Deras metaboliter är mer stabila men det är okänt hur de i hundurin påverkas av hantering.

Syftet med studien är att validera ELISA metoden för metaboliterna metadrenalin och normetadrenalin för hundurin och undersöka effekt av surgörning och tid i rumstemperatur på uppmätta koncentrationer. Dessutom kommer hormonernas dygnsvariation och förändring vid provtagning i klinikmiljö att undersökas. Studien är kopplad till ett doktorandprojekt om påverkan av fodrets kolhydratkälla på hundars metabolism.

Målsättningen är en metod som tillförlitligt mäter stresshormon hos hundar i ett urinprov som enkelt kan tas av djurägaren i hemmiljö. Detta kan bli värdefull hjälp vid utvärdering av sjukdom och välfärd, samt vid bedömning av stresseffekt vid analys av andra provsvar. I doktorandprojektet kommer det bidra till en säkrare bedömning av det metabola svaret på olika fodermedel.

Kontakt

Katja Höglund
Universitetslektor vid Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi (AFB); Avdelningen för anatomi och fysiologi

Telefon: +4618672118
E-post: katja.hoglund@slu.se

Validering av peptidomik-modellerna 133P och 35P för tidig detektion av kronisk njursjukdom hos hund

Projektet fokuserar på nya möjligheter till tidig diagnostik av kronisk njursjukdom (chronic kidney disease, CKD) hos hund. I en av studierna undersöktes värdet av urin-peptidomik (urinens innehåll av små beståndsdelar av proteiner) for diagnostik av CKD.

Resultaten var mycket lovande och därför avser vi nu validera metoden genom att applicera den på en ny och större grupp hundar med och utan CKD samt en grupp hundar med andra diagnoser som kan orsaka ökad törst (differentialdiagnoser till CKD i den medicinska utredningen). Metoden detekterar troligen bindvävsomvandlingen som sker i njuren under pågående progressiv CKD. Denna kroniska nedbrytande process börjar långt innan njurens globala funktion kan diagnosticeras som nedsatt med hjälp av de blodmarkörer som rutinmässigt används (till exempel kreatinin).

Vår förhoppning är därför att denna metod ska bidra väsentligt till tidig diagnostik av CKD hos hund i framtiden.

Kontakt

Lena Pelander
Universitetsadjunkt vid Institutionen för kliniska vetenskaper (KV); Smådjursmedicin

Telefon: 018-671498
E-post: lena.pelander@slu.se

Slutrapport: Påverkar kortisonbehandling blodkoncentrationen av pankreasenzymet cPL hos hund? - Inger Lilliehöök

Foto: Inger Lilliehöök

Behandling  med 1mg/kg prednisolon påverkar inte blodkoncentrationen av pankreasenzymet cPL hos hund

Kortisonbehandling är vanligt hos hundar och det vanligaste läkemedlet som används är prednisolontabletter. Kortison är ett hormon som ger många olika effekter i kroppen. Vid kortisonbehandling eller vid överproduktion av binjurens kortisol, påverkas metabolism, hormonbalans, immunförsvar, mm, vilket kan påverka flera blodanalyser. Det är viktigt att känna till dessa effekter vid tolkning av blodprovssvar. Klinisk kemiska blodanalyser tas på nästa alla sjuka djur och är mycket viktiga för diagnos, prognos och bedömning av behandlingsrespons hos sjuka hundar.

Syftet med denna studie var att utvärdera hur behandling med prednisolontabletter påverkar blodkoncentrationen av pankreasenzymet canine pancreatic lipase (cPL). cPL är ett diagnostisk blodtest som analyseras vid misstanke om inflammation i bukspottkörteln (pankreatit) hos hund. Vi behandlade 10 friska hundar med prednisolon 1mg/kg (tabletter i maten) under 10 dagar. Studien genomfördes med ”cross over-design”, vilket innebär att samma hundar även följdes under en identisk kontrollperiod. Blodprov för bland annat cPL togs före behandlingsstart, sedan dag 1, 3, 6, 8, 10, 12, 16, och 20. Serum förvarades i frys (-70oC) tills analys av cPL utfördes vid ett tillfälle (180 prover).

Resultaten visar att prednisolonbehandlingen inte inducerade någon generell ökning av cPL. Däremot sågs förhöjda koncentrationer vid enstaka tidpunkter hos några hundar både i kontrollgruppen och gruppen som fick prednisolontabletter.

 

Våra resultat överensstämmer med en tidigare studie som följde sex friska hundar som fått ett liknande kortisonpreparat, prednison 2,2mg/kg i 28 dagar. Ingen ökad koncentration av cPL sågs under behandlingstiden (Steiner et al., 2009). Däremot hade många hundar med hyperkortisolism (långvarigt förhöjt kroppseget kortisol) på grund av tumör i hypofys eller binjure förhöjda koncentrationer av cPL, trots att hundarna inte hade kliniska tecken på inflammation i pankreas (Mawby et al., 2014). Mekanismen till stegringarna hos hundar med långvarigt förhöjda nivåer av kroppseget kortisol är okänd.

Sammanfattningsvis så förväntas inte behandling med 1mg/kg prednisolon att ge någon stegring av pankreasenzymet cPL. Däremot sågs kortvariga stegringar hos flera hundar både i kontroll och behandlingsgrupp, vilket talar för att tillfälliga stegringar av cPL är vanliga. Man bör därför alltid följa upp förhöjd koncentration i ett cPL-prov med omprov för att se om stegringen kvarstår eller om det bara är en tillfällig ökning.

Utifrån resultaten i denna studie kan vi ge riktlinjer hur man bör tolka cPL-resultat hos hundar som står på kortisonbehandling.

Referenser

Mawby DI, Whittemore JC, and Fecteau KA. Canine pancreatic-specific lipase concentrations in clinically healthy dogs and dogs with naturally occurring hyperadrenocorticism. J Vet Intern Med 28:1244–1250, 2014

Steiner JM, Teague SR, Lees GE, et al. Stability of canine pancreatic lipase immunoreactivity concentration in serum samples and effects of long-term administration of prednisone to dogs on serum canine pancreatic lipase immunoreactivity concentrations. Am J Vet Res 70;8:1001-1005, 2009.

Kontakt

Inger Lilliehöök
Professor vid Institutionen för kliniska vetenskaper (KV); Enheten för klinisk kemi

Telefon: 018-671616
E-post: inger.lilliehook@slu.se


Kontaktinformation

Åsa Formo, Fundraiser
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap/Ledningskansliet
Tel: 018 67 25 70, 070 689 30 33 
asa.formo@slu.se

Sidansvarig: mw-red@slu.se