Aktuella forskningsprojekt på Lövsta

Senast ändrad: 19 augusti 2019
Kor i foderförsök på Lövsta lantbruksforskning. Cows in feeding research project at Lövsta.

Lövsta lantbruksforskning är en viktig resurs för forskning och utbildning om lantbrukets djur. I genomsnitt pågår det varje dag ett tiotal forskningsprojekt i djurstallarna för fågel, gris och nöt.

 

 

Pågående forskningsprojekt på Lövsta lantbruksforskning

Fågel: Optimal ljusmiljö för värphöns

Synen är värphönans viktigaste sinne som hjälper henne när hon utför dagliga aktiviteter som att hitta föda, känna igen andra hönor och att förflytta sig mellan olika nivåer i mer komplexa inhysningsmiljöer. Hönor är anpassade till att vara aktiva under dagen och kan behöva relativt höga ljusintensiteter och ett brett spektrum med UV ljus för att till fullo kunna utnyttja sin visuella förmåga. Höga ljusintensiteter i inomhusmiljö kan dock få negativa konsekvenser som ökad risk för fjäderplockning, särskilt om ljuset är ojämnt fördelat med ljusfläckar. Ett vanligt sätt att försöka dämpa beteendet om det uppkommer är att sänka ljusnivåerna vilket i sin tur kan påverka hönsen negativt då de inte ser tillräckligt bra för att utföra andra viktiga beteenden. Detta gör det till en utmaning att ha en bra ljusmiljö i värphönsstallar. I det här projektet vill vi undersöka hönors synförmåga på en detaljerad nivå i olika ljusspektrum och intensiteter och hur olika typer av ljus påverkar olika beteenden såsom fjäderplockning. Syftet är att den kunskap som fås ska kunna användas inom praktisk äggproduktion för att bidra till att hönsen har en så bra välfärd som möjligt.

Ansvarig forskare

Anette Wichman, Anette.Wichman@slu.se

Tele: 018-672316

Gris: Microbiotakultingar - Påverkan på smågrisens mikrobiota-sammansättning och ätbeteende efter tidigt intag av foder

Syftet med detta projekt är att identifiera strategier som stimulerar födosöksbeteendet hos smågrisar tidigt i deras liv och därmed initierar tidig mognad av tarm och tarmflora. Tarmens mikroflora har en stor betydelse för värddjurets hälsa och är viktigt för utveckling av tarmens funktion och förmåga att skydda mot infektioner. Foderintag påskyndar tarmens kolonisering mot en mer mogen mikroflora och accelererar tarmens mognad, vilket minskar risken för tarmrelaterade hälsoproblem efter avvänjning hos smågrisar. Dessutom påverkar fodrets sammansättning (t ex fiberinnehåll) tarmflorans sammansättning och de kortkedjiga fettsyror som produceras i tarmen, vilket kan påverka produktion av beteendepåverkande peptider i grisens tarm. Genom att ge smågrisarna ett oralt fodertillskott under digivningsperioden, och foder med olika sammansättning under samma period, finns möjlighet att kunna identifiera faktorer som kan stimulera födosöksbeteende och foderintag. I en parallell studie kommer vi också att undersöka förhållandet mellan tarmens mikroflora, beteendepåverkande peptider och svansbitning.

Ansvariga forskare:

Johan Dicksved, johan.dicksved@slu.se, Telefon: 018 – 67 28 10

Jan-Erik Lindberg, jan.erik.lindberg@slu.se, Telefon: 070-677 21 02

Vid Institutionen för husdjurens utfodring och vård (HUV); Näringslära och skötsel enkelmagade djur

Annan medverkande försökspersonal

Lidija Arapovic, lidija.arapovic@slu.se 

Telefon: 070-334 27 67

Fågel: Redo för livet: Att optimera kycklingens möjligheter att utvecklas till en bättre rustad värphöna

Syftet med vårt försök är att undersöka effekten av tidig erfarenhet på anpassningskapacitet och motståndskraft mot stress. Försöket grundar sig i två redan väletablerade vetenskapliga uppfattningar; att förutsägbarhet och kontrollerbarhet i miljön påverkar djurets stressrespons och att tidiga erfarenheter påverkar förmågan att anpassa sig till nya förhållanden. Vi vill genom denna studie identifiera de manipulationer av miljön hos den unga hönan som kan få en livslång effekt och vara så pass varaktiga att de kan hjälpa fågeln att anpassa sig till och hantera den miljö där den kommer leva som vuxen.

Hypotesen är att en stimulerande och varierande omgivning (det vill säga med hög kontrollerbarhet och låg förutsägbarhet) tidigt i livet främjar adaptiv plasticitet, vilket gör unghönsen bättre rustade att hantera utmaningar och utnyttja möjligheter senare i livet. I vårt experiment kommer vi att utföra systematiska manipulationer av resurser i miljön (sittpinnar/strö/skydd) vilka varierar i kontrollerbarhet (antal valmöjligheter bland resurser) och förutsägbarhet (byten av typ av resurs samt placering) hos den unga hönan. Kombinationer av observationer i hemmamiljö och individuella tester (både beteendemässiga och fysiologiska undersökningar) kommer ge oss en möjlighet att utvärdera effekterna av vår miljöbehandling på fåglarnas utveckling av adaptiva förmågor.

Ansvariga forskare

Linda Keeling, linda.keeling@slu.se, tel. 018 - 67 16 22

Lena Skånberg, lena.skanberg@slu.se, tel. 018 - 67 13 43

Fågel: Låt sovande kycklingar sova – ostörd och synkroniserad vila hos slaktkycklingar

Projektet undersöker vilomönster för broilers där vi försöker skapa en miljö i djurstallet som främjar naturliga vilomönster. Inom slaktkycklingproduktion hålls kycklingarna ofta i mycket stora grupper med långa ljusperioder (6 timmar mörkt, 18 timmar ljust). Då kycklingar naturligt vilar i intervaller om cirka 40 minuter, styrt av hönan, skapar denna långa ljusperiod svårigheter för kycklingarna. Resultatet kan bli att kycklingarna vilar osynkroniserat och således stör varandras vila. Genom att tillföra elektriska värmetak (som ska simulera en höna) vill vi undersöka om kycklingarna synkroniserar sin vila under värmetaket. Dessutom vill vi undersöka om värmetaken ger möjlighet till bättre vila, både i kvantitet (längd på viloperioderna) och kvalitet (färre störningar under vilan). Lång och ostörd vila skulle kunna leda till bättre välfärd för slaktkycklingar.

Ansvariga forskare

Sara Forslind, sara.forslind@slu.se, tel. 018 - 67 23 82

Harry Blokhuis, harry.blokhuis@slu.se, tel. 018 - 67 16 27

Fågel: Mother knows best – improving rearing conditions for chicks by recreating maternal care

Under natural conditions, chicks are cared for by a broody hen who helps them direct pecking behaviour to food sources, establish behavioural synchrony (effectively separating active from inactive birds) and to regulate fear responses. All these maternal guided behaviours help reduce the risk of feather pecking, which is a major welfare concern. Indeed, chicks reared by a broody hen are less fearful and less likely to develop feather pecking than birds reared without maternal care. In spite of this, approx. 7 million chicks are incubated, hatched and reared in Sweden without maternal care. In a commercial situation, it is not feasible to keep adult and young birds together due to bio security and practical reasons. In this project, we will investigate if it is possible to recreate different aspects of maternal care during rearing and produce similar welfare improvements as those observed when rearing chicks with a broody hen. Hens communicate with her chicks by using specific types of calls (e.g. food, roosting and maternal cluck) and behavioural displays. For this reason, we will utilize a combination of audio and video playbacks of these calls and behaviours near key resources to attract the chicks and encourage them to utilize the resources. By doing so, we expect that chicks will be able to find key resources soon after hatching, help them direct pecking behaviour to food (rather than feathers), establish behavioural synchrony, reduce fearfulness and feather pecking.

Ansvariga forskare

Carlos Hernandez, Carlos.Hernandez@slu.se, tel. 018 - 67 16 37

Anette Wichman, Anette.Wichman@slu.se, tel. 018 - 67 23 16

Linda Keeling, Linda.Keeling@slu.se, tel. 018 - 67 16 22

Jenny Yngvesson, Jenny.Yngvesson@slu.se, tel. 0511 - 67 229

Harry Blokhuis, Harry.Blokhuis@slu.se, tel. 018 - 67 16 27

Gris: Förbättrad välfärd för suggor i grupphållningssystem

Förbättrad välfärd för suggor i grupphållningssystem – effekt av genotyp och uppfödningsstrategi på gyltors sociala förmåga, produktivitet och reproduktion senare i livet

Det pågår en övergång från individuell uppstallning till grupphållning av dräktiga suggor i Europa. Grupphållning av suggor har tydliga djurvälfärdsfördelar, t.ex. får suggorna möjlighet att rör sig fritt och utföra viktiga naturliga beteenden, men risken för att suggorna skadar varandra allvarligt är också högre i dessa system eftersom den sociala hierarkin ändras varje gång nya individer introduceras till gruppen. Utvecklingen av grisars sociala förmåga och förekomsten av skadliga aggressiva beteenden påverkas bl.a. av djurens sociala miljö under uppväxten. De genetiska förutsättningarna hos rekryteringsgyltor och utvecklingen av deras sociala förmågor under uppväxten är däremot outforskade.

Det långsiktiga målet med projektet är därför att utveckla hållbara och för grisnäringen relevanta uppfödningsstrategier för ökad välfärd hos gyltor som ska hållas i grupphållna system senare i livet. Vi kommer studera skillnader mellan raser som selekterats i grupphållnings- eller individuellt uppstallade system samt effekter av gyltornas sociala miljö under uppväxten. Vi kommer utvärdera kort- och långsiktiga effekter på utvecklingen av gyltornas sociala förmåga, hälsa och välfärd från födseln till gyltornas andra dräktighet. Gyltornas produktivitet och reproduktion senare i livet undersöks också. Resultaten från studien är ett viktigt bidrag till utvecklingen av grupphållna system; att använda grisar som är genetiskt och beteendemässigt lämpliga för grupphållningssystem.

Ansvariga forskare

Anna Wallenbeck, Anna.Wallenbeck@slu.se, telefon: 018 674504

Linda Marie Hannius, Linda.Marie.Hannius@slu.se

Nöt: KoKalv – sommar-höst 2019

Det finns ett ökande intresse bland lantbrukare och konsumenter, i Sverige och andra länder, för mjölkproduktion med ko och kalv tillsammans. Det är ganska väl belagt i forskning att det är gynnsamt för kalven, både på kort och lång sikt, att gå med sin mamma men det finns mycket kvar att göra avseende effekter på kon och på gårdens arbetsmiljö och ekonomi.

Vi startar nu ett forskningsprojekt som kommer omfatta många olika aspekter av att hålla kor och kalvar tillsammans under de första 4-5 månaderna av laktationen. Ett syfte med den delstudie som börjar sommaren 2019 är att hitta skötselrutiner som fungerar för personalen och djuren, både vid inhysning inomhus och utomhus. Vi kommer studera beteende, mjölkmängd, foderintag, energibalans och indikatorer för hälsa hos ko och kalv under tiden försöket pågår. Korna och kalvarna som ingår i den här delstudien kommer även att följas under de närmaste åren, avseende produktionsmått som tillväxt, tid för första brunst, antal semineringar, inkalvningsålder och mjölkmängd.

I projektgruppen ingår forskare vid SLU, NMBU i Norge, Aarhus University i Danmark och Vetsuisse Faculty i Schweiz.

Ansvariga forskare

Sigrid Agenäs, sigrid.agenas@slu.se, tel. 018-67 16 33, 070-556 72 03. Professor vid Institutionen för husdjurens utfodring och vård (HUV); Skötsel idisslare

Hanna Eriksson, hanna.eriksson@slu.se, tel. 070-206 92 67. Institutionen för husdjurens utfodring och vård (HUV); Skötsel idisslare

Daiana De Oliveira, daiana.oliveira@slu.se, tel. 018-67 17 30, 076-903 06 54. Institutionen för husdjurens miljö och hälsa; Avdelningen för etologi och djurskydd                                        

Annan medverkande försökspersonal

Försökstekniker: Gunilla Helmersson, gunilla.helmersson@slu.se, 018-67
16 05, 070-666 43 79

Praktikant från Frankrike: Henri Duchaux, duchaux_henri@orange.fr, tel. +33-78-697 65 85 

Examensarbetare: Josefin Molin Björklund, jomo0003@stud.slu.se 


Kontakta forsknings- och undervisningssamordnare på Lövsta

Lotta Jönsson, Forsknings- och utbildningssamordnare
Lövsta lantbruksforskning, SLU
lotta.jonsson@slu.se, 018-673217  

Julia Österberg, Forsknings- och utbildningssamordnare
Lövsta lantbruksforskning, SLU
julia.osterberg@slu.se, 018-671457   

Sidansvarig: yvonne.hallen@slu.se