Aktuella forskningsprojekt på Lövsta

Senast ändrad: 17 augusti 2022
Kor i foderförsök på Lövsta lantbruksforskning. Foto.

Lövsta lantbruksforskning är en viktig resurs för forskning och utbildning om lantbrukets djur. I genomsnitt pågår ett tiotal forskningsprojekt varje dag i djurstallarna för fågel, gris och nöt.

 

 

 

Aktuella forskningsprojekt på Lövsta lantbruksforskning

Gris: Förbättrad välfärd för suggor i grupphållningssystem

Förbättrad välfärd för suggor i grupphållningssystem – effekt av genotyp och uppfödningsstrategi på gyltors sociala förmåga, produktivitet och reproduktion senare i livet.

Det pågår en övergång från individuell uppstallning till grupphållning av dräktiga suggor i Europa. Grupphållning av suggor har tydliga djurvälfärdsfördelar, t.ex. får suggorna möjlighet att rör sig fritt och utföra viktiga naturliga beteenden, men risken för att suggorna skadar varandra allvarligt är också högre i dessa system eftersom den sociala hierarkin ändras varje gång nya individer introduceras till gruppen. Utvecklingen av grisars sociala förmåga och förekomsten av skadliga aggressiva beteenden påverkas bl.a. av djurens sociala miljö under uppväxten. De genetiska förutsättningarna hos rekryteringsgyltor och utvecklingen av deras sociala förmågor under uppväxten är däremot outforskade.

Det långsiktiga målet med projektet är därför att utveckla hållbara och för grisnäringen relevanta uppfödningsstrategier för ökad välfärd hos gyltor som ska hållas i grupphållna system senare i livet. Vi kommer studera skillnader mellan raser som selekterats i grupphållnings- eller individuellt uppstallade system samt effekter av gyltornas sociala miljö under uppväxten. Vi kommer utvärdera kort- och långsiktiga effekter på utvecklingen av gyltornas sociala förmåga, hälsa och välfärd från födseln till gyltornas andra dräktighet. Gyltornas produktivitet och reproduktion senare i livet undersöks också. Resultaten från studien är ett viktigt bidrag till utvecklingen av grupphållna system; att använda grisar som är genetiskt och beteendemässigt lämpliga för grupphållningssystem.

Ansvariga forskare

Anna Wallenbeck, Anna.Wallenbeck@slu.se, telefon: 018 674504

Linda Marie Hannius, Linda.Marie.Hannius@slu.se

Gris: Ökad inbladning av vall i foder till grisar; ”Ensilage till suggor”

Målet med projektet är att utvärdera användningen av lokalt producerat vallensilage med rödklöver i foderstaten till suggor. Syftet med denna delstudie är att undersöka hur fytoöstrogener i rödklöver metaboliseras hos grisar och vilken biologisk effekt det har, dvs. hur det inverkar på suggors fertilitet och reproduktion. Studien förväntas ge mer kunskap om hur metabolismen för dessa substanser sker och hur det i sin tur påverkar reproduktionsegenskaper och är viktig för att kunna ge säkra rekommendationer om möjligheterna att inkludera rödklöver i ensilage till suggor.

Ansvariga forskare

Emy Vu (doktorand), emy.vu@slu.se, tel. +18672046. Institutionen för husdjurens utfodring och vård (HUV).

Magdalena Åkerfeldt (forskare, handledare), magdalena.akerfeldt@slu.se, tel. +46181716. Institutionen för husdjurens utfodring och vård (HUV).

Annan medverkande försökspersonal

Ann-Sofi Bergqvist, Ann-Sofi.Bergqvist@slu.se, tel. +4618672986

Torbjörn Lundh, torbjorn.lundh@slu.se, tel. +4618672137

Anneli Rydén, anneli.ryden@slu.se, tel. +4618671890

Gris: God benhälsa hos suggor – bättre fenotyper för genetisk och genomisk selektion

Dålig benhälsa hos suggor är, utöver att det i sig är smärtsamt för det drabbade djuret, även kopplat till andra djurvälfärdsproblem som till exempel ökad smågrisdödlighet. Det långsiktiga målet med det här projektet är att mer effektivt identifiera suggor som har god benstyrka och bra rörelser, och därmed förbättra välfärden för både sugga och smågrisar.

Vi kommer att fokusera på förbättrade fenotyper samt utvecklandet av ett genetiskt test för benhälsa. En sugga som har ont i benen rör sig sannolikt mindre jämfört med en frisk sugga. Suggans aktivitet kommer att mätas automatiskt med så kallade accelerometrar som registrerar frekvensen positionsförändringar djuren gör. Denna information kommer valideras mot bedömningar av suggans benstatus och exteriör. Tryckmatta kommer användas för att verifiera om suggorna lider av hälta. Information om aktivitet och benstatus kommer relateras till suggans fruktsamhet och smågrisöverlevnad.

Vi har sannolikt identifierat den gen som styr nedärvningen av så kallade veka bak-kotor hos gris. Projektet avser att via utökade provtagningar och analyser verifiera dessa preliminära resultat. Syftet är att förbättra djurhälsan genom att med ett enkelt blodprov kunna identifiera avelsdjur som bär på anlag för dålig benställning.

Ansvariga forskare

Katja Nilsson, Katja.Nilsson@slu.se, tel. +4618674534

Anna Bergh, Anna.Bergh@slu.se, tel. +4618672152

Nöt: Strategier för mastitbehandling

Juverinflammation, eller mastit, är den vanligaste sjukdomen hos svenska mjölkkor och det är både smärtsamt för den drabbade kon, och leder till minskad mjölkproduktion och försämrad ekonomi för mjölkproducenten. Modern teknik i automatiska mjölkningssystem (mjölkningsrobotar) ger goda möjligheter att övervaka kornas juverhälsa på ett bättre sätt än med bara manuella undersökningar och provmjölkningar som sker 1 gång/månad. Vi saknar dock kunskap om hur den moderna tekniken kan utnyttjas på bästa sätt för den dagliga verksamheten i mjölkkobesättningar. Denna pilotstudie är en del av ett större projekt om strategier för mastitbehandling i svenska mjölkkobesättningar med automatiska mjölkningssystem. Syftet med pilotstudien är både att ta reda på om information som samlas in automatiskt i mjölkningsroboten kan användas för att utvärdera juverhälsan hos mjölkkor, samt hur väl den insamlade informationen stämmer överens med annan information om juverhälsa som samlas in via manuellt tagna mjölkprov och provmjölkningsresultat.

Ansvarig forskare

Lisa Ekman,  lisa.ekman@slu.se

 

 

Nöt: Multisensorkamera

Digitalisering är aktuellt inom flertalet verksamhetsområden, också inom djurhållning, där krav på effektivisering, minimerad klimat- och miljöpåverkan, samt förbättrad djurhälsa, har skapat en stark efterfrågan på nya lösningar. Ett av de stora problemen med dagens djurproduktion är att vi för sent upptäcker att djuren har hälsoproblem, till stor del pga för stor arbetsbelastning, vilket leder till lidande, nedsatt produktion och hög nivå av tidig utslagning. Djurenheterna (besättningar) tenderar också att bli större, framförallt i Nordeuropa, Nordamerika och till viss del Sydamerika, där det av flera anledningar också blir svårare att manuellt uppfatta förändringar i hälsa och välfärd hos enskilda individer. Smartare elektroniksystem skulle kunna erbjuda kontinuerlig övervakning av bl.a. mjölkkor, och tidigare sjukdomsupptäckt.

Datorseende är en teknik där snabba framsteg görs av forskare och stora IT-företag. Datorer tränas med hjälp av maskininlärningsteknik att tolka innehåll i bilder och filmer. Datorseende är en fysiskt icke-invasiv metod, vilket undviker ett antal problem förknippade med sensorer direkt kopplade till djurkroppen, och tekniken kan också användas för parallella uppgifter, som att monitorera den fysiska miljön. Syftet med försöket är att, baserat på en innovativ multisensorteknik för bildsensorer, utveckla ett tillförlitligt, lättanvänt system för monitorering av djurhälsa, som underlättar djurhållning och djurforskning, och förbättrar djurhälsan.

Ansvariga forskare

Niclas Högberg, niclas.hogberg@slu.se, tel. +4618672381

Ulf Emanuelson, ulf.emanuelson@slu.se, tel. +4618671826

 

 

Nöt: KoKalv - våren 2022

Vi startar nu Batch 5 i KoKalv-projektet och det kommer vara en fortsättning på den omgång som föddes våren 2021 (Batch 4). Batch 5 startar med kalvningar 1:a februari 2022 och kommer jämföra olika tidpunkter för avvänjning och separation, på liknande sätt som Batch 4, Målsättningen är att få med 24 KoKalv-par, som skall gå i VMS-5 med fri trafik och full kontakt genom att kalvarna har tillgång till alla delar av VMS-området förutom roboten. Detta är en stor förändring mot tidigare batcher, där vi har haft en definierad kontaktyta och styrd kotrafik. Alla KoKalv-par kommer gå tillsammans i 4 månader och i slutet av den perioden räknar vi med att de släpps ut på bete. När kalvarna har nått genomsnittsålder omkring 4 månader avvänjs hälften av kalvarna genom att de flyttas till fence-line kontakt. De andra kalvarna går kvar med korna tills de är 6 månader gamla eller äldre, beroende på hur det fungerar i gruppen. Vi fortsätter med registrering av aktivitet med sensorer (IceQube och Heatime Pro+) och video och vi använder data på mjölkmängd, mjölkflöde, foderintag, brunst, dräktighet och sjukdom från Delpro/Herd Navigator/Hullkamera och våg i robot under hela perioden vi har djur i systemet.

 

I projektgruppen ingår forskare vid SLU, NMBU i Norge och Vetsuisse Faculty i Schweiz.

Ansvariga forskare

Sigrid Agenäs, sigrid.agenas@slu.se, tel., +4618671633, +46705567203

Annan medverkande försökspersonal

Försökstekniker: Gunilla Helmersson, gunilla.helmersson@slu.se, tel. +4618671605

Examensarbetare

med flera ...

Fågel: Klimatsmart foderstat

Bakgrund och syfte med försöket:

Fosfor är ett näringsämne som främst kommer in i livsmedelskedjan via mineralgödsel och fodertillsatser. Utan fosfor skulle jordens produktion av livsmedel halveras. Men fosfor är en ändlig resurs som bryts i underjordsgruvor eller dagbrott. EU är till 90 procent beroende av import, framför allt från Marocko och Ryssland. Med slutet för brytbara fosfater i sikte och ökade krav på resurseffektivitet är återvinning av fosfor en oundviklig del av vårt framtida samhälle. Inom fjäderfäuppfödning tillförs extra fosfor till fodret. Hur stor del av fosforn som kan utnyttjas av djuret, det vill säga fosforns smältbarhet, varierar mycket mellan olika foderråvaror. Den fosfor som inte tas upp utsöndras från djuret via träck och urin och riskerar genom näringsläckage att bli en belastning för miljön. För att undvika detta är det viktigt att rätt mängd fosfor med en hög smältbarhet tillförs via fodret, och en förutsättning för detta är att smältbarheten för ingående råvaror är kända. Företaget EasyMining har tagit fram en process som återvinner en ren kalciumfosfat från slamaska. Den återvunna kalciumfosfaten har lovande egenskaper för att kunna användas som en foderråvara. Syftet med detta projekt är därför att bestämma smältbarheten för återvunnen kalciumfosfat hos kyckling.

Ansvarig forskare

Emma Ivarsson, emma.ivarsson@slu.se tele +46737033348

Annan medverkande försökspersonal

Magdalena Åkerfeldt, magdalena.akerfeldt@slu.se tele +4618671716

Fågel: Lifelong and intergenerational mitochondrial, physiological and epigenomic effects of early metabolic challenges.

Metabola processer är själva grunden för liv och ser till att levande organismer får den energi de behöver. Hos nästan alla växter, svampar och djur – inklusive människor – genereras energin i cellernas mitokondrier. Dessa cellulära maskiner är otroligt nog ättlingar till bakterier som tog sig in i våra förfäders celler för flera miljarder år sedan. Med tiden har de utvecklats till ett av våra cellers främsta verktyg för att reagera på sin omvärld, och omvandlar signaler från omgivningen till lämpliga metabola responser. En god förståelse av denna reaktionsförmåga är av stor vikt, till exempel när vi vill förstå mekanismerna bakom hur organismer påverkas av klimatförändringar, och för att identifiera vad som orsakar mitokondriell dysfunktion vilket associerats med ett flertal neurologiska och metabola sjukdomstillstånd liksom med cancer.

Genom att sammankoppla yttre stressfaktorer med det mitokondriella epigenomet och hela organismens fysiologi kommer detta projekt erbjuda helt nya insikter i det framväxande forskningsfält som är mitokondriebiologi. Resultaten från detta projekt kommer vara värdefulla inom flera forskningsfält, såsom medicin, ekologi och evolutionsbiologi eftersom de beskriver en viktig mekanism för att översätta miljöfaktorer till funktionella förändringar i själva kärnan av cellens maskineri.

Ansvarig forskare

Carlos Guerrero-Bosagna, Carlos.guerrero.bosagna@ebc.uu.se

tele +46700895837

Annan medverkande försökspersonal

John Lees, john.lees@liu.se

tele +46702954864


Kontakta forsknings- och undervisningssamordnare på Lövsta

Lotta Jönsson, Forsknings- och utbildningssamordnare
SLU Lövsta lantbruksforskning
lotta.jonsson@slu.se, +4618673217  

Julia Österberg, Forsknings- och utbildningssamordnare
SLU Lövsta lantbruksforskning
julia.osterberg@slu.se, +4618671457   

Ann-Charlotte Karlsson, Forsknings- och utbildningssamordnare
SLU Lövsta lantbruksforskning
ann.charlotte.karlsson@slu.se, +461867322948