Resurser på Lövsta lantbruksforskning

I trygga händer

• Forskningssamordnare
• Lagarbete
• Smittskydd
• Kvalitetssäkrad forskning
• Samarbeten på Funbo Lövsta

På Lövsta lantbruksforskning finns många exempel på anpassningar som gör anläggningen extra lämplig för forskning och utbildning. Mycket handlar om att samla in och registrera data för forskningen, men också om möjligheterna att forma anläggningen efter utbildningens behov.

I mjölkstallet finns gott om extra drivgångar och avskiljningsmöjligheter. Dessutom finns flera kompletterande resurser:

• Övningsstall
• Uppbundet stall med rörmjölkning
• Behandlingsrum
• Seminrum
• Förberedelserum
• Provtagningsrum
• Försöksrum för foder

Forskning 24-7 - tillgång till övernattningsrum för forskare.

Hyr grupprum och förläsningssalar med plats för 20 till 100 personer.

Anpassningar inför försök - vi hittar lösningar.

Forskningssamordnare

Planering och god kommunikation är grundläggande förutsättningar för lyckade försök. Forskningssamordnarna på Lövsta lantbruksforskning har själva disputerat eller har motsvarande vetenskapliga kompetens inom något av aktuella djurslag och forskningsområden. Som samordnare är de med från start till mål och håller kontinuerlig kontakt med forskare, doktorander, studenter med examensarbeten och deras handledare.

Lagarbete

Lövsta lantbruksforskning har ett 30-tal medarbetare, med lång och dokumenterad erfarenhet av djurskötsel och försöksverksamhet. 

Här möter du personer som vet vad som krävs för att nå goda resultat i både forskning och produktion. Det gör du i en miljö där anpassning, registrering och kvalitetssäkring är en del av vardagen – årets alla dagar. Goda resultat förutsätter ett lagarbete för att möta behoven inom såväl den dagliga djurskötseln och livsmedelsproduktionen som forskning och utbildning.

På Lövsta lantbruksforskning möter du samverkande kompetenser inom:

• Djurskötsel, inklusive seminering, provtagningar, klövvård etcetera.
• Djursjukvård.
• Arbetsplanering.
• Anpassning av stallarna.
• Forskning- och utbildningssamordning.
• IT-stöd och registrering.
• Administration.

Smittskydd

Anläggningen håller en mycket hög smittskyddsnivå tack vare de välplanerade och moderna stallarna och väl genomarbetade smittskyddsrutiner. Både mjölk- och grisbesättningarna är slutna, vilket innebär att det inte förekommer några inköp av djur. Grisbesättningen har dessutom SPF-status (Specific Pathogen Free), med regelbundna provtagningar som visar frihet från en rad vanliga grisinfektioner.

Djurbesättningarna ingår i aktuella smittskyddsprogram för respektive djurslag, till exempel Smittsäkrad besättning.

I stallarna arbetar man aktivt för att hålla en hög smittskyddsnivå, både gentemot omvärlden och internt med goda hygienrutiner i varje skötselmoment.

Visningsvåningen ovanpå ladugården för nötkreatur ger besökare möjlighet se olika avdelningar i kostallet utan att själva behöva gå in till djuren.

Besöksingångar med rymliga omklädningsrum och tvätt- och duschmöjligheter gör det möjligt att ta emot stora grupper besökare på ett bra sätt.

Kvalitetssäkrad forskning

För att säkerställa kvaliteten i både forskning, utbildning och produktion är Lövsta lanbruksforskning certifierat enligt kvalitetssäkringsstandarden
ISO 9001 samt enligt miljöledningsstandarden ISO14001 för att säkerställa att miljölagstiftning och andra krav med koppling till miljön följs och att verksamhetens miljöprestanda ständigt förbättras.

Med ISO-certifieringarna visar Lövsta lantbruksforskning att forskningscentret håller högsta nivå och är en viktig resurs i såväl nationell som internationell försöksverksamhet.

Samarbeten på Funbo Lövsta

SLU Lantbruksdriftens brukningscentrum för Ultuna - ger halm och grovfoder till stallarna.

Lövsta kött - slakteri för gårdens djur, kort transport, ca 2 km, från Lövsta.

Biogasanläggningen - bidrar till att Lövsta är självförsörjande på el och värme.

Fågelstall 1 har tre avdelningar som huvudsakligen används för värphöns: ett frigående system, en flexibel avdelning och ett utrymme särskilt anpassat för mindre försök. Aviärsystem! Samtliga djur köps in inför varje försök. Valet av ras eller hybrid avgörs vanligen av forskaren.

Bilder med text sid. 8 Resursbeskrivning.

Stallsystem

Avdelning med envåningssystem

• Plats för 1 800 värphöns fördelade på 18 grupper.
• Rastgårdar utomhus.

Flexibel avdelning

• 167 kvadratmeter.
• Kan anpassas med moduler beroende på försök.

Avdelning för mindre försök

• Mindre burar inredda med ströbad, sittpinne och rede.
• Manuell fyllning av foderautomater.

Utfodring - envåningssystem Aviär!!

• 9 fodersilor.
• Möjlighet att hantera säckat foder och manuell utfodring.
• Full flexibilitet att komponera olika foder.
• Foderautomaterna kallar automatiskt på foder.
• Vatten i nipplar/automater

Registrering

• Antal ägg.
• Vägning av ägg.
• Massgenomlysning av ägg.
• Foderförbrukning.

Avdelningarna kan även användas till andra försök än med värphöns.

Möjlighet att regisrera slaktvikter

Separat rum för provtagning

Bilder och text.

Fågelstall 2 används vanligen till försök med slaktkycklingar. Den flexibla försöksytan är även lämplig till försök med andra djurslag som ankor, kalkoner och tamgäss.

Stallsystem

• Cirka 200 kvadratmeter flexibel försöksyta. Utrymmet kan med presenning delas av i längsled, då med separerad ventilation.
• Möjliggör försök med frigående djur eller användning av burar.
• Med burar ger utrymmet plats för 320 slaktkycklingar.

Högriskrum

• 25 kvadratmeter med egen sluss och ventilation med HEPA-filter.
• Inreds efter behov.

Utfodring

• 10 silor för foder. Automatisk beredning.
• Fodret blåses till cyklon ovanför respektive bur, totalt 40 stycken.
• Vatten i automater med nipplar.

Separat rum för provtagning av kycklingar

Äggkläckningsmaskin för 1 120 ägg.

Gyltor och suggor vid grisning

Lövsta lantbruksforskning har cirka 110 suggor i integrerad SPF-produktion (Specific Pathogen Free). Moderdjuren är av renrasig Yorkshire. Till grisningsstallarna kommer dräktiga suggor och gyltor en vecka före beräknad grisning. Grisningarna sker i omgångar, så att sex till tolv nya gyltor eller suggor grisar varannan vecka.

Bilder och text.

Stallsystem

• 7 grisningsstallar.
• 12 enhetsboxar per grisningsstall.
• Ströas via rälshängd strörobot med hackad halm.

Ny lösdrift!

Rutiner vid grisning

• Gyltan/suggan kommer till grisningsstallet 1 vecka före beräknad grisning.
• Vid grisning vägs suggan och späcktjocklek mäts.
• Suggan är kvar hos smågrisarna cirka 5 veckor efter grisning.
• Vid avvänjning vägs suggan och späcktjocklek mäts som underlag till utfodring i sinsuggstallet.

Utfodring

• Suggorna får torrfoder 3 gånger per dag.
• Basfoder anpassat för suggorna.

Separata labbrum med bland annat centrifug, kyl och frys.

Smågrisdata 2020

Antal kullar 230
Antal födda smågrisar 4 017
Antal födda per kull 17,4
Antal lev födda per kull 15,68
Medelvikt levande födda, kg 1,41
Medelantal avvand 12,5
Medelvikt avvanda, kg 11,11
Medelvikt 9 veckor, kg 30,11

Smågrisar

Bilder och text.

Smågrisarna är kvar i grisningsboxen i totalt cirka tio veckor, således ytterligare fem veckor efter att suggan flyttat till sinsuggstallet.

Stallsystem

• Smågrisarna är kvar i grisningsboxen cirka 5 veckor efter avvänjning. De flyttas vid cirka 10 veckors ålder till slaktgrisstallarna.
• Ströas via rälshängd strörobot med hackad halm.
• Kompletterande specialutrustat tillväxtstall med 12 boxar för särskilda försök efter avvänjning

Rutiner

Vid födsel

• Könsbestämning.
• Vägning.
• Individmärkning med tatueringstång i ena örat.

Efter 5 dagar

• Injektion av järn.
• Öronbricka.

Vid avvänjning

• Vägning.

Vid cirka 8 veckor

• Första vaccination mot galtlukt.
• Avmaskning.

Vid cirka 10 veckor

• Flytt till slaktgrisstallet.

Utfodring

• Smågrisarna får, via foderautomater, tillgång till foder vid två till tre veckors ålder.
• Basfoder anpassat för smågrisarna.

 
Slaktgrisar

Till slaktgrisstallarna kommer smågrisarna vid tio veckors ålder. Totalt finns sju slaktgrisstallar, vardera med 120 platser, plus ett kompletterande stall för särskilda försök. Lövsta lantbruksforskning föder upp cirka 2 500 slaktgrisar per år.

Bilder och bildtext

Stallsystem

• 7 slaktgrisstallar.
• 12 boxar per slaktgrisstall.
• 10 platser per box, totalt 120 platser per slaktgrisstall.
• Ströas via rälshängd strörobot med hackad halm.
• Kompletterande extra flexibelt slaktgrisstall med 24 boxar för särskilda försök.
• Utlastningsrum dit slaktgrisarna flyttas maximalt en timme före transport.

Rutiner

• Vid cirka 12 veckors ålder: Andra vaccination mot galtlukt.
• När grisarna närmar sig önskad slaktvikt vägs samtliga grisar i det aktuella stallet. Utifrån detta planeras utslakt.
• För samtliga grisar sker uppföljning på individnivå.
• När det är dags för slakt hämtas grisarna av ett närliggande slakteriet Lövsta kött.
• Grisarna slaktas vid 5–6 månader och har då en levandevikt på cirka 115 kg.

Utfodring

• Torrfoder och blötfoder.
• Automatisk utfodring 3 gånger per dag.

Slaktgrisdata

Slaktålder, dagar 151,9
Slaktvikt, kg 82,8
Kött % 59,3
Tillväxt födsel–slakt, gram/dag 736
Tillväxt 9 veckor–slakt, gram/dag 949

Sinsuggor och gyltor för avel

Suggorna flyttas till sinsuggstallet vid avvänjningen, normalt fem veckor efter grisning. Sinsuggstallet har även fyra boxar för gyltämnen som rekryteras till avel.

Stallsystem

• Lösdrift med djupströbäddar.
• 9 storboxar med djupströbädd och ätbås till sinsuggor, varav 3 i betäckningsavdelningen.
• 11 storboxar till gyltor, varav
4 i betäckningsavdelning.
• Ströas med långhalm.

Rutiner gyltor

• Brunstkoll på gyltor från
6 månaders ålder.
• Seminering av gyltor vid 6–8 månaders ålder.
• Seminering 2 dagar i rad.
• All seminering med känd galt.
• Dräktighetsundersökning 30 dagar efter betäckning, därefter flytt till boxar för dräktiga suggor.
• 1 vecka före beräknad grisning flyttar gyltorna till grisningsstallarna.

Rutiner suggor

• Mätning av späcktjocklek vid avvänjning. Resultatet styr utfodringen till nästa grisning.
• Vägs vid avvänjning.
• Semineras 5–7 dagar efter avvänjning.
• Seminering 2 dagar i rad.
• All seminering med känd galt.
• 30 dagar efter betäckning: Dräktighetsundersökning.
Ny mätning av späcktjocklek. Därefter flytt till boxar för dräktiga suggor.
• 1 vecka före beräknad grisning flyttar suggorna till grisningsstallarna.

Utfodring

• Individuell utfodring med torrfoder 2 gånger per dag.
• Normalt 3–4 tillgängliga foder.

Foder, utfodring och strö - gris

Grisstallarnas avancerade utfodringssystem ger stor flexibilitet. Till sinsuggor och gyltor för avel portioneras torrfodret med en rälshängd automtisk fodervagn. I övriga stallar levereras torrfodret via rör från foderkökets datorstyrda anläggning. Foderköket har även en datorstyrd anläggning för blötfoder till slaktgrisar.

Schematisk skiss över möjligheterna att kombinera foder till olika stallar. Exempelvis kan upp till sex olika torrfoderblandningar utfodras samtidigt i samma stall. Varje portion vägs upp och levereras till rätt box utan att blandas med andra foderblandningar. Suggor, smågrisar samt sinsuggor och gyltor för avel utfodras med torrfoder. slaktgrisarna kan utfodras med både blöt- och torrfoder.

Observera att två silor normalt är låsta till basfoder för smågrisar och digivande suggor.

Foderautomat hos smågrisar.

 

Utrustning för blötutfodring i grisstallet.

Strö - gris

• Grisstallarna ströas med hackad halm och långhalm. 
• Samtliga stallar, utom lösdriften för sinsuggor och gyltor, ströas via rälshängd strörobot med hackad halm. Ströroboten fylls automatiskt.
• Sinsuggor och gyltor går på djupströbäddar med långhalm.

Mjölkande kor - stallsystem

Besättningen utgörs av 280–290 kor varav 240–250 är lakterande. Av dessa är 60–70 procent SRB, resten är holstein. Mjölkkorna hyses i en varm lösdrift. Rekrytering sker med egna djur.

• Varm lösdrift.
• 4 grupper med vardera 60–64 liggplatser. 1 grupp med 33 liggplatser.
• Till varje grupp hör en VMS™ mjölkningsrobot (4 st VMS™ 300, 1 st VMS™ Classic).

Underlag, strö och utgödsling

• Liggbås med gummimattor eller gummimadrasser.
• 3 skrapgångar i större grupper. 2 skrapgångar i mindre gruppen.
• Gummiklädda alternativt spårfrästa skrapgångar.
• Huvudsakligen gummiklädd betongspalt i väntfållor till mjölkningsrobotar.
• Gummi alternativt betong i övergångar.
• Utgödsling med kedjedrivna alternativt vajerdrivna skrapor.
• Liggbås ströas normalt med kutterspån. Strörobot.

Kotrafik

• 4 grupper: Från liggavdelning till mjölkning (om tillstånd), sedan till foder.
• 1 grupp: Från liggbås till foder, sedan mjölkning (om tillstånd).
• Registrering av samtliga grindpassager.

Övrigt

• Aktivitetsmätning.
• Klövbad.
• Hydraulisk verkstol.
• Automatisk vägning vid varje mjölkning (VMS™ 300).

Möjliga anpassningar

• Olika typer av kotrafik, inklusive fri kotrafik.
• Annat strömedel, exempelvis hackad halm.
• Intervall för ströning.
• Kalvgömma.
• Tätare vägningsintervall.
• Intervall för klövbad.
• Andra golvunderlag.
• Uppbundna platser.

Nyckeltal mjölkproduktion 2021

Mjölkande kor - utfodring

Utfodring

Grovfoder

• Grovfoder via mixer från tre olika rivarbord och halmhack.
• Mineraler tillsätts till ensilaget.
• Grovfodertråg på vågceller för registrering av foderintag (gäller 3 grupper).

Kraftfoder

• Kraftfoderautomater, 2–4 per grupp.
• Kraftfoder i VMS™ efter önskemål.
• Upp till 6 olika kraftfoder fördelade på VMS™ och kraftfoderstationer.

Distribution

• Bandfoderfördelare till 2 grupper (120 kor).
• Rälshängda vagnar (2 st) till 3 grupper.
• Antal utfodringar beroende på försökens utformning.
• Vågförsedda fodertråg. Möjlighet att styra enskilda djurs tillgång till fodertrågen.

Möjliga anpassningar

• Kompletterande grovfoder.
• Mixa kraftfoder med grovfoder.
• Mixa kraftfoder före distribution

Mjölkande kor - mjölkning

Mjölkningen på Lövsta lantbruksforskning sker i fem mjölkningsrobotar: 4 st VMS™ 300, 1 st VMS™ Classic. Därutöver finns utrustning för halvautomatisk mjölkning och spannmjölkning. 

Mjölkningen sker på fjärdedelsnivå, likaså registrering av mjölkmängdsdata.

Mjölkning i VMS

• 4 grupper: 60–65 kor,
1 grupp 33 kor.
• Kontinuerlig mjölkning.
• Automatisk provmjölkning

Kotrafik

• 4 grupper: Från liggavdelning till mjölkning (om tillstånd), sedan till foder. 1 grupp: Från liggbås till foder, sedan mjölkning (om tillstånd).
• Registrering av samtliga grindpassager.

Möjliga anpassningar

• Olika typer av kotrafik, inklusive fri kotrafik.
• Gruppering efter önskemål.
• Separata grupper.
• Frekvens av provmjölkningar.
• Automatisk frånskiljning av mjölk.
• Manuell mjölkning.
• Mjölkningstillstånd.
• Spentvättstider.
• Avtagningsnivåer.
• Tider för förbehandling.

Mjölkande kor - registrering

Registrering

Managementsystem

• DeLaval DelProTM (VMSTM).
Herd Navigator™ driftledning
• Progesteronhalt för bevakning av fruktsamhet (brunster, dräktigheter med mera).
• LDH (lactatdehydrogenas) för identifiering av akut mastit.
• BHB (betahydroxybutyrat) för identifiering av acetonemi och andra störningar i ämnesomsättningen.

Mjölkning

• Spentvättstider.
• Mjölkavkastning på heljuver och fjärdedel.
• Mjölkflöde.
• Mjölkningstider.
• Mjölkningsintervall.
• Ofullständiga mjölkningar.
• Celltal med Online Cell Counter (OCC).

Provmjölkning

• 1 gång/månad till Kokontrollen.
• 1 gång/månad, 2 prover/ko (morgon+kväll) till forskare.
• Ytterligare provtagning efter forskares önskemål.
• För VMS™ används AMS-link™. I forskningsprojekt används ett system som ytterligare säkerställer kopplingen mellan provkopp och ko.

Exempel på registrering:

• Mjölkavkastning.
• Fett.
• Protein.
• Celltal.
• Laktos.
• Urea.
• Progesteron (tillval).

Övrig registrering:

• Djurets vikt, automatiskt eller manuellt.
• Hullbedömning med kamera: DeLaval BCS (Body Condition Scoring).

Kor och kvigor flyttas till kalvningsavdelningens lösdrift cirka två veckor före beräknad kalvning. Inför kalvning flyttas de till enskild kalvningsbox, i vilken de hålls kvar under råmjölksperioden.

Stallsystem

• 13 platser i lösdrift.
• 5 kalvningsboxar.
• Möjlighet att låta ko med kalv gå tillsammans flera dygn, separerade från andra djur.
• Styrd ventilation.
• Varje box ger möjlighet att fixera 1 djur.
• Golv med gummimattor.
• Manuell ströning.
• Manuell skrapning av gödsel.
• Vakuumledning för mjölkning i spann.

Utfodring

• Gemensamt foderbord med rälshägnd vagn.
• Möjlighet till kraftfodergiva före kalvning.

Rutin vid kalvning

• Kon slickar kalven torr.
• Mjölkas i spann så snart som möjligt.
• Råmjölken kontrolleras med colostrometer. Värdet registreras.
• Kalven vägs. Vikten registreras.
• Kalven får sitt öronmärke och registreras.
• Den nyfödda kalven ges råmjölk i flaska och flyttas till kalvhydda alternativt ensambox.
• Kalven får moderns råmjölk i 3 dagar.
• Fryst råmjölk av god kvalitet finns som reserv.
• Tvätt och desinfektion av kalvboxen mellan kalvningarna.

Småkalvar

Småkalvarna inhyses enskilt eller i par i kalvhyddor under tak alternativt i grupp i kalvigloor. Vid cirka åtta veckors ålder avvänjs kalvarna och flyttas in i ladugårdens kalvavdelning.

Stallsystem

• Kalvhyddor under tak.

Utfodring

• Varje kalv får sin moders råmjölk i 3 dagar, därefter helmjölk.
• Mjölken ges i napphinkar
2 gånger per dag. Distribution med mjölkvagn.
• Fri tillgång till vatten, hö, ensilage och kraftfoder.
• Kalvarna avvänjs vid cirka 8 veckors ålder.

Övriga rutiner

• Ströas med halm.
• Avhorning.
• Vaccinering mot ringorm.
• Vägning med mobil våg.
• Samtliga tjurkalvar och köttraskorsningar säljs.

Möjliga anpassningar

• Par- och grupphållning av kalvar.
• Utfodringsrutiner.

Avvanda kalvar

Vid cirka åtta veckors ålder flyttar kalvarna in i ladugårdens kalvavdelning. Här hyses kalvarna cirka fyra månader, till en ålder av cirka sex månader. Kalvavdelningens fyra rum är flexibla och anpassas enkelt till försökens särskilda behov.

Stallsystem

• 4 rum med styrd ventilation och uppvärmning, separat för varje rum.
• 2 igloor om vardera 14 kvadratmeter, plus rastyta under tak.

Utfodring

• Fri tillgång till vatten, hö och ensilage.
• Utfodras även med kraftfoder.

Övriga rutiner

• Vägning med mobil våg.

Möjliga anpassningar

• Utfodringsrutiner.
• Gruppering.
• Extra vägningar.

Ungdjur

Till ungdjursstallet kommer kalvarna när de är fem till sex månader. Vanligen semineras kvigorna vid 14–15 månaders ålder.

Stallsystem

• Vanligen 6–8 grupper med kvigor. Totalt 261 liggplatser för ungdjur.
• Låsbara fodergrindar i hela stallet för att underlätta provtagning och behandling.
• Gång för drivning och inspektion runt hela stallet.
• Skrapgångar med automatisk utgödsling. Spårfräst betong i skrapgångar och tvärgångar.
• Ströning med kutterspån via rälshängd strörobot.
• Gummimattor i liggbås.
• Tillskottsvärme.
• Frostfritt klimat.
• Tillgång till djurvåg.

Utfodring

• Gemensamt foderbord med rälsburen fodervagn för grovfoder eller blandfoder.
• Kan utfodras med mix från 2 foderblandare. Även utfodring med fodertruck.
• Mixen kan även inkludera kraftfoder.

Övrigt

• Gruppering enligt önskemål.

Sinkor

Sinkorna delar stallavdelning med ungdjuren. Sinläggning sker i mjölkkostallet. Därefter flyttas korna till sinkoavdelningen, där de vistas i cirka sex veckor. Cirka två veckor före kalvning flyttas djuren till kalvningsstallet.

Stallsystem

• 2 avdelningar försedda med låsbara fodergrindar för att underlätta provtagning och behandling.
• Gång för drivning och inspektion runt hela stallet.
• Skrapgångar med automatisk utgödsling.
• Spårfräst betong i skrapgångar och tvärgångar.
• Ströning med kutterspån via rälshängd strörobot.
• Gummimattor i liggbås.
• Tillskottsvärme.
• Frostfritt klimat.
• Tillgång till djurvåg.

Utfodring

• Gemensamt foderbord med rälsburen fodervagn för grovfoder eller blandfoder.
• Mängden grovfoder styrs och registreras på gruppnivå.

I mjölkstallet finns gott om extra drivgångar och avskiljningsmöjligheter samt olika rum för t ex behandling, semin, förberedelse, provtagning och försöksrum för foder.

Dessutom finns flera kompletterande resurser:

Stall med plats för uppbundna djur

Det uppbundna stallet är ett flexibelt komplement till övriga stallresurser. Här finns möjlighet till rörmjölkning.

Avsaknaden av fönster gör att det uppbundna stallet lämpar sig väl för ljusförsök.

Stallsystem

• 32 uppbundna platser (2x16).
• Foderbord avdelat med skivor mellan platserna. Separata kraftfoderkrubbor.
• 10 platser med vattenmätare.
• Mjölkning med DeLaval Milk Master™.
• Styrd ventilation.

Övrigt

I nära anslutning finns ett utrymme där forskarna har möjlighet att förvara och använda sin laboratorieutrustning.

Övningsstall

Stallsystem

• Uppbundna platser med vattenkoppar och fånggrindar.
• Manuell utfodring.
• Vakuumledning vid boxar.

Övrigt

Övningsstallet används i undervisningen, men kan även användas i intensiva forskningsprojekt med till exempel krav på ljusprogram eftersom rummet saknar naturligt ljusinsläpp.

Övningsstallet - en flexibel resurs, som anpassas efter behov i både undervisning och forskningsprojekt.

Övningsstallet kan även utrustas med tre boxar, som då har tillgång till vakuum- och mjölkledning.

Behandlingsstall

Djur som behöver behandling eller särskild övervakning placeras i behandlingsstallet. Stallet har tolv boxar och ger stor flexibilitet i både mjölkning och utfodring.

Kor som behandlas med preparat med mjölkkarens står kvar i behandlingsstallet under karenstiden.

Stallsystem

• Boxar med fånggrindar.
• Styrd ventilation.
• Manuell ströning.
• Golv med gummimattor.

Utfodring

Gemensamt foderbord med rälsburen vagn.

Utgödsling

Automatisk skrapa i kulvert under boxgolv. Rengöringslucka i anslutning till kulvert. Tvätt och desinfektion mellan varje ko.

Mjölkning

Vakuum- och mjölkledning för rörmjölkning. Tillgång till Tru-Test mjölkmängdsmätning.

Övrigt

Behandlingsstallet är även en resurs i undervisning och forskning.

Klövvård

Med egen klövvårdare och ändamålsenlig verkstol har Lövsta lantbruksforskning egna resurser för klövverkning samt kontroll och uppföljning av djurens klövhälsa. Resurserna inom klövvård används även i forskning och utbildning.

• Diplomerad klövvårdare
• Verkstol
• Registrering av klövhälsostatus, åtgärder och uppföljningar

Övrigt

• Utbildningsinsatser för exempelvis veterinärstudenter.

Fistelkor

På Lövsta lantbruksforskning finns tillgång till ett litet antal vomfistulerade kor varav några är lakterande.

• En silikoninsats på kons vänstra sida ger tillgång till våmmen.
• Möjlighet att följa processer i våmmen, bland annat genom att väga våminnehållet, placera sonder och att ta ut våmvätska för analys.
• Noggrann daglig kontroll och rengöring säkerställer att fisteln inte ger kon besvär.

Foder och utfodring

Foderlager och utfodring på kännetecknas av flexibilitet och god kontroll på utfodrade volymer. Utfodringarna schemaläggs och styrs med automatik. Här finns också möjlighet att använda flera olika sorters kraftfoder per avdelning.

I tre av grupperna med mjölkkor ges grovfodret i vågförsedda tråg, vilket ger individuell registrering av konsumtionen.

Foderlager

• 9 plansilofack, 8x42 meter.
• Plan för rundbalar och lagring i tub.
• Totalt 8 kraftfodersilor.
• Halmlada.
• Samtliga kraftfodersilor är försedd med nivåsensorer.

Foderberedningsutrymme

• 3 rivarbord.
• Halmhack.
• Stationär mixer med stående skruv. Utmatning till bandfoderfördelare alternativt till vagn, foderkärra, fodertruck eller liknande.
• Buffertsilo för kraftfoder.
• Behållare för mineraler och liknande.

Kompletterande beredningsutrymme

• Stationär mixer med liggande skruvar. Fylls manuellt med lastmaskin.
• Kyl- och frysrum för exempelvis foder-, mjölk och blodprover.

Distribution

• I grupperna för mjölkande kor, kalvningsstallet och hos de flesta av kalvarna finns kraftfoderstationer med registrering på individnivå.
• Lockgiva av kraftfoder i VMS™.
• Bandfoderfördelare.
• Rälshängda automatiska vagnar, med möjlighet till manuell drift.
• Rälshängda manuella vagnar.
• KL Fodertruck.
• Avant minilastare.
• Foderkärror.

Utfodring av grovfoder/mix:

Grupper med mjölkande kor:

• Utfodringsanläggningen ger möjlighet att dela upp en grupp i flera undergrupper och ge olika typer av grovfoder inom gruppen.
• Fodertrågen registerar foderintag på individnivå och kan ställas in så att endast vissa djur har tillgång till enskilda tråg.
• I fodertrågen kan dessutom givorna styras över dygnet, individuellt eller på gruppnivå, och ge tillgång till foder under vissa tider eller under hela dygnet.
• Utfodring kan ske under hela dygnet.
• För utfodring av grovfoder till 3 av grupperna används bandfoderfördelare till att fylla en rälshängd vagn, som i sin tur distribuerar mixen till dessa gruppers tråg.
• Distribution till 2 grupper sker med bandfoderfördelare.

Uppbundna stallet

• Fodertruck och manuell rälshängd vagn, plus mobila vågar.

Ungdjur

• Utfodras med rälshängd fodervagn, som fylls från stående eller liggande mixer.
• Utfodras dygnet runt.

Utfodring av kraftfoder

Grupper med mjölkande kor:

• Flexibelt kraftfodersystem (från Bopil), med stora möjligheter att anpassa utfodringen till olika behov.

Uppbundna stallet

Manuell utfodring.

Ungdjursstallet

• Kraftfoder ges mixat med grovfoder.

Övningsstallet

• Kraftfoder ges manuellt.

Nötkreaturens betesdrift

Under sommarhalvåret går nötkreaturen på bete i omgivningarna kring Lövsta. Totalt betas 170 hektar, varav 42 hektar med höga naturvärden.
Korna släpps vanligen ut i början av maj på åkermarksbeten som ligger i direkt anslutning till ladugården. I samband med detta har allmänheten under senare år bjudits in till kosläpp.

Ungdjuren släpps vanligen ut på naturmarksbetena under andra hälften av april och stannar där till i slutet av september/början av oktober. Dessa marker är uppdelade i ett tiotal olika hagar.

Betesfållor

Åkermarksbetet är uppdelat på ett antal fållor, som vid behov kan delas av ytterligare och anpassas efter behov. Två grusade vallgator leder ut från mjölkladugården till de olika betesfållorna.

Selektionsgrindar

Med hjälp av selektionsgrindar kan korna ges möjlighet att fritt röra sig mellan stall och bete under sommarperioden.

Övrigt

• Alla ungdjur som har nått sex månaders ålder går på bete, dygnet runt.
• Den yngsta gruppen kan tilläggsutfodras med koncentrat som komplement till betet.

Grusade vallgator leder ut till kornas olika betesfållor

Naturbetesmarkernas biologiska mångfald förutsätter betande djur. Många klassiska svenska hagmarksväxter, insekter och fåglar är numera hotade.

Vattenkaren står på hårdgjord yta.

Basregistreringssystemet samlar automatiskt och manuellt registrerade data från stallutrustningar, stalltekniker, forskare, forskningssamordnare, projektadministration, slakterier, laboratorier med flera.

Systemet kallas i dagligt tal Basreg. Det används både för att registrera och hämta ut data. Den kvalitetssäkrade och samlade informationen utgör ett viktigt fundament i den försöksverksamhet och utbildning som bedrivs på Lövsta lantbruksforskning.

Basreg utvecklas ständigt utifrån forskares och institutioners önskemål, forskningscentrets egna bedömningar och vad som tekniskt är möjligt att registrera.

På följande sidor hittar du exempel på registreringar i Basreg.
Data som ännu inte finns tillgänglig i Basregs databas finns på Lövsta lantbruksforsknings sharepoint-sida ”Forskare Lövsta”.

Basreg Fågel

Registreringar görs endast i samband med försök och i samråd med ansvarig forskare.

Värphöns

Kycklingar

Basreg Gris

I dagsläget finns inga data från grisstallet tillgängliga i Basregs databas.

Basreg Nötkreatur

Mjölkproduktion

Exteriör

Sjukdomar

Kalvningar

Fruktsamhet

Basdata

Foder: vall, - helsädes- och majsensilage

Foder: kraftfoder