Nya kunskaper om vatten i skogen kan ge förbättrade metoder i skogsbruket och öka kunskapen om kolinlagring och framtidens klimat. Det här är frågor som studeras av doktoranderna Sima Mohthashami, Johannes Larson och Noelia Saavedra Berlanga vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet).
Ny kunskap om vatten i skogsmark är den gemensamma nämnaren för tre doktorandprojekt som på olika sätt tar fram metoder för kartläggning och underlag om vattnets dynamik i våra skogar. Förhoppningen är att resultaten ska bidra till en ökad förståelse för vattnets roll i skogen och ett skonsammare skogsbruk i framtiden.
– Moderna maskiner som skördare och skotare har revolutionerat och effektiviserat avverkningsmetoderna i det svenska skogsbruket. Maskinerna har blivit större och där markens bärighet är dålig kan de orsaka körskador i form av markkompaktering och spårbildning, säger Sima Mohtashami, doktorand på institutionen för skogens biomaterial och teknologi (SBT) vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och Skogforsk.
GIS-baserade kartor kan ge skonsammare avverkning
Hon studerar sambandet mellan körskador och modeller som skattar markens fuktighet, variation mellan årstider och karterade finkorniga jordar.
– Jag vill ta fram underlag som beskriver var i terrängen och när det är bäst att köra, säger hon.
Hon studerar även möjligheterna att göra så kallade dynamiska markfuktighetskartor. Idag skapas de här kartorna utifrån topografi och tar inte hänsyn till väderdata som mängd nederbörd, temperatur och tjäldjup.
– Kopplar man markfuktighetskartorna till väder kan man undersöka hur fuktiga områden i terrängen ökar och minskar under till exempel de kommande tio dagarna. Det kan förbättra planeringen av avverkningstrakter och ge förslag på var i terrängen grenar och grot bör lämnas för att förstärka bärigheten, säger hon.
Sima Mohtashami tar fram underlag för att minska markskador vid slutavverkning. Foto: Skogforsk
Ökad tillväxt utan att påverka vattendragen
Markvattnet i skogen har även stor påverkan på skogens tillväxt och hur den varierar mellan olika områden. Hur skogsmarkens vatten och vattnets rörelse genom landskapet påverkar skogsproduktionen och markens näringsinnehåll är av stort intresse för Johannes Larson, jägmästare och doktorand vid institutionen för skogens ekologi och skötsel i Umeå.
– En ökad förståelse av vad som styr skogens tillväxt på landskapsnivå kan göra att vi kan identifiera områden med hög tillväxt och kolinlagring. I ett senare steg skulle vi även kunna hitta områden där tillväxten kan höjas utan att påverka närliggande vattendrag. Det kan i sin tur leda till förbättrade och mer högupplösta skötselmetoder, säger han.
Han studerar de här frågorna med moderna GIS-verktyg kombinerat med en ambitiös mark- och skogsinventering i Krycklans avrinningsområde i Västerbotten. Genom att använda två laserscanningar kan han uppskatta skogens tillväxt över hela landskapet och koppla det till områdets topografi, markens fuktighet och näringsinnehåll.
Genom att öka vår förståelse för vattnets påverkan på marken kan vi förklara och identifiera områden med hög tillväxt och kolinlagring, säger Johannes Larson. Foto: Privat
Vattenupptag påverkar skogsproduktion och klimat
Vatten betyder mycket för skogens tillväxt och olika arter använder vattnet på olika sätt. Noelia Saavedra Berlanga, doktorand på institutionen för skogens ekologi och skötsel i Umeå, studerar hur olika trädarter i boreala skogar tar upp vatten via rötterna och hur upptaget varierar i tid och rum. Boreala skogar är de största naturliga reservoarerna av sötvatten på jorden och vegetationen spelar en avgörande roll i vattencykeln.
– Hur mycket vatten som träden använder påverkar i sin tur hur mycket vatten som avdunstar från landskapet. Jag vill ta reda på mer om vad som driver på variationer i det här vattenflödet, eftersom det får viktiga konsekvenser för vattnets kretslopp, skogsproduktiviteten och förutsägelser om klimatet, säger hon.
I boreala skogar är rotprofilen ofta grund, vilket bidrar till ett stort vattenflöde nära markytan. På grund av svårigheten att studera funktionen av fysiologiskt aktiva rötter i marken använder sig Noelia Saavedra Berlanga av stabila isotoper av vatten som markörer för att identifiera trädens vattenkällor.
– Jag hoppas att det ska hjälpa oss att förstå hur vi kan förbättra plantering och skötsel av tallskog i framtiden.
Noelia Saavedra tar prover i försöksområdet Rosinedal utanför Vindeln. Syftet är att studera trädens upptag av vatten och karakterisera dess dynamik i tid och rum – kunskap som på sikt kan leda till bättre skogsskötselmetoder. Foto: © Andreas Palmén
Text: Teresia Borgman
