Sammanfattning av webbinarium: Äppleproduktion i agroforestrysystem

Webbinariet om äppelodling i agroforestrysystem organiserades inom samarbetsprojektet Farm Force, finansierat av Svenska institutet. Projektet sammanför svenska och ukrainska civilsamhällesorganisationer, forskningsinstitutioner och praktiker för att stärka kunskapsutbyte kring hållbara jordbrukssystem. Detta tillfälle fokuserade på äpplets värdekedja agroforestrysystem.

Webbinariet samlade erfarenheter från gårdsnivå, kooperativa utvecklingsmodeller och forskningsperspektiv för att visa hur hållbar äppelodling kan stärkas genom integrerade system och samarbete längs hela värdekedjan. Istället för att betrakta äppelodling som en isolerad verksamhet lyfte presentationerna fram hur den kan integreras i diversifierade jordbrukssystem och kopplas till lokala marknader och förädlingsmöjligheter.

Agroforestry presenterades som en central strategi på gårdsnivå, där äppelodling integreras med andra grödor, djurhållning och ekologiska funktioner. Detta inkluderar system där fruktträd kombineras med bär, örter och betande djur, utformade för att stärka biologisk mångfald, förbättra markhälsa och minska beroendet av externa insatsmedel. Fokus låg på att skapa resilienta produktionssystem som utnyttjar naturliga processer såsom biologisk skadedjurskontroll och näringscirkulation.

De presenterade erfarenheterna och resultaten lyfte fram flera strategiska fördelar:

• Markhälsa och ekosystemtjänster: Integration av träd, djur och markvegetation förbättrar markstruktur, ökar mullhalten och stödjer naturlig skadedjursreglering.
• Biologisk mångfald: Blandade produktionssystem skapar livsmiljöer för nyttiga organismer och minskar behovet av kemiska insatsmedel.
• Ekonomisk diversifiering och förädlingsvärde: Förädling (t.ex. juice, cider, marmelad), direktförsäljning och gårdsturism ökar lönsamheten och minskar beroendet av bulkmarknader.
• Marknadsutveckling och samverkan: Samarbete mellan producenter, korta värdekedjor och stark lokal profilering gör det möjligt för småskaliga producenter att nå marknader och konkurrera med importerade produkter.

En central insikt från den svenska kontexten är att en stor andel av de äpplen som konsumeras i landet är importerade, trots goda förutsättningar för inhemsk produktion. Detta pekar på en betydande outnyttjad potential, särskilt i regioner utanför de traditionella odlingsområdena. Erfarenheter från producentorganisationer visar att samarbete, kunskapsutbyte och samordnade marknadsstrategier är avgörande för att bygga upp regionala värdekedjor.

Praktiska exempel visade hur småskaliga odlingar och förädlingsverksamheter kan bli ekonomiskt livskraftiga genom diversifiering, lokal marknadsintegration och berättelsebaserad marknadsföring. Direkta kopplingar till restauranger, offentlig sektor och konsumenter identifierades som centrala framgångsfaktorer, liksom möjligheten att förädla frukt av lägre kvalitet till produkter med högre värde.

Forskningsperspektiv underströk vidare vikten av genetisk mångfald, högkvalitativt plantmaterial och långsiktigt samarbete mellan svenska och ukrainska institutioner för att stärka resiliens och bevara traditionella äppelsorter.

För beslutsfattare, rådgivare och lantbrukarorganisationer är budskapet tydligt: hållbara värdekedjor för äpplen kan utvecklas genom integrerade agroforestrysystem, diversifiering och stärkt samverkan mellan aktörer. Med stödjande policyer och fungerande marknadsstrukturer kan dessa angreppssätt bidra till landsbygdsutveckling, ökad självförsörjningsgrad och mer resilienta jordbrukssystem i både Sverige och Ukraina.