Klövviltets effekter på biologisk mångfald i svenska produktionsskogar

Klövvilt påverkar skogen på många sätt. Älg, rådjur, dovhjort och kronhjort förändrar vegetationen genom bete, medan vildsvin framför allt påverkar mark och fältskikt genom bökning. Våra resultat visar att klövviltets effekter på biologisk mångfald inte är entydigt positiva eller negativa, utan beror på vilka arter som finns, hur höga tätheterna är, hur mycket foder som finns och hur skogen ser ut.

I centrala Södermanland, där klövviltstätheterna hör till de högsta i Sverige, fann vi att artrikedomen hos kärlväxter var högst vid intermediära tätheter av mindre hjortdjur, framför allt rådjur och dovhjort. För älg såg vi ett svagt negativt samband, men det resultatet bedömer vi som osäkert eftersom älgtätheten förändrades kraftigt under studieperioden och tätheterna analyserades som medelvärden över 12 år. Studien är observationell, vilket innebär att sambanden inte i sig visar vad som är orsak och verkan. En alternativ förklaring är att viltet söker sig till artrika miljöer därför att där finns ett större och mer varierat födoutbud.

Därför är våra långvariga hägnförsök viktiga. Där jämförde vi ytor där klövvilt haft tillträde med ytor där klövvilt, inklusive vildsvin, stängts ute. När klövvilt utestängdes blev vegetationen tätare och mikroklimatet förändrades. Artrikedomen hos marklevande skalbaggar var samtidigt lägre i hägnen. De experimentella resultaten visar att klövvilt kan orsaka förändringar i vegetation och mikroklimat som i sin tur påverkar andra organismgrupper. Det ger stöd för att även de positiva samband vi såg för kärlväxter åtminstone delvis kan bero på klövviltets påverkan, även om det inte bevisar hela orsakskedjan.

Samtidigt visade våra studier av rönn, asp, sälg och ek att bete hämmar lövträdens höjdtillväxt och deras möjlighet att bli konkurrenskraftiga träd. Men markens bonitet och konkurrensen från barrträd var också avgörande. På medelbonitet nåddes dagens mål för konkurrenskraftiga lövträd inte ens när klövvilt stängdes ute, medan målen överskreds på hög bonitet trots mycket höga klövviltstätheter.

För vilt- och skogsförvaltningen innebär resultaten att det inte räcker att fokusera på antalet älgar. Hela klövviltsamhället, fodertillgången, boniteten och skogens struktur behöver vägas in, och avvägningar behövs mellan konkurrerande intressen. Resultaten visar också att dagens mål för rönn, asp, sälg och ek behöver ses över och att biologisk mångfald inte kan förvaltas utifrån antagandet att mindre påverkan från klövvilt alltid är bättre.

Nyhet: Betande älg och hjort påverkar den biologiska mångfalden – kan öka artrikedomen i skogen

Publikationer:

1. Anderson, J. Hekkala, A.M., Ó Cuív, C., Berndt, C., Löf, M. & F. Widemo. 2026. Impacts of browsing on regeneration and recruitment of palatable broadleaves in boreal forests. Forest Ecology & Management  619: 124049. https://doi.org/10.1016/j.foreco.2026.124049

2. Anderson, J., Hekkala, A.-M. & F. Widemo. 2026. Intermediate browsing by diverse deer communities is linked to variation in vegetation structure and species richness in vascular plants. Forest Ecology & Management 603: 123422. https://doi.org/10.1016/j.foreco.2025.123422

3. Widemo, F., Leonardsson, K., Ó Cuív, C., Anderson, J. & C. Berndt. 2025. Utvärdering av målen inom den svenska älgförvaltningen. Rapport Skog 2025: 2. SLU.https://doi.org/10.54612/a.4co3ohmkvd

4. Anderson, J. 2026. Direct and indirect effects of browsing on forest biodiversity- evaluating the intermediate disturbance hypothesis. Ph.D.-thesis Swedish University of Agricultural Sciences. 10.54612/a.1055hlfvl1