Fiskodlingskasse.
FORSKNINGSPROJEKT

Miljökassen – ett led i cirkulär matproduktion

Uppdaterad: april 2026

Översikt

Start: januari 2014 Slut: december 2021
Projektansvarig: Anders Kiessling
Finansiär: Europeiska havs- och fiskerifonden tillsammans med industrin

Kort om projektet

Projektets övergripande mål var att ta fram ett tekniskt system för att återta gödsel och foderrester från det kassodlingsbaserade vattenbruket i Sverige.

Projektets övergripande mål var att ta fram ett tekniskt system för att återta gödsel och foderrester (partikulärt spill) från det kassodlingsbaserade vattenbruket i Sverige. Härigenom kan man eliminera förlust av näringsrikt slam till omgivande miljö och risk för sedimentansamlingar under odlingen samtidigt som man kan nyttogöra näringen inom växtodlingen.

Projektet inkluderade även en biologisk utvärdering av gödslet som gödningsmedel, att utreda lagstiftning, beräkna investerings- och driftskostnader samt ta fram rekommendationer till odlare och myndigheter. I projektet ingick även att utvärdera om olika foderteknologiska lösningar kan öka återtaget av gödsel genom att ändra gödslets struktur.

En viktig bieffekt var att projektet genom sin utformning säkrar framtida kompetens och samverkan inom såväl odlingsindustrin som akademin och skapar möjligheter till en mer objektiv dialog mellan odlare, myndighet och allmänheten samtidigt som det bidrar till en mer miljövänlig cirkulär matproduktion.

Projektet ingick som en del i SLU:s arbete mot cirkulär matproduktion för fisk där arbetet inom detta projektet knyts mot vårat arbete mot nya och mer lokala foderråvaror. Målet var dels att odla fisk utan att importera mer växtnäring till Östersjöns avrinningsområde, dels att återföra näring till våra nu näringsfattiga kraftverksmagasin samtidigt som vi skapar arbetstillfällen i Norrlands inland och producerar en råvara av absoluta världsklass.

Utöver minskat läckage av kväve, fosfor och kol förutsågs flera positiva så kallade "spin-off-effekter" som minskad risk för överföring av smittsamma sjukdomar mellan odlad och vild fisk, där gödselpartiklar kan utgöra vektorer. Arbetet genomfördes i nära samarbete mellan akademi, vattenbruksbranschen och konsultexpertis.

Arbetet var uppdelat i 5 integrerade arbetspaket under ledning av en styrgrupp bestående av SLU (projektledare), Egersund Group AS, Sweco och Vattudalens fisk. Till denna kopplades sedan odlingsexpertis från Sverige (Matfiskodlarna) samt teknisk och biologisk expertis från NMBU. Genom huvudpartnernas stora kontaktnät och breda kompetens fanns en stark koppling till norsk utrustningsindustri samt världsledande kunskap inom fiskhälsa/smittskydd, välfärd i kasse, kopplingen biologi-tekniska lösningar samt lång erfarenhet av risker med interaktioner mellan odlad och vild fisk.

En nyckelfråga för projektet var om återtag av partikulärt spill kan skapa ökade förutsättningar för fiskodlingsproduktion. Rätt dimensionerad fiskodling bidrar med både arbetstillfällen, produktion av god och hälsosam mat samtidigt som den naturliga produktionen i omgivande vatten kan stimuleras där denna idag minskar. Detta utan att vattnets statusklassificering förändras eller gällande normer överträds. Dessutom kan spillet återvinnas och näringen användas till exempelvis gödsling av skog och mark.

Projektet syftade också till en ökad ekonomisk effektivitet genom förbättrat foderutnyttjande samt en minskad smittorisk både inom och utanför odlingen. Sammantaget skulle detta kunna öka konkurrensfördelarna för fiskodlare i Sverige. Med en ökad kunskap samt en minskad miljöbelastning finns också en stor potential för förenklade beslutsprocesser och utökade produktionsvolymer vid såväl nyetablering som för redan etablerade odlingar. 

Detta projekt var ett innovationsprojekt och samarbete mellan akademin, myndigheter och fiskodlingsbranschen. Projeket pågick under åren 2014-2021 och finansierades av Europeiska havs- och fiskerifonden tillsammans med industrin.

Medverkande:

SLU

Sweco

Matfiskodlarna

VCO

Vattudalens fisk AB

Egersund Net

Egersund Markleen

Fjord Solutions

 

I vår forskningskatalog hittar du fler projekt