Strategier för mastitbehandling i en hållbar mjölkproduktion

Det långsiktiga målet med projektet är att förbättra rådgivning och rekommendationer för hantering av kor med mastit i robotbesättningar.

Projektet har fokus på sjukdomen mastit (juverinflammation), som är den vanligaste och mest förlustbringande sjukdomen bland Sveriges mjölkkor. Det är viktigt att öka kunskapen kring mastit och mastitbehandlingar då det kan ge bättre djurvälfärd, djurskydd och livsmedelskvalitet, en minskning av antibiotikaanvändningen och förbättrad ekonomi för mjölkproducenterna. I detta projekt vill vi studera och utvärdera strategier för behandling av mastit i mjölkkobesättningar med automatisk mjölkning, om dessa strategier skiljer sig mellan olika typer av besättningar och vad de har för effekt för kornas hälsa. Vi vill också ta reda på hur, och i hur stor utsträckning, information från det automatiska mjölkningssystemet används för att fatta beslut om kor med mastit.

Projektets upplägg

Projektet är indelat i tre delstudier

1. En enkätstudie för att undersöka hur beslut fattas kring kor med mastit, samt hur information från roboten utnyttjas. Vi vill också veta om det finns underliggande faktorer som påverkar dessa beslut, så som lantbrukarens/djurskötarens generella uppfattning om mastit och juverhälsa. Samband mellan strategier och djurhälsodata från Kokontrollen kommer att undersökas. Enkäten kommer skickas ut till Växa-anslutna besättningar med robotmjölkning.
   
   
2. I projektets andra del vill vi titta på hur kor återhämtar sig efter en behandlad mastit, genom att kombinera Kokontrolldata (Växa Sverige) med data från det automatiska mjölkningssystemet för cirka tre år bakåt i tiden. För att bedöma avläkning används indikatorer som mäts och registreras och lagras varje gång kon mjölkas i mjölkroboten samt information om provmjölkningar och utslagningar. På detta sätt kan man följa hela sjukdomsförloppet, från att mjölken börjar förändras till att mjölken har normaliserats igen. Vi kommer att undersöka vilka faktorer som påverkar tiden för tillfrisknande och återgång till
   full mjölkproduktion för att ta reda på om vissa kor har bättre förmåga att hantera sjuklighet, det som kallas för resiliens.
   
   
3. Dessutom kommer två till fem besättningar (med robot och celltalsräknare) följas under ett helt år i en pilotstudie där vi vill kartlägga förekomst av subklinisk mastit och sintidsbehandlingar. Celltalsmätningar kommer då ske dagligen på alla kor i besättningen och vi kommer att titta på vilka kor som får höga celltal, vilka som avläker spontant och vilka som sintidsbehandlas (samt hur effektiv den behandlingen är). Vi kommer också att titta på hur informationen från roboten används för att ta beslut om sintidsbehandlingar. 

Publicering av projektets resultat och tidsplan

Datainsamlingen påbörjas under 2021 och kommer pågå under cirka 1 års tid. Därefter ska resultaten sammanställas och analyseras. Målet är att publicera forskningsresultat i vetenskapliga tidskrifter, och också att nå ut med resultaten till svenska mjölkbönder genom branschtidningar, sociala medier och på konferenser och möten som riktar sig mot både lantbrukare, rådgivare och veterinärer. Projektet beräknas vara klart i september 2023.

Aktiv kommunikation med forskningsdeltagare

Detta projekt syftar till att förbättra svenska mjölkföretagares lönsamhet och konkurrenskraft, samt till att öka djurvälfärden i svenska mjölkkobesättningar. Förutom målen som nämns ovan så vill vi i detta projekt vara lyhörda för önskemål från lantbrukare och andra som kan ha intresse av studiens resultat. Bland annat så hölls en introduktions-workshop innan slutplaneringen av projektet där vi fick inspel på projektets upplägg från olika yrkesgrupper och organisationer så som veterinärer,lantbrukare och rådgivare. När projektet är avslutat kommer liknande deltagare att bjudas in till en avslutande workshop där vi diskuterar hur vi ska gå vidare efter projektets avslutande och hur resultaten används på bästa sätt för svensk mjölkproduktion.