Ur SLU:s kunskapsbank

Sötvattenövervakningen 50 år

Senast ändrad: 02 juni 2016

I femtio år har myndigheter och forskare samarbetat för att få bra kunskaper om svenska sötvatten. Genom arbetet finns nu långa obrutna tidsserier som visar hur sötvattnet har påverkats av bland annat klimatförändringar och kemiska utsläpp.

De här undersökningarna har varit viktiga för forskningen om hur vattenekosystemen har påverkats på grund av utsläpp och förändringar i miljön. I januari år 2015 skrivs det om en del av de resultaten i ett specialnummer av tidskriften Ambio.

Den gemensamma övervakningen av sötvatten kom igång år 1965. Då hade man upptäckt bland annat algblomning och dålig lukt i Mälaren, och ville ta reda på hur det kom sig. Därför anslog Naturvetenskapliga forskningsrådet pengar, för att göra en omfattande undersökning av Mälaren. I studien tittade man på bland annat vattenkemi och biologiska parametrar på många olika platser i sjön. Strax blev liknande provtagningar etablerade även i stora flodmynningar och inom ett par år även i Vänern och Vättern. År 1969 fick provtagningarna en trygg plats inom övervakningen när Naturvårdsverkets limnologiska undersökningar bildades.

I början var det alltså övergödningen som var det stora problemet. Miljöövervakningen gav underlag för regeringens beslut 1973 att införa kemisk fosforfällning i alla större reningsverk. De fortsatta mätningarna kunde visa på tydliga förbättringar, men de synliggjorde också den tröghet som finns i naturen och att det kan ta lång tid för skadade ekosystem att återhämta sig.

Nästa stora miljöpåverkan var försurningen. Även här levererade miljöövervakningen underlag till de internationella förhandlingar som lett till att de försurande svavelutsläppen har minskat till samma nivå som för hundra år sedan. De långa tidsserierna kunde återigen visa på tydliga förbättringar av vattenkvaliten, men också hur lång tid det tar för naturen att läka.

Senare har även långa tidsserier av halterna av PCB i fisk visar att minskade utsläpp av detta miljögift har haft avsedd effekt. I fisk har även halterna av kvicksilver minskat, men inte alls i samma utsträckning som de kraftigt minskade utsläppen.

De 50 år långa tidsserierna har gett ovärderlig överblick över tillståndet i sjöar och vattendrag. Mätningarna gör det också möjligt att se hur de pågående klimatförändringarna påverkar vattnet och till exempel dricksvattenförsörjningen.


Kontaktinformation
Sidansvarig: fomaredaktion@slu.se