Ur SLU:s kunskapsbank

Gröna fjällplaner berör alla

Senast ändrad: 30 december 2016
Diskussionsunderlag om infrastrukturen i Vilhelmina.

Landskapet i fjällregionen ska enligt ett av miljömålen hanteras så att livsmiljöer, arter, upplevelser, natur- och kulturvärden bevaras i så hög grad som möjligt. Men för att målet ska nås måste översiktsplaneringen bli bättre förankrad i fjällregionerna.

Ett av projekten inom Naturvårdsverkets satsning "Storslagen fjällmiljö" handlar om att i samarbete med Vilhelmina kommun utveckla en "grön" kommunal översiktsplan. Den ska fungera som planeringsverktyg och samtidigt vara ett strategiskt underlag för uppföljning av miljömål, uthållig markanvändning och landsbygdsutveckling.

Forskare från Umeå universitet och SLU arbetar tillsammans med kommunen, andra myndigheter, lokala aktörer och kommuninnevånare med att ta fram en grön översiktsplan. I projektet ingår också att identifiera vilka hinder och möjligheter en process av detta slag möter, och att samtidigt att identifiera möjligheter för hela fjällregionen.

Behov av nya metoder

Översiktsplaneringen i fjällkommunerna borde, enligt projektledaren Therese Bjärstig, Umeå universitet, vara det självklara verktyget i arbetet med att uppnå miljökvalitetsmålet "Storslagen fjällmiljö".

- Men endast fem av femton fjällkommuner har aktuella översiktsplaner. Det innebär att det finns ett stort behov av att tänka nytt och utveckla enkla och användbara metoder som kan underlätta den kommunala planeringen, säger Therese Bjärstig.

Kartmaterial för alla

Projektgruppen inbegriper två forskare från SLU i Umeå, Johan Svensson och Per Sandström som arbetar med olika typer av landskapsdata och GIS-information.

- I kommunens översiktsplaner kan vi dra nytta av tillgängliga data och konkretisera begreppen ekosystemtjänster och grön infrastruktur, säger Johan Svensson vid institutionen för vilt, fisk och miljö.

Johans Svenssons forskning handlar bl.a. om ekosystemtjänster i fjäll och skog, vegetationsförändringar i fjällen och grön infrastruktur i skogslandskapet.

Underlag för samråd

Per Sandström vid institution för skoglig resurshushållning har bl.a. arbetat med samebyar för att ta fram renbruksplaner. Han har exempelvis utvecklat verktyget RenGIS, som stöd i renskötarnas dagliga verksamhet och i deras samråd och förhandlingar med andra markanvändare.

- Inom Vilhelmina-projektet bygger vi vidare på detta användarnära GIS-verktyg för att göra kartmaterialet lättförståeligt och användbart för deltagarna i kommunens planprocess, säger Per Sandström.

Det nya med detta sätt att ta fram en översiktsplan är att innehållet ska vara baserat på uppdaterade och anpassade data. Dessutom fungera planen som ett verktyg för att involvera de lokala aktörerna för att bättre fånga upp medborgarperspektivet.

- Hur man åstadkommer ett ökat engagemang och en större lokal medverkan i planprocessen är i fokus, säger han.

Behövs i alla landsbygdskommuner

Just nu jobbar forskarna fram en arbetsmodell i fokusgrupper med olika aktörer runt om i Vilhelmina kommun.

På sikt tror projektledaren Therese Bjärstig att projektet kommer att bidra till en hållbar och storslagen fjällmiljö samt att landskapsperspektivet blir integrerat i översiktsplaneringen.

- Vi hoppas att Sveriges alla femton fjällkommuner och även andra landsbygdskommuner kan få stor nytta av detta projekt, säger hon. Dessutom är detta ett framåtsyftande exempel på tillämpad forskning.

Text: Nora Adelsköld

Fakta:

Satsningen "Storslagen fjällmiljö"

Det nationella miljökvalitetsmålet "Storslagen fjällmiljö" innebär att fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden.

orskningssatsningen Storslagen fjällmiljö från Naturvårdsverket ska vara ett stöd för att detta mål ska uppnås. Ambitionen är att koppla samman ekologisk, ekonomisk och social/kulturell hållbarhet.

Projektet Grön översiktsplanering ingick i den andra fasen av forskningssatsningen.

Kontaktpersoner

  • Therese Bjärstig, projektledare och forskare vid statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, therese.bjarstig@umu.se
  • Johan Svensson, forskare vid institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU, johan.svensson@slu.se
  • Per Sandström, forskare vid institutionen för skoglig resurshushållning, SLU, per.sandstrom@slu.se

Kontaktinformation

Sidansvarig: nora.adelskold@slu.se