Försämrad fiskhälsa oroar forskare

– Vi ser exempelvis att fisken fått mindre könskörtlar och att levern, ämnesomsättningen, saltbalansen och immunförsvaret påverkats, berättar forskningssistent Ylva Ericsson vid SLU. Hon har sammanställt resultat från den integrerade kustfiskövervakningen (se fakta längre ned) som har pågått sedan 1989.

I abborre och tånglake har halterna av många miljögifter och metaller minskat, eller åtminstone inte ökat, de senaste 25 åren. Att fiskarnas hälsa, trots miljöförbättringarna, har blivit sämre är oroande. De fyra nationella referensområden som fiskarna kommer ifrån är nämligen relativt orörda och opåverkade av människors verksamhet.

I tre av områdena – Holmön, Kvädöfjärden och Torhamn – kan än så länge inte den försämrade hälsan hos fisken tydligt kopplas till generella förändringar i fisksamhällets struktur och funktion. I Fjällbacka har dock fångsterna av tånglake minskat och med rekordlåga fångster år 2014.

Tänkbara förklaringar undersöks

Den mångåriga övervakningen visar att det inte går att hitta en enkel förklaring till den försämrade fiskhälsan i de undersökta områdena.

– Det finns många kemiska ämnen som inte ingår i undersökningarna som skulle kunna orsaka hälsoeffekterna, och en blandning av kända och okända kemikalier kan också samverka för att påverka fiskarnas hälsa, säger Jens Olsson, forskare och koordinator för Kust och hav inom SLU:s miljöanalys.

Dock visar mätningarna i ett av områdena – Kvädöfjärden – att vissa av de klassiska miljögifterna, som DDE, HCB och kvicksilver, faktiskt börjat öka igen i abborre de senaste tio åren.

Andra tänkbara förklaringar till att fisken kan ha blivit mer utsatt för giftiga ämnen på senare tid, är om fisken börjat äta annan föda eller om bottenlevande djur rört upp mer miljögifter. En ökad vattentemperatur eller andra förändringar i den naturliga miljön, kan också påverka fiskens hälsa.

– Vi behöver göra ytterligare studier för att försöka reda ut vad som orsakar den försämrade hälsan hos kustfisk och hur detta kan påverka bestånden. Det handlar bland annat om att följa upp fler kemikalier och deras spridningsvägar samt kartlägga andra miljöfaktorer som kan ligga bakom förändringarna, säger Jens Olsson.

På institutionen för akvatiska resurser görs just nu djupare statistiska analyser på de data som samlats in hittills för att närma sig svaren på dessa frågor.

Yngelbedömning. Foto: Martin Karlsson, SLU.

Fakta: Integrerad kustfiskövervakning

Längs Sveriges kuster finns fyra nationella referensområden för övervakning av kustfisk, som har valts ut för att de har låg mänsklig påverkan: Fjällbacka i Västra Götalands län, Kvädöfjärden i Östergötlands län, Holmön i Västerbottens län och Torhamn i Blekinge län. I de tre första områdena har provfisken utförts ända sedan slutet av 1980-talet, medan undersökningarna i Torhamn startade år 2002. Varje år fiskas det med nät och ryssjor i dessa fyra områden, och fångsten analyseras sedan på olika sätt.

Programmet är ett samarbete mellan Institutionen för akvatiska resurser vid SLU, Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet (GU) och Enheten för miljöforskning och övervakning på Naturhistoriska riksmuseet (NRM).

SLU analyserar framför allt fångstens storlek och artsammansättning, och gör även åldersanalyser på insamlade tånglakar och abborrar. GU gör hälsoundersökningar på dessa arter, och NRM analyserar halter av metaller och organiska miljögifter i fiskarna.

Karta över provfiskeområden.