Ur SLU:s kunskapsbank

Lodjurs- och järvforskning inom renskötselområdet

Senast ändrad: 02 juni 2016
Lodjur-foto-Henrik-Andren240.jpg

Naturvårdsverket initierade år 1994 forskning på lodjur och järv i renskötselområdet. En grund till rovdjursforskningen vid SLU var att ersättningssystemet för rovdjursdödade renar ändrades år 1996 efter flera års förarbete, från ett system som bygger på dokumenterade förluster till ett riskbaserat system där antal lodjur och järvar inom en sameby utgör grunden för rovdjursersättningen. Det nya ersättningssystemet kräver goda kunskaper om rovdjuren.

Forskningen började med grundläggande ekologi, bland annat demografi, areal- and habitatkrav, inventeringsmetodik och beskattningsmodeller. I intensiva fältstudier undersöktes lodjurens och järvens mönster när det gäller att ta ren som bytesdjur, samt samspelet mellan lodjur och järv.

Forskningsresultaten har använts i tre rovdjursutredningar, flera andra utredningar och ingår i Naturvårdsverkets förvaltningsplaner. Sårbarhetsanalyser och demografiska data från lodjur och järv har legat till grund för bedömning av deras bevarandestatus. Forskningen har bidragit till utveckling av den aktiva förvaltningen, bland annat genom inventeringar och beräkningar av uthålligt jaktuttag.

Forskarna har under hela projektperioden (1994–2014) haft mycket nära kontakt med främst Naturvårdsverket, men även med länsstyrelser och norska myndigheter. Man har presenterat forskningsresultat och diskuterat förvaltningens kunskapsbehov. Under senare år då flera beslut kring rovdjursförvaltningen har delegerats till länsstyrelserna har forskarna haft kontakt med dessa och med Viltförvaltningsdelegationerna som finns i varje län. Forskarna och Naturvårdsverket har återkommande möten, minst ett per år.

Uppdrag från avnämarna

Forskningen får kontinuerligt uppdrag från avnämarna, främst Naturvårdsverket, uppdrag som är direkt relaterade till förvaltningsfrågor. Både Naturvårdsverket och länsstyrelserna kontaktar ofta forskningen för att få kunskapsunderlag till beslut, till exempel om beskattningsnivåer och tolkning av inventeringsdata.

Forskningen har gjort olika beskattningsmodeller som används inom förvaltningen (Nilsen et al. 2011, NINA Rapport 774, Persson & Chapron 2011, SLU Rapport). Forskningen har medverkat i framtagandet av gemensamma rutiner vid inventeringarna samt inventeringsföreskrifter för lodjur och järv i Sverige och Norge (Persson et al. 2012, NINA Rapport 882, Kjørstad et al. 2012, NINA Rapport 880).

Forskningen ger stöd till förvaltningen vid tolkningarna av inventeringsdata (t.ex. Andrén et al. 2010, Inventeringsrapport Viltskadecenter 2010-4, Persson & Brøseth 2011, NINA Rapport 732).

Forskningen används i utredningar

Forskningsresultaten har använt i tre rovdjursutredningar och flera andra utredningar, och legat till grund för beslut inom förvaltningen. Resultat från forskningen ingår i Naturvårdsverkets förvaltningsplaner för lodjur och järv. Sårbarhetsanalyser och demografiska data för lodjur och järv från forskningsprojektet har legat till grund för bedömning av bevarandestatus för lodjur och järv, där Riksdagen har beslutat om nivåer för gynnsam bevarandestatus (för lodjur 700–1000 individer och för järv 500–600 individer).

Inom rovdjursutredningarna har forskarna bland annat deltagit på seminarier, skrivit underlag på uppdrag från utredningen (till exempel bilagor till SOU 1999:146) och faktagranskat texter. Forskningsresultaten har via det svensk-norska samarbetet också ingått i norska rovdjursutredningar.

Till Sametingets och Naturvårdsverkets gemensamma utredning om att utforma ett förvaltningsverktyg för förekomst av stora rovdjur baserat på en toleransnivå för renskötseln bidrog forskningen med data kring lodjurens och järvens predation på ren, samt beräkningar av rovdjurens effekter på möjligt slaktuttag av ren,. Här samarbetade lodjurs- och järvforskningen med renskötselforskningen vid SLU (Birgitta Åhman).

Här följer en lista med utredningar där SLU:s forskning har bidragit:

• SOU 1999:146 - Sammanhållen rovdjurspolitik

• SOU 2007:89 - Rovdjuren och deras förvaltning

• SOU 2011:37 - Rovdjurens bevarandestatus (delbetänkande)

• SOU 2012:22 - Mål för rovdjuren (slutbetänkande)

• Brottsförebyggande rådet (2007) Illegal jakt på stora rovdjur. Konflikt i laglöst land? Rapport 2007:22

• Sametinget & Naturvårdsverket (2013). Uppdrag att slutföra tidigare uppdrag att utforma ett förvaltningsverktyg för förekomst av stora rovdjur baserat på en toleransnivå för rennäringen)

• Regeringens Prop. 2012/13:191 - En hållbar rovdjurspolitik

• Nationell förvaltningsplan för lodjur 2013-2017, Naturvårdsverket

• Nationell förvaltningsplan för järv 2013-2017, Naturvårdsverket

• Stortingsmelding (St.meld.nr. 35, 1996-1997) - Om rovviltforvaltning

• Stortingsmelding (St.meld.nr. 15, 2003-2004) - Rovvilt i norska natur

{Accordion} 

{Accordion} 


Kontaktinformation
Sidansvarig: nora.adelskold@slu.se