Ur SLU:s kunskapsbank

Mer skog i framtidens varmare klimat

Senast ändrad: 19 januari 2018

Den svenska skogen växer snabbare när klimatet blir varmare. Och när tillväxten ökar gynnas såväl virkesproduktion som naturvård. Det visar de skogliga konsekvensanalyserna SKA 15, som SLU har genomfört tillsammans med Skogsstyrelsen.

Analyserna målar upp flera olika scenarier för skogens utveckling kommande hundra år. Scenarierna tar hänsyn till avverkningsnivå, naturvårdsavsättningar och klimat.

Kan både avverka och spara mer

Resultaten visar att klimatförändringarna påtagligt kommer att påverka skogens tillväxt. Vid en analys, baserad på utsläppsnivån RCP 4,5*, som innebär att jordens medeltemperatur stiger cirka två grader fram till år 2100, beräknas tillväxten öka med 27,6 procent efter 100 år. Nästan all denna tillväxt tillskrivs ett varmare klimat.

Och skulle jordens medeltemperatur stiga ännu mer – enligt utsläppsnivån RCP 8,5 – ökar tillväxten med hela 56,8 procent år 2110 än jämfört med i dag.

– Kortfattat kan man säga att vi, givet en uppvärmning på två grader eller mer, både kommer att kunna avverka mer och samtidigt ha mer skog i Sverige om hundra år jämfört med i dag. Så länge vi inte avverkar mer än nettotillväxten kommer den totala volymen att öka, säger forskningsledaren Anders Lundström vid institutionen för skoglig resurshushållning vid SLU i Umeå, som lett statistikarbetet inom SKA 15.

Forskarna har också gjort en scenarioanalys med en tvågradig temperaturhöjning där man har dubblat arealen avsatt för naturvård. Resultatet visar att även om dubbelt så mycket produktiv skog avsätts för naturvård i framtiden, kommer produktionsytorna om hundra år ge en större nettoavkastning än vi har i Sverige i dag.

Ett varmare klimat kommer att gynna tillväxten i den svenska skogen. Med en uppvärmning enligt RCP 4,5 kan avverkningen år 2110 öka till 120 miljoner skogskubikmeter (övre blå kurvan). Den undre röda kurvan visar hur mycket skog som kan avverkas om arealen med naturvårdsområden fördubblas. Med dubbla naturvårdsarealer kan närmare 100 miljoner skogskubikmeter avverkas år 2110. Båda kurvorna gäller för produktiv skogsmark. Klicka på bilden för större figur. Källa: SKA15

Blandskogen blir vanligare

Men analyserna visar också andra möjliga förändringar i den svenska skogen. Exempelvis att trädslagsfördelningen mellan norr och söder i ett avlångt Sverige kommer att förändras under hundraårsperioden. Andelen gran ökar ganska kraftigt i Götaland och Svealand, framför allt på bekostnad av tall, medan tallen fortfarande dominerar i Norrland.

– Detta beror i söder i första hand på att skogsägarna väljer gran när de föryngrar, framför allt för att slippa betesskador. I Svealand men också på andra ställen får vi mer blandskogar, säger Anders Lundström.

Över huvud taget kommer blandskog att bli vanligare i framtiden, enligt beräkningarna i SKA 15.

– Blandskogarna är en följd av att vi inte längre är lika hårda mot löv när vi röjer och gallrar, säger Anders Lundström.

Även trädslagsfördelningen kommer att se annorlunda ut år 2110. Kartan till vänster visar volymandel gran år 2010 och kartan till höger volymandel gran år 2110. Granen kommer att bli vanligare i Götaland och Svealand på bekostnad av tall. Volymandel är andelen av volymen i ett område som består av gran. Siffran 1 motsvarar 100 procent, dvs. ren granskog. Klicka på bilden för större figur. Källa: SKA15.

Analyser gjorda med hjälp av Heureka

Den skogliga statistiken som använts för SKA 15 kommer från Riksskogstaxeringen. Analyserna är gjorda med hjälp av SLU:s egenutvecklade datorprogram Heureka.

Sannolikt kommer ett varmare klimat att öka risken för fler skador i form av insekts- eller andra angrepp, men eftersom det är svårt att avgöra hur omfattande dessa angrepp kan bli, har forskarna valt att inte ta med dem i SKA 15.

– Ingen av de experter vi kontaktade kunde ge oss användbara underlag och då kände vi att det var bättre att inte gissa, säger Anders Lundström.

* RCP 4,5: den beräkning som FN:s klimatpanel använder kring utsläppen av växthusgaser, och där jordens medeltemperatur stiger cirka två grader fram till år 2100.


Kontaktinformation

Anders Lundström, Analytiker/Projektledare konsekvensanalyser
Riksskogstaxeringen/SHa, SLU
anders.lundstrom@slu.se, 090-786 8323