Ur SLU:s kunskapsbank

Svekfulla dofter ger hållbar insektskontroll

Senast ändrad: 09 juni 2016
dispenserw.jpg

En av våra allra största globala utmaningar är att hitta hållbara sätt att kontrollera insekter som angriper livsmedelsväxter och skogsträd, samt sprider sjukdomar.

I sin jakt efter föda, partner eller plats att lägga sina ägg styrs insekter i hög grad av dofter. Forskning om kemisk ekologi är ett tvärvetenskapligt ämne om dessa dofter, och kunskapen används nu praktiskt för att styra insekternas beteende och utveckla kraftfulla miljösäkra och hållbara kontrollmetoder.

Fällor som betas med konstgjorda dofter kan ges extrem precision och riktas mot utvalda insekter och deras larver. Dessa fällor kan användas för att upptäcka, följa och mäta förekomsten av skadeinsekter, eller också till massfångst och massbekämpning – utan att några giftiga medel kommer ut i miljön.

Dofter kan också spridas i gröda och totalt störa ut skadeinsekternas naturliga beteende. Forskningen på SLU sker i nära samarbete med intressenterna och inkluderar nu hållbar kontroll av skadegörare i äppel-, grönsaks- och växthusodling.

Forskningens genomslag i samhället:

Feromonfällor för upptäckt och kontroll

Forskarnas kunskaper om feromoner och tillämpningen i feromonfällor har utvecklats till praktiska applikationer inom deras gemensamma företag PheroNet AB. Företaget har under flera år framgångsrikt marknadsfört feromonfällorna och tillika satt en internationell standard för verksamheten som nu accepterats av andra företag i branschen. Vi samarbetar med internationella forskargrupper, kommersiella företag inom området och odlarnas organisationer. Det finns en internationell plattform för samarbete mellan områdets intressenter.

Forskningen på gallmyggor har lett till ett antal patent som omsätter cirka 0,5 miljon kronor per år utan någon marknadsföring. Köparna är rådgivare, odlarorganisationer och USA:s jordbruksdepartement USDA. Andra företag och forskargrupper håller nu på att utveckla tillämpningar för korngallmygga och kålgallmygga som är stora skadegörare i spannmål och på grönsaker.

Feromonforskningen har också lett till att man upptäckt att hundar kan upptäcka feromondofter på över 100 m avstånd från granbarkborrar som angripit träd. Tre företag som samarbetar med Skogsstyrelsen bevakar nu angrepp av barkborren på mer än 10 000 ha.

Kairomoner och värdfrikopplade doftämnen

Tillsammans med företaget Fytofarm Ltd i Slovakien har vi utvecklat en doserare för värdfrikopplade doftämnen. Insektsforskare i Frankrike, Slovakien, Kina och Ryssland har tillsammans med oss testat doserarna i försök där de placerats i skogskanten för att kontrollera angrepp från barrskogsnunna och granbarkborre. En patentansökan är registrerad hos EU för en produkt (IT–REP) som fungerar tillsammans med vanliga feromonfällor.

Feromoner som fortplantningsförvirring

Tekniken att kontrollera skadegörare i fruktodlingar och vingårdar genom att störa reproduktionsbeteendet för hanar och honor tillämpas i dag på över 1 miljon hektar odlingar över hela världen.

Kostnaden för den registrering som krävs för att kunna kommersialisera tekniken är alltför hög för att kunna klaras av en enskild forskargrupp. Forskargruppen på SLU samarbetade från början med ledande internationella tillverkare av feromoner och doserare.

I utbyte har vi fått möjlighet att registrera förvirringstekniken tillämpad på äpplevecklare i Sverige. Vi registrerade vår produkt hos Kemikalieinspektionen ett år innan det mest använda och akut nervgiftiga insektsmedlet blev förbjudet.

Förvirringstekniken har använts i Sverige i ett årtionde och omsätter cirka 0,2 miljoner kronor per år. Tekniken har också registrerats i Danmark och Finland. Tekniken håller på att bli den mest använda för att kontrollera äpplevecklare på tre kontinenter.

Integrerad bekämpning i kål- och äppelodling

Efter önskemål från odlare har vi utvecklat en metod för att med hjälp av feromoner kontrollera sex olika insektsskadegörare samtidigt i äppelodlingar. Den nya tekniken har använts i kommersiell skala i Sveriges största äppelodling.

Kombinationen av webbaserade prognosverktyg och feromonbaserade förvirringstekniker har lett till en radikalt minskad användning av bekämpningsmedel i äppelodlingar samt ökade ekonomiska och ekologiska vinster för både odlare och samhälle.

Vi medverkar aktivt till att föra ut nya kunskaper och tekniker genom gemensamma möten med odlare och andra intressenter och återkommande besök hos odlare.

Den metod vi har utvecklat mot kålflugan bygger på att ympa kålplantornas odlingsjord med en svamp som angriper kålflugan. Tillsammans med en professionell plantskola är vi nu på väg att söka godkännande för en kommersiell produkt (Met 52).

Insekt/mikrobsamspel – nästa generations kontrollsystem

Vår forskning på det ömsesidiga samspelet mellan mikrober och insekter har betydelse för utvecklingen av nya kontrollmetoder av en rad olika insektsarter.

En är Drosophila suzukii – en nära släkting till bananflugan – som angriper mognande frukter och är ett stort hot mot fruktodlingar i EU och USA, bara sju år efter att den kom till USA från Kina. Både flugan och dess larver lever i nära samspel med och är starkt lockade av dofter från ett fåtal jästsvampar som förekommer på frukterna.

Fjärilar och fjärilslarver som lever på och av grönsaker är på samma sätt starkt lockade av dofter från jästsvampar på grönsakerna. Dessa jästsvampar kan ”försåtmineras” med virus som är specialiserade på kålfjärilens larver, och kan därmed kontrollera populationen. PheroNet AB har nu fått ett patent på den här metoden och företaget håller på att gå samman med ett svenskt bekämpningsföretag för att utveckla metoden kommersiellt.

Vi förväntar oss ett snabbt kommersiellt genombrott för metoden eftersom den ger möjlighet att kontrollera en rad olika insekter, från fjärilar som angriper livsmedelsgrödor i Sydamerika till vecklare och fruktflugor i Europas äppelodlingar och vingårdar.

{Accordion} 

Fakta:

Detta är en av SLU:s fallstudier av forskning med stort genomslag i samhället, efter uppdrag från Formas 2015.

Relaterade sidor:

Kontaktinformation
Sidansvarig: nora.adelskold@slu.se