Ur SLU:s kunskapsbank

Internationell klimatrapportering

Senast ändrad: 26 januari 2017
Svartbergets-mast-ICOS_mod-240.jpg

Årligen sedan 2003 har SLU lämnat underlag till Sveriges klimatrapportering. Underlaget har tagits fram och levererats till Naturvårdsverket inom ramen för samarbetet med SCB, SMHI och IVL inom SMED (Svenska Miljöemissionsdata) där SLU har ansvar för markanvändning och skogsbruk.

Den redovisning som Naturvårdsverket årligen publicerar i december får stort genomslag på flera nivåer i samhället. Intresset är stort eftersom redovisningen utgör uppföljningen av Sveriges åtaganden gentemot EU, Kyotoprotokollet och det nationella klimatmålet.

SLU:s forskning i anslutning till klimatrapporteringen ger även underlag för politiska beslut om nationella klimatmål och internationella förhandlingar. Konkret har forskningen lett fram till ett nationellt övervakningssystem för flöden av växthusgaser för främst terrestra ekosystem, enligt riktlinjer från EU, IPCC och Kyotoprotokollet. Detta system omfattar inte bara mätningar av historiska flöden utan även prognoser och scenarier för uppföljning av klimatmål. Konsekvensanalyser av föreslagna bokföringsmekanismer har gett direkt stöd och underlag för beslut i förhandlingar om ett bättre klimatavtal.

Forskningen har successivt bidragit till att bygga upp det nationella systemet för rapportering av växthusgaser från början av 2000-talet och framåt. Först har enskilda forskare identifierat brister, därefter har forskningsuppgifter genomförts efter förankring hos Energimyndigheten och Naturvårdsverket. Forskningen har förutsatt kännedom om rapporteringsriktlinjer och den breda kunskap om skog och mark som finns ínom SLU. Forskningssamarbeten har också pågått inom Norden, inom EU och globalt. Ett tekniskt samarbete relaterat till Kyotoprotokollet har pågått mellan olika länder, och SLU-forskare har medverkat som experter.

SLU har bidragit med underlag till politiska beslut om val av mekanismer inför Kyotoprotokollets första och andra åtagandeperiod. Exempelvis har nationella beslut om aktiviteter under Kyotoprotokollet artikel 3.4 och mekanismen naturliga störningar baserats på underlag från SLU. SLU har bidragit i regeringsuppdrag angående skog och annan markanvändning (JO 2008/3958).

SLU:s kunskap om inventering och statistik samt direkta involvering i klimatrapportering och klimatförhandlingar bedöms som viktiga framgångsfaktorer. Ett direkt och nära samarbete mellan Miljödepartementet, Naturvårdsverket, Energimyndigheten och SLU har gett SLU en god uppfattning om vilka aktuella klimatrelaterade frågeställningar myndigheterna vill få svar på. SLU:s medverkan i IPCC:s och EU:s möten om klimatrapportering har spritt kunskapen.

SLU är det enda universitet i världen som årligen sedan 2009 har arrangerat side events om frågor som rör skog och marksektorn vid Klimatkonventionens möten. Sammantaget har projekten och aktiviteterna bidragit till underlag i IPCC-rapporter, samt till framtagandet av riktlinjer och projektioner om växthusgasernas dynamik och effekter.

 

Relaterade sidor:
Sidansvarig: nora.adelskold@slu.se