Ur SLU:s kunskapsbank

Om klimatanpassning av urbana miljöer

Senast ändrad: 09 juni 2016
IMG_5051-240.jpg

En stad eller tätort som klarar ett ändrat klimat – får den ett särskilt utseende, en särskild gestalt? Hur möter vi klimathotet med hjälp planering, projektering och installation av enskilda ”gröna” ytor som vatten, träd, gröna väggar och tak? Klimatanpassning är svårt – särskilt som klimatförändringen är långsam och otydlig. Klimatanpassning sker dessutom i olika stora skalor, från regioner och städer ner till parker och enskilda planteringar.

SLU:s forskning om Klimatanpassning av Urbana Miljöer har hanterat de här frågorna, och resultaten har fått genomslag på framför allt två sätt. Forskarna har sett hur kommunerna dels har börjat förändra sina planeringsprocesser, dels har börjat använda av forskarna utvecklade bättre träd, grön mark, gröna tak och väggar på ett nytt sätt för att bättre kunna möta klimat- och samhällsförändringar.

SLU-forskarnas projekt "Rising Sea Levels – the planning and design of an uncertain landscape" som finansieras av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap har fått stort genomslag. Projektet har riktat sig främst till planerare i kommuner längs Öresundskusten och innefattat tät dialog med ett 20-tal centrala personer.

Genom masterkursen (LK0187; 15 hp) "Landscape in transition – impacts and adaptation to climate change" och genom intervjuer och enkäter med privatpersoner har man samverkat med 350 planerare och enskilda individer.

Genom konferenser, workshoppar och offentliga "performance" har resultatet av forskningen kommunicerats tillbaka till de berörda planerarna, deras organisationer och allmänheten. Projektet har också fått stort massmedialt genomslag.

Hamnområden under omvandling

Utveckling av hamnområden är en viktig del i omvandlingen av Europas städer. Forskargruppens "hamnprojekt" har bidragit till att skapa ett nytt sätt att se på urban planering. Forskningen har gett ytterligare ett verktyg för att uppnå klimatanpassad utveckling i nordiska länder. Verktyg som utgår från förutsättningar, kvaliteter och tekniker som är karakteristiska och möjliga utifrån varje enskild plats unika egenskaper. Forskningen har också ökat samverkan och kunskapsutbytet mellan akademiker, professionella aktörer och allmänheten.

Forskningen på gröna alternativ till totalbekämpning av järnvägsnära vegetation har fått positivt genomslag och Trafikverket har visat stort intresse för att implementera olika skötselsystem för att få ner kostnaderna för klimatanpassade bredare skötselgator.

Arbetet med simulering och modellering av strategisk och platsspecifik grönstruktur för att ge mer grönyta per byggyta, samt förbättra livskvalitet, lokalklimat och klimatanpassning har fått positiv respons. Projektets resultat redovisades i en workshop (1/11 2012) som blev möjlig tack vare samarbetet mellan SLU och Lomma kommun som gäller miljöuppföljningen för Lomma Hamn. Samtliga aktörer i Lomma Hamns plan- och byggprocess medverkade. Resultaten har fått fortsatt praktiskt genomslag i ett samarbete mellan Lomma kommun och SLU med fokus på reglerande ekosystemtjänster och fortsatt modellering av en strategisk och platsspecifik grönstruktur.

Växtutveckling och plantskolesortiment

Sedan 2009 har SLU Alnarp och Sveriges plantskoleindustri ett samarbetsprojekt (E-planta ek. förening) för att studera och välja ut framtida träd och buskar som passar svenska förhållanden. De arter som är inkluderade i detta projekt har identifierats och insamlats genom fältstudier i Asien, Europa och Nordamerika. Henrik Sjöman är projektansvarig. Projektet har vidgats i samarbete mellan SLU Alnarp, Sheffield University (England), Norrköpings kommun, Halmstads kommun och Motala kommun. Målet är att utveckla kunskap kring hur man kan konstruera långsiktigt hållbara planteringar med blommande örter i hårdgjorda trafikmiljöer som till exempel refuger och rondeller med bland annat funktionen att hantera dagvatten i stadsmiljöer.

De växter som tagits fram av de SLU-anknutna projekt som startades på 1980-talet är insamlade och marknadsförs under varumärket E-planta. Märket ägs av Stiftelsen Elitplantstationen som också förvarar kärnplantor och klonarkiv. Stiftelsen förökar också klonade sorter till produktionsplanskolornas bas av moderplantor och i viss mån även till deras produktion. Drygt 20 produktionsplantskolor har gått samman och bildat E-planta ekonomisk förening för att fortsätta utvecklingsarbetet av plantskolesortimentet.

E-systemet har funnits i cirka 25 år. E-systemupplägget har adopterats av norska plantskolor, och ett samarbete pågår om materialutbyte och utvärderingar. Med bas i Uppsala ligger projektet bakom drygt 70 procent av plantskolesortimentets E-sorter av träd, buskar och klätterväxter. SLU-forskaren Tomas Lagerström har ingått i arbetsgruppen för plantskoleväxter sedan starten och varit en av två huvudaktörer i uppbyggnaden av E-systemet. Denna arbetsgrupp är sammansatt av representanter för plantskolorna, det offentliga gröna, trädgårdsanläggarna, fritidsodlingen samt forskningen. En mycket viktig del i arbetet med växtutveckling och E-systemet har varit den omfattande informationsverksamheten.

Växternas överlevnad på nya gröna ytor

En fungerande vegetation är viktig för alla de positiva effekter som kommer med gröna tak och väggar. Forskningen har påverkat konstruktörer och leverantörer genom förändrade rekommendationer för gödsling för att uppnå hög kvalitet på vegetationen. Resultaten sprids till stor del via gemensamma seminarier mellan forskare, företag och offentlig förvaltning. SLU-forskarna har också tillsammans med annan parallell forskning påverkat utvecklingen av planeringsverktyg för urban grönska.

Forskningen har fått stor uppmärksamhet och visat på att gröna tak och väggar är ett reellt system som kan användas i täta miljöer för att integrera vegetation med byggnader. Själva forskningen på växtmaterial har resulterat i nya testprojekt och en vidareutveckling av använda system. Tekniken är ny och det krävs ytterligare utveckling. Forskningen har bidragit till fler praktiska tester och installationer. Detta kan i sin tur generera mer data. Tankar kring växternas strategier för överlevnad på de nya gröna ytorna har börjat sprida sig till producerande företag.

{Accordion} 

{Accordion} 


Kontaktinformation
Sidansvarig: nora.adelskold@slu.se