Ur SLU:s kunskapsbank

Enklare använda gröna data

Senast ändrad: 07 mars 2017
Lunglav, Lobaria pulmonaria. Foto: Anna Maria Wremp, SLU.

En analysportal för biodiversitetsforskning, ett handläggningsverktyg för naturvårdare och en digital karttjänst för skogsägare. Det är exempel på tre olika applikationer som alla grundar sig på en och samma webbtjänst. Med smarta it-tjänster ökar möjligheterna att möta olika samhällsbehov av gröna data.

LifeWatch-projektet som drivs av Artdatabanken vid SLU i samarbete med flera andra svenska universitet, myndigheter och museer, har som mål att tillgängliggöra biologiska data för både forskning och naturvård.

Kärnan i LifeWatch är en webbtjänst som kallas för Swedish Species Observation Service, SSOS. Webbtjänsten skördar observationsdata från ett femtontal olika nationella databaser, däribland Artportalen. Totalt tillhandahåller webbtjänsten information om över 66 miljoner fynd av arter över hela landet.

Med alla fynddata tillgängliga genom en och samma webbtjänst går det att använda dem i olika sammanhang till nytta för naturvård och samhällsplanering.

Data för analyser och handläggning

Ett sätt att söka bland de data som tillhandahålls genom LifeWatch, är Analysportalen för biodiversitetsdata. Analysportalen är i första hand utvecklad som ett verktyg för forskare, men är fritt tillgänglig och används också av till exempel kommunekologer och naturvårdskonsulter.

Länsstyrelsernas naturvårdshandläggare har ett annat verktyg som kallas Artportalskopplingen, där de kan arbeta med aktuella uppgifter om artfynd i sin egen gis-miljö. Artportalskopplingen anropar numera SSOS-tjänsten och tillhandahåller därmed även fynddata från alla de övriga databaserna som är anslutna till LifeWatch-infrastrukturen.

– Artportalskopplingen är oerhört användbar i vårt dagliga arbete, säger Per Flodin som är naturvårdshandläggare på Länsstyrelsen i Södermanlands län och objektsspecialist för Artportalskopplingen.

Digitala tjänster för skogsägare och allmänhet

Ett annat aktuellt exempel på samarbeten kring biologiska data till nytta för naturvården är webbplatserna Skogens pärlor och Mina sidor på Skogsstyrelsens webb. Tjänsterna visar värdefulla skogsområden och kulturlämningar i Sveriges skogar.

Våren 2016 tillkom en ny funktion, som hämtar data från Artportalen via SSOS-tjänsten. Genom att rita en polygon i kartan kan man se fynd av skogslevande rödlistade arter på fastigheten. Det går också att få information om arters ekologi med praktiska förslag på naturvård. Fakta om arters livsmiljö och naturvårdsförslag hämtas från en annan webbtjänst från Artdatabanken, kallad Artfakta.

Skärmbild av artfynd (lunglav) i webbtjänsten Skogens pärlor.

Smarta webbtjänster gör det möjligt att återanvända data på olika sätt. Ett exempel är att artdata från Artportalen nu dyker upp i webbplatserna Skogens pärlor (se ovan) och Mina sidor på Skogsstyrelsens webb. Det är möjligt genom en ny funktion som hämtar data från Artportalen via Svenska LifeWatch SSoS-tjänst.

Samarbete ökar nyttan

Gensvaret från skogsägarna har varit mycket positiv.

– Det här är något som efterfrågats, enkel och tydlig information som är lätt att förstå, säger Håkan Berglund, skogsansvarig på Artdatabanken, och fortsätter:
– Dagens skogsägare väntar dig appar och webblösningar för den praktiska planeringen. Vi vill göra fynddata och kuinskap om arter lättillgänglig och användbar. Då kan brukare utveckla it-verktyg för "artsmart" naturvård med hänsyn till fastighetens eller bygdens arter.

– Samarbetet mellan Skogsstyrelsen och Artdatabanken kring karttjänsten Skogens pärlor är ett utmärkt exempel på hur Artportalens data kan göra nytta i svensk naturvård, säger Liselott Sjödin Skarp, chef för program arter på Artdatabanken. Vi ser gärna fler sådana här samarbeten framöver, och möjligheter att vidga informationen så att den inte bara gäller skogslevande arter.

En liknande tanke finns inom projektet Samlad fastighetsspecifik information. Här arbetar flera myndigheter för att länka samman digital information för att kunna ge en samlad bild av vilka natur- och kulturvärden som finns på en specifik mark eller fastighet.

API:er möjliggör efterfrågade appar

Just nu arbetar Artdatabanken också för att få färdigt applikationsprogrammeringsgränssnitt, API:er, för Artportalen. API:erna gör det möjligt för externa samarbetsparter att bygga appar för att både hämta data och rapportera in fynd till Artportalen. Den funktionen är efterlängtad av alla som vill kunna rapportera fynd av arter direkt från sin mobiltelefon. Men användningsmöjligheterna är många – man skulle till exempel kunna tänka sig att nationalparker kan ha appar med kartor över fyndplatser för intressanta växter och lavar i nationalparken, och aktuell information om vilka fåglar som nyligen setts i området.

Till våren kommer några pilotprojekt att börja bygga appar mot Artportalens API:er. Ett sådant projekt som står i startgroparna är Fågelkalendern, i samarbete med Naturens kalender, som följer årstiderna genom att samla in observationer av olika arter.

– I Fågelkalendern kommer vi att samla in observationer av flyttfåglars ankomst, men även avflyttning och andra årstidstecken på ett organiserat sätt. Målet är att bidra med landsomfattande data för att bättre kunna följa, förstå och förutse klimatförändringens effekter för fåglarna. säger Kjell Bolmgren, koordinator för Naturens kalender.

Fakta:

Svenska LifeWatch drivs av Artdatabanken vid SLU i samarbete med flera andra svenska universitet, myndigheter och museer. LifeWatch är en e-infrastruktur som ska tillgängliggöra biologiska data för forskning och naturvård.

Infrastrukturen skördar data från ett antal olika databaser vid SLU – Artportalen, MVM miljödata, WRAM (Wireless Remote Animal Monitoring) och fiskdatabaserna NORS, SERS och KUL– men också från databaser vid SMHI, Naturhistoriska riksmuseet och andra botaniska och biologiska samlingar. Alla data kan nås via Analysportalen.

Ett API eller applikationsprogrammeringsgränssnitt, av engelskans Application Programming Interface, kan förklaras som ett gränssnitt som det går att programmera mot. API:er är en förutsättning för kommunikation mellan två system och gör det möjligt att hämta data från olika system, till exempel från en databas till en smartphone-app.


Kontaktinformation

Anna Maria Wremp
Kommunikatör och projektsekreterare Svenska LifeWatch
ArtDatabanken, SLU
anna-maria.wremp@slu.se, 018-671394

Liselott Sjödin Skarp, chef program arter
ArtDatabanken, SLU
liselott.sjodin.skarp@slu.se018-673458

Håkan Berglund, ArtDatabanken SLU
hakan.berglund@slu.se018-672237

Sidansvarig: Ann-Katrin.Hallin@slu.se