Ur SLU:s kunskapsbank

Konstnärliga metoder vidgar förståelsen

Senast ändrad: 05 mars 2024
Carola Wingren, professor vid SLU vid Öresundskusten. Foto: Anders Ingvarsson.

Hur kan man bättre förstå effekterna av kommande klimatförändringar? Carola Wingren, professor vid institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning på SLU, ser konstnärliga metoder som en möjlighet att kommunicera forskning och skapa ny kunskap.

Tidigare kurerade hon Vattnet kommer! i Malmö. En utställning som på olika sätt iscensatte hur kommande klimatförändringar kan påverka den skånska kusten. Kuststräckan längs Öresund och sydkusten är den i Sverige som drabbas hårdast av stigande vattennivåer.

Med stöd från MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och i samarbete med scenografen Annika Carlsson skapades en utställning som tydliggjorde och utvecklade diskussionen om stigande havsnivåer.

– Forskare jobbar gärna med posterutställningar, men vill man också nå andra människor räcker inte det, säger Carola Wingren, som länge arbetat gränsöverskridande.

Dramatisera mera

Hon konstaterar att det finns ett behov av nya sätt att nå ut med forskning och där olika konstnärliga metoder kan användas. I utställningen Vattnet kommer! användes allt från kartor och serieteckningar till sandlådor där besökarna själva kunde forma en ”kustlinje”.

– Många vet att havsnivåerna kommer att stiga, men det är kunskap som är svår att ta till sig bara genom att använda diagram och siffror. Att förstå att havet stiger och hur man själv och den miljö man är van vid påverkas är svårt att ta till sig. För att bättre förstå behöver vi dramatisera mera och göra effekterna synliga på annat sätt än i en text, konstaterar hon.

Vattnet kommer! gav medialt eko och lockade skolklasser och allmänhet vilket också var ett uttalat syfte.

– Vi nådde väldigt många människor vi annars inte hade nått och flera kollegor förstod plötsligt vad jag arbetar med, säger hon med ett leende. Utställningen väckte även kollegial nyfikenhet på arbetsmetoderna.

Carola Wingren ser utställningen som en del i ett större projekt där målet är att finna nya vägar till utformning av den fysiska miljön. Målet är att även påverka politiker och andra beslutsfattare.

– Den skapade ett intresse bland många som arbetar med de här frågorna. Ett konsultföretag började fundera på hur de kan använda konstnärliga metoder i sitt arbete.

Studenter tolkar de stigande havsnivåerna som en dans vid havet i Höganäs. Foto: John S Webb.

Studenter tolkare de stigande havsnivåerna som en dans vid havet i Höganäs. Foto: John S Webb.

Dansade ny klimatkunskap

Konstnärliga metoder, menar Carola Wingren, är inte bara ett sätt att kommunicera forskning. Under 2014 genomförde hon en kurs på mastersnivå i samarbete med den irländska koreografen Ríonach Ní Néill där studenterna ”dansade vågornas rörelse” längs en tänkt högvattenlinje en dag om 100 år i Höganäs - en av de kommuner som kan drabbas hårt av stigande vattennivåer. Dansen blev en utmaning för studenterna men gav bättre förståelse för klimatförändringens effekter och kunskap om dess påverkan.

Tanken på ett dansprojekt hade fötts efter en konferens i Frankrike om ”Art and geography” där Carola Wingren deltagit.

– Som jag ser det bidrar konstnärliga metoder till att ge ny kunskap, dansprojektet väckte nya frågor hos studenterna.

Med nya studenter genomfördes ett projekt i Vellinge kommun där Carola Wingren samarbetade med en doktorand som forskar på erosion vid LTH. Också här arbetade hon med en koreograf: då för att förstå erosionens samverkan med havet och stranden.

– Det hade en mer teknisk utgångspunkt men doktoranden konstaterade att det var en metod som hon gärna skulle använda i ingenjörsutbildningen.

Ökat intresse

Carola Wingren konstaterar att även vetenskapsråd som Formas nämner ”konstnärliga forskningsansatser” i en utlysning kring klimatforskning.

– Här finns ett intresse från den konstnärliga sidan och jag har fått många frågor från kollegor på SLU men även från LTH om ”hur gör jag”, ”vad kostar det” och annat.

Så hur kan konstnärliga metoder användas och vad är viktigt att tänka på?

– Möjligheterna är oändliga, men man ska vara medveten om att det tar tid och att det kostar. Men vill man synas så är det effektiva pengar. För Vattnet kommer! fick vi några hundratusen i stöd från Region Skåne och vi lade vår egen tid, men fick också bra publicitet. Antingen kan man söka extra pengar eller baka in det i sin anslagsansökan från början.

– Sedan ska man förstå att det här kräver professionell kunskap, Vattnet kommer! krävde en professionell scenograf, dansprojekten en koreograf. Och man måste ha en idé om vad man vill och hitta en part att arbeta med. Jag bidrar gärna med kunskap och kanaler och med tips om hur man kan gå vidare, säger Carola Wingren.

Text: Anders Ingvarsson.


Kontaktinformation

Carola Wingren, professor
Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU
carola.wingren@slu.se, 040-41 51 61, 0707-10 41 11