Rådgivning ger mer lövskog

Projektet Lövsuccé i landskapet har pågått under två år och redan nu ser projektledare Marielle Gustafsson resultat.

– Vi ser att det har gallrats för att gynna lövet och där vi har varit ute och pratat med skogsägare har flera sökt ekonomiskt stöd för att satsa mer på lövskog, säger Marielle Gustafsson, som jobbar som biolog på Länsstyrelsen i Jönköpings län.

Mer artrikt och vackert med lövskog

Gamla lövskogar, framför allt ädellövskogar, är artrika med en stor del rödlistade arter som är beroende av skogen som livsmiljö. Men även triviallövskogar, det vill säga björk, asp och al, och yngre lövskogar är viktiga för arters spridning och överlevnad.

– Som skogsägare kan det vara bra att satsa på både barr- och lövträd, bland annat med tanke på stormar och insektsangrepp, men också eftersom virkespriserna kan variera över tid. Och för den mänskliga upplevelsen är det oftast mer attraktivt att ströva omkring i ett område med lövträd, säger Marielle Gustafsson.

Ett tydligt syfte med projektet har varit att skapa en grön infrastruktur av lövskogar, vilket ger bättre förutsättningar för att behålla artrikedomen på sikt. Det handlar om att stärka och utveckla de äldre lövskogsområden som redan finns, men också om att knyta ihop dem genom att satsa på gröna områden som ligger däremellan.

– Vi vill att lövet ska få göra entré i landskapet samtidigt som det är viktigt med successioner, vi vill få in allt från ungt till äldre löv, säger Marielle Gustafsson.

Hittar landskapets potential

Först gjordes en nulägesanalys av området som man skulle arbeta med, nämligen biosfärsområdet Östra Vätterbranterna. Analysen gjordes med hjälp av GIS och olika sorts indata, däribland SLU Skogskarta. Resultaten visade var ädellöv- och triviallövskogar fanns och hur gamla de var. Med det som underlag kunde projektgruppen identifiera var i landskapet det fanns områden som behövde förstärkas med löv.

Nästa steg blev att med hjälp av analysverktyget Heureka undersöka hur lövandelen, genom olika skogsbruksinsatser, kan förändras över tid och hur det ekonomiska utfallet blir. Analyserna genomfördes dels för en enskild fastighet (knappt 100 ha, se figur 1), dels för hela Östra Vätterbrantsområdet, som är nästan 50 000 ha stort (se figur 2). De olika skogsbruksinsatserna som analyserades var i grova drag: fortsatt granskogsbruk, lövgynnat skogsbruk och lövkonverteringsskogsbruk (att man ersätter gran med löv).

Figur 1. En analys utförd med analysverktyget Heureka visar vilka trädslag som dominerar efter 100 år med lövgynnat skogsbruk. I kartan har talldominans markerats i ljusgrönt, gran i mörkgrönt och löv i gult. Källa: Hampus Holmström, SLU

Figur 2. Biosfärområdet Östra Vätterbranterna. En analys utförd med analysverktyget Heureka visar lövandelar om 100 år vid scenariot "lövgynnande skogsbruk". Mörkgrönt motsvarar minst 25 procent, ljusgrönt 25-50 procent, gult 50-75 procent och orange mer än 75 procent löv. Källa: Hampus Holmström, SLU

– Analyserna för den enskilda fastigheten och för Östra Vätterbrantsområdet visade på ungefär samma siffror. Det mest lönsamma är att fortsätta med granskog, men beräkningen visar också att det är möjligt att gynna mycket löv till en ganska försumbar kostnad, säger Hampus Holmström vid SLU:s institution för skoglig resurshushållning, som genomfört Heurekaanalysen.

Alternativ avsättning kan kompensera

För exemplet med den enskilda fastigheten visade beräkningarna att skogsbrukets lönsamhet sjunker med knappt 5 procent vid ett lövgynnat skogsbruk och med cirka 15 procent vid ett lövkonverteringsskogsbruk. Minskningen beror främst på att virkesintäkterna minskar på grund av sjunkande avverkningsnivå. Vad gäller andelen löv ökar lövandelen med 25 procent i det lövgynnade skogsbruket och med 126 procent i lövkonverteringsskogsbruket.

– Det eventuella bortfallet i inkomst kan kompenseras om man hittar en annan avsättning för lövet, till exempel genom vedförsäljning. Man får också mycket gratis genom att satsa på lövskog där den trivs, det vill säga i fuktiga och blöta partier. För att lyckas med lövskogsskötsel krävs det ett aktivt skogsbruk där man inte väntar med åtgärder såsom röjning och gallring, säger Marielle Gustafsson.

Personlig rådgivning framgångsfaktor

Rådgivningen i fält har varit oerhört viktig, både vad gäller vilka trädslag man ska välja och hur man ska sköta sin skog. Genom en personlig kontakt där det funnits tid för diskussioner har man kunnat lyfta fram alternativ till mer rutinmässiga åtgärder, som till exempel plantering av gran.

– Rådgivningen på en av de ingående fastigheterna fick markägarna att spara mer löv efter en avverkning än vad de hade tänkt från början. De kommer även att satsa på självföryngring av löv istället för återplantering av gran, avslutar Marielle Gustafsson.

En skogsägare sökte kontakt för att få råd kring en igenväxt naturbetesmark, som hon hade tänkt plantera med 2000 granplantor. Efter lite diskussioner beslöt man att istället gallra och låta lövträden, bland annat gamla ekar och hassel, som vette ner mot en sjö, stå kvar. Foto: Therese Helgesson

Text: Ulla Ahlgren