Ur SLU:s kunskapsbank

Så möter jordbruket ökad torka och väta

Senast ändrad: 23 oktober 2017

Under senare år har översvämningar, skyfall och torra perioder ökat i frekvens. SLU-forskning om dränering och bevattning pågår, och man följer även grundvattnets nivåer och dess innehåll av nitrat.

Abraham Joel är forskare vid SLU med vattenhushållning i jordbrukslandskapet som specialitet. Han berättar att dagens markavvattningssystem inte är dimensionerade efter de nya extrema väderförhållandena.

- I framtiden kommer vi att ha samma väderproblem som nu, fast mer omfattande och mer frekventa, säger han. Miljöfrågorna har blivit lika viktiga som produktionsaspekterna och vi måste också jobba med att parera problemen med t.ex. översvämningar och övergödning.

Mer bevattning kräver tillstånd

Abraham Joel säger att vi får lära oss att leva med lite längre torra perioder och börja bevattna även andra grödor än de ekonomiskt värdefulla potatis och köksväxter.

- På 1970-talet var det mer lönsamt att vara växtodlare än idag. Då var det också vanligt att man bevattnade både vall och spannmål i känsliga tillväxtfaser, säger han.

De senaste perioderna med torka har återväckt bevattningsintresset bland lantbrukarna, exempelvis på Gotland. Men det inte är helt lätt att få de tillstånd som krävs, speciellt inte om man vill använda grundvatten eller vatten från bäckar och åar. Har man en bevattningsdamm kan det vara enklare.

För att öka grundvattenbildningen och minska erosionen måste man minska ytvattenavrinningen, dvs. öka tiden som vattnet har på sig att tränga ner i marken.

- Det kan man göra genom olika fysiska hinder eller vegetation, berättar Abraham Joel. Våtmarker kan också fungera som en fördröjande faktor så att grundvattenbildningen främjas.

När och hur ska man vattna?

Vid SLU pågår flera projekt om vattenhushållning i jordbruket. Ett av dem handlar om bevattning av spannmål på Gotland och Öland samt i Skåne. Man vill ta fram riktlinjer för när det är dags att vattna, när i grödans utveckling och vid vilken markfuktighet.

- Det har visat sig att det kanske räcker att vattna en till tre gånger om det görs vid rätt tidpunkt, berättar Abraham Joel.

I Bergkvara utanför Kalmar har SLU-forskaren Ingrid Wesström under några år haft ett försök med så kallad reglerbar dränering. Man har skapat ett slutet system av dräneringsvattnet och pumpar det näringsrika vattnet från dräneringsrören till ett magasin där det lagras i stället för att släppas ut i en å eller sjö.

Dräneringsvatten återanvänds

- Under torra perioder kan man dessutom pumpa vattnet baklänges i dräneringsrören och låta kapillärkraften verka. Vattnet sprids då uppåt i marken och vattnar grödorna, berättar Ingrid Wesström.

Minskad utlakning, bättre kväveutnyttjande och högre skördar är några av effekterna av reglerbar dränering tillsammans med sådan underbevattning.

- Resultaten blev speciellt bra i potatisodling, säger hon.

Följer nivåer och nitratinnehåll

SLU gör mätningar av grundvattnet i jordbruksmark på uppdrag av Naturvårdsverket. Mätningarna är en del av den nationella miljöövervakningen som syftar till att följa upp tillståndet i miljön.

Forskningsledare Katarina Kyllmar sammanställer hur grundvattnet i jordbrukslandskapet varierar i nivå och i nitrathalt. Mätningarna görs i åtta avrinningsområden och nio observationsfält utspridda över hela landet, och med de sammanställda mätvärdena kan hon se mönster i hur jordbruket påverkar grundvattnet.

Hon förklarar bland annat hur dagens låga grundvattennivåer påverkar ytvattnet negativt.

- Om det blir ett lägre flöde från grundvattnet upp till exempelvis en sjö, kommer den att fyllas på med en större andel näringshaltigt dräneringsvatten från åkermark, vilket kan ge ökad övergödning i sjön.

Unik tidsserie över nitrathalter

Grundvattenobservationerna som Katarina Kyllmar utvärderar har pågått i ända upp till 40 år på en del av observationsfälten, och i några av dessa långa tidsserier kan man se hur nitrathalterna har sjunkit.

- Det innebär att de åtgärder som har gjorts mot övergödning på dessa fält har haft effekt, konstaterar hon.

Abraham Joel och hans forskarkollegor använder de långa svenska tidsserierna över grundvattennivåer och innehåll av nitrat i sin forskning.

- Det är väldigt tacksamt att de finns, säger han. Det är inte många länder som har någon liknande statistik över så lång tid.

Text: Nora Adelsköld


Kontaktinformation


Abraham Joel är också temaledare på SLU Global.


Katarina Kyllmar, Forskningsledare
Institutionen för mark och miljö, SLU
katarina.kyllmar@slu.se, 018-672597

Sidansvarig: nora.adelskold@slu.se