Kunskapen och medvetenheten om djurvälfärd i djurhållningen ser mycket olika ut i Europas länder. Ett av problemen har varit att man inte har haft gemensamma och hållbara bedömningskriterier för hur djuren i produktionen mår.
Tillförlitliga mått på hur djuren mår
Inom det stora EU-projektet Welfare Quality (WQ) tog forskarna fram tillförlitliga och vetenskapligt grundade kriterier för att uppskatta hur djur i animalieproduktionen mår.
Man fastställde hur enskilda djur mår genom att använda bedömningskriterier som hänger samman med djurens hälsa och beteende, t.ex. skador, kondition och onormala beteenden.
Forskarna identifierade fyra välfärdsprinciper (välnärda, väl inhysta, god hälsa och sunda beteenden), uppdelade på tolv kriterier, som kan användas oberoende av djurslag och ålder.
Kunna bete sig normalt
- Det handlar exempelvis om att djuren ska ha tillräckligt med föda och vatten, kunna vila, ha det lagom varmt och kunna bete sig normalt, säger professor Harry Blokhuis som var SLU:s koordinator inom WQ.
Dessa principer och kriterier testades och utvärderades av djurproducenter på 600 gårdar över hela Europa.
För att lösa några av de vanligaste problemen med djurvälfärd i animalieproduktionen studerade forskarna i projektet också viktiga områden, som t.ex. stress, skadliga beteenden och hälta. Resultaten har publicerats i faktablad från projektet.
Djurvälfärd hos nötboskap, grisar och fjäderfä
De resultat från WQ-projektet som har betytt mest för producenterna är de utarbetade bedömningskriterier som används för att uppskatta djurvälfärd hos nötboskap, grisar och fjäderfä.
WQ:s bedömningskriterier för djurvälfärd används även för andra djurslag:
- Får, getter, kalkoner, åsnor och hästar
- Katter och hundar
- Pälsdjur
- Delfiner
- Laboratoriemöss
- Dorcasgaseller
Resultaten används i regler och i praktiken
Resultaten från projektet Welfare Quality (WQ) har påskyndat införandet av så kallade djurbaserade bedömningskriterier, både i regelverk och i producentledet i Europa.
- Det betyder att man bedömer själva djuret, dess kondition och beteenden, inte produktionsmiljön, säger professor Linda Keeling, som var projektledare inom WQ.
Både inom EU och på det nationella planet har intresset för att mäta hur djuren svarar på produktionssättet och den behandling de får, dvs. djurbaserade istället för omgivningsbaserade indikatorer, varit stort under 2000-talet. Exempelvis i Danmark har man arbetat fram ett nationellt regelverk grundat på resultaten från WQ.
Flera företag använder nu djurvälfärdsmått från WQ i sina strategier för hållbar produktion. Det rör t.ex. olika företag i Spanien och ett mjölkföretag i Finland som följer alla WQ-reglerna och till och med använder WQ:s logotyp på förpackningarna.
