Snytbaggen är en allvarlig skadegörare som dödar många nysatta barrträdsplantor om de inte skyddas. En framgångsrik innovation från SLU, Conniflex, har lett till att insekten nu möts av ett skyddande lager av sand istället för av insekticider. Rätt plantering minimerar risken för angrepp ytterligare.
Skogsföryngring i norra Europa innebär vanligtvis slutavverkning följt av markberedning och plantering av barrträdsplantor inom tre år. Ett stort gissel är snytbaggeangreppen vars kostnad har uppskattats till flera hundra miljoner kronor per år. Plantorna dör efter det att snytbaggarna gnagt av barken runt stammen.
I Sverige sätts omkring 380 miljoner barrträdsplantor årligen. Av dessa plantor förses 180 miljoner med någon typ av skyddsbehandling mot snytbaggen, Hylobius abietis. De obehandlade plantorna används främst i norra Sverige där risken för skador oftast är mindre.
I svenska skogar begränsar sig den kemiska bekämpningen mot skadeinsekter praktiskt taget till att skydda barrträdsplantor mot snytbaggegnag.
Sedan tidigt 1990-tal har Kemikalieinspektionen arbetat för att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel i skogen på grund av risken för skador på vattenlevande organismer och de personer som arbetar med skogsplantering. Eftersom det vid den tiden saknades alternativ till kemisk bekämpning mot snytbagge förbjöds insekticiderna inte redan då, men tack vare SLU-forskning finns det nu en effektiv och miljövänlig metod att använda.
Det började med att forskarna vid SLU upptäckte att sandkorn med en diameter mindre än 0,2 millimeter tränger in mellan snytbaggarnas käkar och därmed hindrar dem från att gnaga av barken.
Denna upptäckt ledde till en innovation (Conniflex) bestående av en töjbar beläggning täckt med sand, som plantornas stammar täcks med i plantskolan.
- Fältförsök visade snart att Conniflex effektivt skyddade plantorna från snytbaggegnag, berättar professor Göran Nordlander, som leder snytbaggeforskningen vid SLU. Förutsatt att man sedan skulle kunna utveckla teknik för massapplicering av skyddet, hade ett verkligt alternativ till kemisk behandling sett dagens ljus.
Innovationen Conniflex patenterades år 2002 och tekniken utvecklades sedan vidare av ett litet bolag i samarbete med forskarna. Senare togs utvecklingen för kommersiell användning över av Svenska Skogsplantor (Sveaskog), den största plantproducenten i Sverige.
- När den storskaliga produktionen hade satt igång 2010, tog utvecklingen mot icke-kemiskt skydd mot snytbaggen ordentlig fart, med god hjälp från Svenska FSC (Forest Stewardship Council), säger Göran Nordlander.
År 2016 användes icke-kemiska skydd på hälften av de behandlade plantorna och år 2020 räknar man med att insekticiderna är borta helt från svenska skogsbruket.
Snytbaggen orsakar stora skador på nysatta barrträdsplantor varje år. Den gnager av barken runt stammen, vilket leder till att plantan dör. Foto: Claes Hellqvist, SLU
1/2
Conniflex är en innovation som grundar sig på SLU-forskning. Plantans stam täcks med en beläggning med sand som förhindrar snytbaggen att tugga. Foto: Claes Hellqvist, SLU
2/2
Åtgärderna mot snytbaggeangreppen inriktar sig inte bara på direkt skydd med Conniflex utan också på skogsbruksåtgärder som syftar till att minska angreppen.
Det rör sig om att välja rätt markberedning, en optimal plats för plantan och rätt planteringstidpunkt (både vilket år efter avverkning och tidpunkt på året). Även planttyp och -storlek är avgörande för resultatet.
- Att plantera där de finns ren mineraljord som omger plantan ger ett mycket bra grundskydd för plantan, säger Göran Nordlander. Snytbaggarna söker nämligen skydd under humus och växtdelar och undviker att uppehålla sig på mineraljorden.
Forskningen om snytbagge vid SLU har under senare år fokuserat på att optimera dessa faktorer och resultaten har effektivt överförts till praktiskt skogsbruk.
Ett annat forskningsområde har varit att uppskatta skaderisken, som varierar geografiskt och är beroende av klimatfaktorer och skogsbruksmetoderna på platsen. Dessa prognoser om skaderisken hjälper skogsägaren att handla rätt.
Under åren 1998-2014 finansierade den svenska skogssektorn forskning inom Snytbaggeprogrammet under ledning av professor Göran Nordlander vid SLU.
Denna forskning har varit starkt bidragande till att nya icke-kemiska skyddsmetoder har utvecklats, och också till att skogsskötselrutiner har ändrats för att minska risken för angrepp.
Göran Nordlander, professor
Institutionen för ekologi, SLU
goran.nordlander@slu.se, 018-672365, 0730-204268