Ur SLU:s kunskapsbank

Tio åtgärder för framtidens pollinering

Senast ändrad: 04 juni 2019
tradgardshumla-chloe-radershall.jpg

Det är dags för världens regeringar att agera kraftfullt för att skydda pollinatörerna och därmed produktionen av mat. En internationell grupp av forskare ger tio råd till beslutsfattare. Artikeln publicerades i Science 2016 men råden är i högsta grad aktuella.

Åtgärderna bygger på den första rapporten från den globala plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, IPBES (Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services, www.ibpes.net). Den publicerades 2016. I arbetet deltog professor Riccardo Bommarco, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och de andra författarna som expert. IPBES som är en motsvarighet till klimatpanelen IPCC.

Värdefulla bin och humlor

Vilda pollinatörer som bin och humlor är av stort värde för världens befolkning, inte minst för produktionen av mat. Pollinatörerna minskar dock i Nordamerika och Europa. I övriga världen vet vi inte hur läget är på grund av brist på data. IPBES-rapporten om pollinatörer, pollinering och matproduktion ger underlag till beslutsfattare och samhälle att fatta beslut för att bevara pollinatörerna. Den kan användas både nationellt och internationellt, till exempel för att påverka Konventionen om biologisk mångfald.

Till skillnad från en vanlig vetenskaplig rapport är denna beställd, skriven, nagelfaren och godkänd av en kombination av forskare och regeringsrepresentanter.

IPBES ska leverera relevant uppdaterad information till samhället och beslutsfattare, men inte ge direkta rekommendationer.

Bra kunskapsunderlag

– Det var en milstolpe. Den ger ett väldigt bra kunskapsunderlag för beslutsfattare och för samhället i stort för att stötta och nyttja pollinatörer och pollinering nationellt och globalt, säger Riccardo Bommarco.

Ett antal medförfattare till pollineringsrapporten, däribland Riccardo Bommarco, publicerade därefter de tio rekommendationerna som de anser vara viktiga och möjliga för världens länder att genomföra.

– Jordbruket är delvis ansvarigt för minskningarna av pollinatörer, men är också en viktig del av lösningen, säger Riccardo Bommarco.

Odling som hjälper pollinatörer, som exempelvis ger dem mer föda och boplatser, bör understödjas.

Så kan samhället skydda pollinatörerna och säkra pollineringstjänsterna

  1. Höj standarden för reglering av bekämpningsmedel globalt.
  2. Främja integrerat växtskydd där mindre mängd bekämpningsmedel används och andra metoder istället används i första hand såsom biologisk bekämpning och åtgärder inom odlingen.
  3. Ta hänsyn till indirekt och icke-dödlig påverkan vid riskvärdering av genmodifierade grödor.
  4. Reglera förflyttning av odlade pollinatörer (för att minska risk för sjukdomsspridning och invasiva arter).
  5. Utveckla försäkringssystem för att minska risker för lantbrukare som utnyttjar ekosystemtjänster i stället för kemikalier i lantbruket.
  6. Erkänn pollinering som en resurs i lantbruket.
  7. Stöd lantbruk som satsar på en mångfald av grödor – diversifierat lantbruk.
  8. Bevara och återskapa grön infrastruktur (ett nätverk av livsmiljöer som pollinatörer kan röra sig emellan) i odlade och urbana landskap.
  9. Utveckla långsiktig övervakning av pollinatörer och pollinering.
  10. Finansiera forskning i samarbete med lantbrukare för att öka skördarna i ekologiskt, diversifierat och ekologiskt intensifierat lantbruk, dvs där man i större grad nyttjar tjänster som nyttoorganismer, t ex pollinatörer, bidrar med.

Mer information

 Artikel i Biodiverse om IPBES-rapporten  

Rapporten från IPBES - pollnation assessment

Vetenskaplig artikel: Dicks, L., Viana, B., Bommarco, R., Brosi, B., del Coro Arizmendi, M., Cunningham, S., Galetto, L., Hill, R., Lopes, A., Pires, C., Taki, H., Potts, S. (2016). Ten policies for pollinators. Science 354, 975-976.


Kontaktinformation

Riccardo Bommarco, professor i lantbruksentomologi
Institutionen för ekologi, SLU
riccardo.bommarco@slu.se 018-67 24 23