100 år av bärkonflikter

Historikern Anna Sténs och statsvetaren Camilla Sandström har inom forskningsprogrammet Future Forests studerat den debatt som fördes kring storskalig organiserad bärplockning under 1900-talets början, och jämfört den med vår tids oenigheter.

– Många argument är gemensamma över tid, även om de invaderande stadsborna under senaste decennierna bytts ut mot migrantarbetare från öst, säger Anna Sténs, som liksom sin kollega är verksam vid Umeå universitet.

Anna Sténs och Camilla Sandström undersöker i en artikel i Forest Policy and Economics konflikterna kring bären. För nära hundra år sedan bedrevs storskalig handel med bär. Både svenska och tyska bäruppköpare köpte stora mängder lingon för den tyska marknaden och det talades om att bärexporten skulle kunna generera större värden än timmer. När järnvägarna byggts ut blev det möjligt att nå tidigare isolerade bygder och människor från andra delar av landet såg chansen att tjäna pengar på bärplockning. De lokalbefolkningar som ”drabbades” av utsocknes bärplockare var måttligt entusiastiska. Anna Sténs berättar hur frågan hamnade ända uppe på riksdagens bord och fortsätter:

– Det var en bitvis dramatisk debatt som målade upp bilden av hur bärmarkerna invaderades av främlingar som trampade ner bärris och trädplantor, plockade omogna bär, skräpade ner och kostade markägarna pengar.

Debatten handlade då liksom nu om hur resursen bär skulle förvaltas. I botten ligger frågan om kommersiell exploatering av allemansrätten. Att hållbart nyttja en gemensam resurs bygger på allmän acceptans av reglerna som styr nyttjandet. Finns inte acceptansen uppstår konflikter, ett fenomen som brukar kallas ”allmänningarnas tragedi”. Under det senaste decenniet har bärindustrin genomgått stora förändringar och de nordiska bären används idag förutom som föda även i mediciner, kosmetika och kosttillskott som främst exporteras till den ostasiatiska marknaden. Bärens ekonomiska potential ses återigen som stor, vilket bidrar till att konflikten fortsätter att vara aktuell. Forskarna har även funderat kring hur konflikterna ska kunna hanteras bättre i framtiden. Förslag om att begränsa rätten att plocka bär på andras marker i kommersiella syften har alltid röstats ned. Diskussionerna har tidigare landat i att konflikterna kan förebyggas genom mer och bättre information kring vilka regler som gäller i skog och mark. Anna Sténs betonar vikten av ett helhetsgrepp. Bärplockarnas arbetsrättsliga förhållanden och markägarkonflikten behandlas som helt skilda problem och drivs av olika politiska grupper och myndigheter som aldrig möts. 
– Det som skulle behövas är en genomgripande översyn av den kommersiella bärplockningen där alla aspekter tas med.

Denna artikel publicerades ursprungligen som pressmeddelande 2012.